Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
satsen mellan Common Law ocli Equity, hvilka namn
beteckna två särskildta rättsystemer, som brukas jämsides med
hvarandra allt etter den form, hvarunder målet anlägges
eller den domstol som anlitas.
Den engelska rätten, sä väl privaträtt som statsrätt,
saknar således systematisk upställning och äfven innehållet
är osystematiskt, helt och hållet bestämdt af det praktiska
behofvet på den tid då häfden upkom eller lagen stiftades.
Förändrade tidsförhållanden hafva sedermera föranledt
afskaffandet af många gamla lagar och tillkomsten af nya,
men på praktisk väg har hela lagverket upkommit, någon
rättsfilosofisk theori är icke dess allmänna grundval. Då
nu lagstiftningen likväl icke alltid kan hälla jämna steg
med sederna och med samhällslifvets utveckling, har
inträffat att gammal häfd och gammal lag kommit att
qvarstå allt för länge. På detta sätt hafva besynnerliga
»anomalier» upkommit, hvilka dock till en stor del äro i senare
tider undanröjda särdeles inom statsrätten genom
parlamentsreformerna.
Betraktar man den engelska statsrättens historiska
utveckling kunna följande tidehvarf och bestämmande
hufvuddrag urskiljas.
1. ])(n anglosaxiska tidens statskick var grundadt på
germanisk häfd och innehöll en betydlig sjelfstyrelse,
grundvalarne för den engelska förvaltningens »self-government»
(sjelfstyrelse) äro tvifvelsutan att söka i den anglosaxiska
häfden. En slags nationalförsamling fans med benämningen
Witenagemot, som kunde innehållit en grundval för en
konstitutionel representation. Men denna församling utgjorde
mot slutet af den anglosaxiska tiden mera en aristokratisk
herredag än en allmän riksförsamling. Hela samhället
utvecklade sig i en riktning, som påminner om feodalsystemet
i fasta landets stater.
2. Den anglonor inandiska staten /öre Magna Chasta
(1000—1215). Den normandiska eröfringen afbröt på visst
sätt den utveckling, som var på väg, men på Visst sätt
fortsattes den samma. Den anglosaxiska staten fick en ny herre
och med honom en ny organisation genom det i
Normandiet fullt utbildade feodalsystemet. Men såsom det anglo-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
