Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
309
oceanen, sammanhängande med Europa, men angränsande
till Afrika, är Spanien tillgängligt för de vidsträcktaste
förbindelser på samma gång som detta land är lika med
Skandinaviens halfö ett afstängdt land i Europa. Men Spaniens
djupa olycka är att intet folk i Europa tinnes, som har
bevisat sig vara så som det spanska utblottadt på allt
politiskt förstånd, så aldeles lottlöst på all förmåga af
sjelf-styrelse medan likväl omständigheterna hafva drifvit detta
folk in på den bana, som skulle vara den politiska frihetens
odlingsfält.
Några och sextio år äro förflutna sedan Spanien reste
sig upp år 1808. Der hade varit tyst förut under en lång
tid, despotismens thron och munkens biktstol hade varit det
spanska lifvets symboler och grafvens stillhet den anblick,
som Spanien på afstånd erbjöd. Under sådan yta rörde sig
på djupet franska revolutionens ideer om jämlikhet och
frihet, men upfattades ytligt, tillämpades på ett vensterhändt
sätt. Och då nu Spaniens folk företog sig att ombilda sitt
statskick med dessa ideer till föresyn, sammanträffade de
oförenligaste motsatser, från ena sidan ett tanklöst svärmeri
och från den andra sidan den tjockaste vantro, den
blindaste auktoritetstro och, efter allt hvad man har skäl att
förmoda, den plumpaste okunnighet, en fullkomlig brist på all
folkbildning och midt emot dessa rörelser bland folket stod
en regering, om hvilken med fullt skäl kunde sägas det
som sades om Bourbonerne i Frankrike att de hade
ingenting lärt och ingenting glömt, en regering, som i nittonde
seklet stod qvar med tankar och regeringsätt från Filip 11:s
dagar, Torquemadas och inquisitionens, Ignatius Loyolas och
jesuitismens. Sådan har spanska folkets upfostran varit och
frukten har blifvit sådan han blifva kunde, att allt har gått
upp i en politisk villervalla.
En särskildt sak har ökat förvirringen. Det lärer så
vara i Spanien att stora, provinsiella olikheter skilja
landets särskildta delar från hvarandra. Dessa landskap, som
fordom voro konungariken och furstendömen, Castilien,
Arragonien, Catalonien m. 11. lära i folkets seder och
föreställningar hafva mycket, som är för hvar och en af dem
egendomligt och deras förening i den för (lem alla gemensama
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
