Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
270
11. Konungariket Galizien och Lodomerien samt
storhertigdömet Krakau äro polska länder, som erhållits genom
Polens delningar.
12. Hertigdömet Bukoivina erhölls från Turkiet eller
om man vill säga Moldau år 1777.
13. Konungariket Dalmatien var venetiansk besittning.
Alla dessa tretton länder utgöra den icke ungerska
delen af monarkien.
14. Konungariket Ungern erhölls år 1526.
15. Konungariket Kroatien utgjorde ett land under
ungerska kronan.
16. Konungariket Slavonien utgjorde likaledes ett land
under ungerska kronan.
17. Storfurstendömet Siebenburgen erhölls år 1696.
Dessa fyra länder utgöra den ungerska delen af monarkien.
B) Inom en sådan statskropp som den österrikisk-ungerska
kan man icke tala om en gemensam statsförfattning. De
särskildta länderna hade från gammal tid hvart och ett sin
egen författning och gemensamheten bestod blott deruti att
de lydde under samma regerande dynasti. Detta
föreningsband hade likväl en betydlig styrka så länge monarken var
envåldsherskare. Men sedan detta regeringssätt började visa
sig ej längre hållbart har svårigheten att sammanhålla
monarkien visat sig mycket stor ’).
Det allmänna förhållandet att regeringsättet var
enväldigt monarkiskt hade sina undantag i afseende på tvänne
länder, Ungern och Siebenburgen. På dessa ställen funnos
representerande församlingar med beslutande magt ehuru
med något gammalmodig sammansättning såsom de ock ledde
sitt uphof från gamla tider. Den Ungerska riksdagen
härstammade från medeltiden, men hade icke, såsom i
allmänhet medeltidens ståndsrepresentationer, förlorat all praktisk
betydelse. Denna riksdag hade utvecklat sin organisation
på det sätt att riksdagen bestod af tvänne s. k. Taflar. Den
ena var den s. k. Magnattafeln, som bestod af sjelfskrifne
ledamöter, dels med sjelfskrifvenhet, grundad på börd, ärft-
1) Jfr. öfv. T: I. p. 286 o. f,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
