Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Krigsförberedelser, krigsplaner och uppmarsch på svenska sidan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
öfverstegraden redan vid trettio års lefnadsålder. Vid krigsutbrottet 1808 hade många
regementschefer ännu icke hunnit till femtio års ålder; öfverstelöjtnanter och majorer
befunno sig på fyrtiotalet, som enskilda likväl i likhet med ett stort antal kaptener
ännu icke uppnått.[1] Detta
uteslöt likväl icke, att en eller annan äldre man fanns,
till och med ända ned i fänriksgraden. I allmänhet måste man dock säga, att
officerskåren var ganska ung. Djärfhet och tapperhet saknades där visserligen icke, men
så mycket mera felades erfarenhet och kunskaper, och då truppernas öfningar voro
korta och sällan återkommande, då det militära arbetet i det stora hela låg nere, kan
det icke förvåna, om officerskårens militära duglighet icke stod allt för högt. Enstaka
begåfvade personer kunde föga ändra detta sakförhållande.
Beklädnaden hade framför allt annat varit föremål för täta ändringar och försök,
hvadan en mängd olika modeller vid denna tid förekommo. Enligt bestämmelser af
år 1806 skulle infanteristen vara klädd i svart cylinderformad hatt, åtta tum hög, med
på vänstra sidan uppfäst brätte, mässingsband och gul (för jägarna grön) ståndare,
svart klädeshalsduk, grå klädes- eller vadmalsjacka med korta frackskört, hög, mörkblå
krage samt ärmuppslag och skörtuppveck af samma färg, grå väst med ärmar, gråa
byxor, till knäet räckande svarta klädesstöfletter (damasker) och skor. Till beklädnaden
hörde ytterligare mörkgrå kappa med hög stående krage och stor fällkrage. Emellertid
torde denna mundering icke utom beträffande hattar och benbeklädnad blifvit anlagd
af de finska trupperna utan dessa fortfarande begagnat den år 1798 införda, hvilken
bestod af grå jacka med frackskört, hög stående krage och mörkblå bröstrever. Färgen
å krage, uppslag och skörtuppveck växlade, och Österbottens regemente begagnade i
likhet med de svenska regementena gul rever, krage, uppslag och uppveck samt gula
byxor. Savolaks jägare hade grön rever, krage o. s. v. samt grön schakå, Karelens
jägare grön rock och hvita byxor. Officerarna torde mycket användt långa,
syrtut-formiga rockar, öppna i halsen, med dubbelvikt s. k. svensk krage och epåletter.
Många persedlar voro i illa medfaret skick, och kappor saknades helt och hållet för
en stor del af manskapet. Största delen af infanteriet var väpnadt med slätborradt
flintlåsgevär, försedt med bajonett; jägarna däremot hade refflad studsare, med eller
utan bajonett. En stor del gevär befunno sig i mycket dåligt tillstånd.[2] Huggaren
var officielt afskaffad och bibehållen endast af de jägare, som icke hade bajonett,
men den torde dock bibehållits af alla finska trupper och burits vid en särskild
lifrem. Det stora patronköket eller bandoleret bars i en bred rem öfver vänstra axeln,
hvilken rem liksom lifremmen var svart för jägartrupperna, hvit för de öfriga. Sina
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
