Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
liga ledamöter, dels också sjelfskrifne på grund af vissa
höga embeten. Denna församling utgjorde således ett slags
aristokratiskt öfverhus. Den andra Tafeln kallades
Ständer-tafeln och utgjorde en blandning af sjelfskrifne ledamöter
och valde. Här fans således en riksdag på två kamrar. —
Siebenburgen åter liade en landtdag, sammansatt på mycket
egendomligt sätt i det att representationen var fördelad efter
nationaliteter. Tre folkslag, som i landet funnos, Ungrare,
Sachsare (Tyskar) och czekher, hade sina särskildta
ledamöter, som valdes. Men i samma församling som desse suto
äfven ett antal ledamöter, dem regeringen utnämnde, och
slutligen funnos äfven sjelfskrifne ledamöter på grund af
innehafvande embete. Men alle utgjorde en enda församling, en
representation med enkammarsystem. De icke ungerska
länderna deremot hade endast gamla landständer, som kunde
hafva någon provinsiell eller kommunal betydelse, men utan
allt politiskt inflytande.
Under all den skilnad, som kunde finnas mellan de
särskildta länderna, utgjorde dock alla till samman en
mo-narkisk statskropp. Gemensama grundlagar funnos
verkligen, nämligen sådana som angingo thronföljden och voro
beräknade att försäkra monarkiens bestånd såsom en
gemensam enhet. En sådan lag var den s. k. pragmatiska
sanktionen (1724), hvarigenom thronföljdsordningen var reglerad
med arfsrättens utsträckning till qvinliga linien ’).
Detta var hufvudsaken för den monarkiska regeringen
att alla länderna utgjorde en gemensam familjebesittning,
men under den för alla gemensama regeringen fingo
länderna lefva hvart och ett sitt särskildta lif. Monarkien
utgjorde icke egentligen en stat, men en samling af stater
under samme regent. En förändring blef väl gjord, men
blott i formelt afseende, då kejsaren år 1804 antog titeln
kejsare af Österrike och dermed förklarade att alla länderna
utgjorde ett enda odelbart Kejsardöme Österrike. Men detta
innebar knappt något annat än en titelförändring.
1) Jfr. om allt detta t. ex. Schubert; Handbuch der allgemeinen
Staatskunde des kaiserthums österreich p. 295 o. f. i femte delen af
Schuberts Handbuch der allgem. Staatskunde von Europa.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
