Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
310
spanska monarkien kar varit mera ett verk af yttre
omständigheter än någon verklig sammangjutning. Detta
betydde mindre så länge alla lydde en envåldsregering, men
det måste göra enigheten svag när det gäller att
sammanhållningen skulle grundas på en gemensam folkvilja.
Och framgången blifver svårare ej lättare genom
natio-nalkarakterens egendomliga art, som utmärkes af en
brinnande våldsamhet i känslor och passioner, sådana som hafva
uppenbarat sig på olika sätt under skilda tider, i
chevale-riets mäst glänsande bragder och ideala enthusiasm under
striden mot de otrogne, då det gälde att befria Spaniens
kristenhet från mohamedanismens öfverherskap, och åter en
annan gång framträder samma andes lif i den hjeltemodiga
frihetstriden mot Napoleon I:s armeer. Men samma
karak-tersriktning, som föder den högsinta enthusiasmen och den
allt upoffrande patriotismen, kan också förvändas till en
dyster fanatism sådan som uptände inqvisitionens kättarebål
och lät sin bild återspeglas i en vildsint grymhet mot
Amerikas Indianer. Och med detta lynne förbinder sig en
barbarisk råhet i vissa delar af folklifvets seder. Man ser ett
exempel i det allmänna folknöjet, tjurfäktningarne, som
påminna om gladiatorernes blodiga bragder på amfiteatern i
det gamla Rom.
Spaniens historia efter frihetskrigets slut mot Napoleon
(1814) är sorglig att studera. Man kan förstå att ett folk
kan behöfva en läng tid att genomgå frihetens lärokurs ocli
man förundrar sig icke att denna lärdomen har blifvit svår
för Spaniorerne, men så svår har den samma ock visat sig
vara, att ännu efter sextioåtta års förlopp (1808—1876)
hafva knappt de första bokstäfverna blifvit inhemtade. Det
synes såsom funnes hos Spaniorerne en fullkomlig brist på
allt sinne för ordning ocli fullkomlig oförmåga för lydnad,
hvilka egenskaper dock äro bland de första och mäst
oumbärliga vid frihetens bruk och begagnande.
Den spanska statens historiska npkomst är lika som
Italiens fästad vid romarväldets fall och folkvandringarne,
som inledde medeltiden, men före den tiden hade Spanien i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
