Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- V
- VÅL ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
VÅL
våk; d. d. våk, vag, vov, våv (Mlb., Kok,
Hagerup); gl. d. (Vedels Saxo) vog; (Tansen) vaag
{våg); fe. vâc, id.
Våkänd, adj. äckelmagad, som har
benägenhet att spy. Dl. (Elfd., Våmh.).
VÅL, (pl. -ar) m. fjellafsats, hög, långsträckt
fjellrygg. Deraf Gussjövåla(r). Hj. Valar, m. pl.
fjellafsatser. Jtl. (enl. K. Dybeck, Runa 1847,
s. 20).
VÅL 2, s. vårda.
VÅL, wål-stack, wålut, s. wara 1.
VÅLA i, f. knippa: 1) fiskknippa, knippa af
tio stycken torkade fiskar. Dls., vg.,sk. "E hel
våla", 10 stycken torkade fiskar. "E halv våla",
5 stycken sådana. Dls. Våre, f. a) hank att
knyta något fast med. Hamp-våre, hank af
hampa, hår-våre, hank af tagel. Sk. (Ljunits h.);
b) fiskknippa, hopbunden med en hank. Sk. (Ox.);
2) val af sill eller storfisk (Gadus Molva). "En
våla långor". Hl. (Kungsbacka), vg.; 3)
hopbunden knippa af stickor o. d. såsom märke vid
fiskegarn, utvisande hvarest näten finnas. Hs.,
ög. I andra munarter våra, f. Jfr varde. N.
vara, f. a) knippa; b) ett antal af 10 stycken.
Jfr ol 2, val, käpp.
WÅLA 2, v. n. ringa, susa för öronen. Hl.
(Skällinge). Jfr n. våla, tjuta, skrika; fn. vála,
jämra sig.
VÅLA, våli, vål-bunden, s. vårda, sid. 794 a.
VÅLD, våll, vålla, vålla-karl, våll-ränna,
våll-springa, vållua, vållä-bastant, s. valda.
VÅLE (pl. -lar) m. hjulpinne. Ög. Jfr val 1,
som är samma ord.
VÅLJA, s. völja.
VÅL-KAS, s. vara 1.
VÅLKR, s. välker.
VÅLNA, vålne, vål-nöp, s. vårda, sid. 794.
VÅLTA, s. varta.
VÅL-VETA, s. vār(d)vaita.
VÅM-BÖLING (el. Våmbôling), m. karl från
Våms (Vårfruhems) socken. Vg. (Kåkinds h.).
VÅMHUS, kapellförsamling nära Mora i Dl.
Ordet borde måhända rättast skrifvas Hvåmhus,
af fn. hvammr, m. liten dal eller fördjupning.
Troligen hörer äfven hit skånska
sockennamnet Vomb (fordom Vam). Dipl. Suec. IV,
pag. 166.
VÅMLA SEJ, våmma, s. vamb.
VÅMMEL, n. klumpig och dum karl.
Våmmlug, adj. dum, obetänksam. Sdm. Måhända
beslägtadt med fn. vámr, m. drul, egentl, en
motbjudande, vämjelig menniska.
VÅN el. von, f. förhoppning, anledning att
vänta något, förväntan att något skall ske; utväg,
möjlighet, tillfälle, lämplighet, läglighet. Allm.
Uttalas både (såsom i riksspr.) vån och von. I
Vb. sages både vân och von, f. "Hav du vona,
no hav du våna", 1) har du (erforderlig) redskap,
så har du ock hopp (om lycka); 2) fig. har du
hustru, så kan du väl ock ha förhoppning om barn.
Ordet användes i några egendomliga talesätt.
"Dräpa vona", ge hoppet förloradt. "Dräp ej vona"!
förlora ej modet! Vb. "Dra i vån", ej vilja säga
ut, tala tveksamt. "I den der våna", vid det der
laget, den der tiden. Sdm. "Göra på vån", göra
i alla fall, på vinst och förlust. Sm. "Göra
vona", göra försök. "Få vona", på försök. "Dä ä
på vona", det är ovisst. Hj. På von-vara adv.
l) på försök, på vinst och förlust. "Ji tog mäg
en lóttsedel på vonvara. Sätta ut en räv-saks på
von-vara". "Han for åsta skoog på von-vara"
han gick ut att jaga, för den händelsen att
något villebråd kunde träffas. Vb. På vån å vara,
id. Dls. ; 2) på försök, ifall det skulle behöfvas.
"Tag ä vä däg på von-vara", tag det med dig
för säkerhets skull. Vb. På vån-vara, id. "Ta
pengar mä dej på vån-vara!» Ul.,gstr. På
våningä-vara el. vånningä-vara, id. A. "Hva skulle
du mä två vagnar mä dej åt skogen?" B. "Åh
ja tog den andra mä på vånningävara". Sdm.
(D. d. vånnevare el. vanne-vare, i nödfall. Mlb.
DL. 636). Fsv. van, f. a) förmodan, väntan’;
b) sannolikhet; fn. ván, von; fd. vonæ (N. D.
Magaz. 6, 198); fe. vên; fht.,fsax. wan; n. von;
ffris. wen; nfris. wean; holl. waan; moes. vens;
skr. van, önska, längta efter.
Bröllops-von, f. utsigt att få komma
såsom gäst på bröllop. "Sälja bröllopsvona"
brukades fordom då man till en vän mot
ersättning afstod sin rätt att gå till bröllop. Hs. (Db.),
Föes-vån, f. födoämne, mat. Sm.
Giftas-vån, s. giva.
Haggr-von, f. utsigt att få hafre. Hs. (Db.).
Kaffe-vån, f. tillgång på kaffe. Fl. (Ingo).
Korn-vån, kor-von, s. sid. 347 a.
Lags-vån, f. möjlighet att laga. "Dä ä
ingen lagsvån på den der rókken". Ordet brukas
blott i nekande satser. Sdm.
Lin-von, s. sid. 405 a.
Livs-vån, f. 1) hopp om lifvet. Ul.; 2)
tillgång på lifsförnödenheter. Fl. (Ingo). Fn.
lifs-vón, f. hopp om lif, att kunna lefva.
Mata-vån, f. tillgång på mat. Fl. (Ingo).
Ovånslig, adj. som man ej kan hoppas. Ul.
Ovånsklig, id. Vm. (Herv., Id.). U-vonslin, svår
att taga reda på. Hs. (Db.). Fe. vênlic, adj.
önsklig, eftersträfvansvärd; fd. vonlig, id. (N.
D. Magaz. 6, 198).
O-väntandes, adj. som snart väntas. "Han
ä oväntandes hvar da(g)", man väntar att han
skall komma när som helst. Sdm. O intens.
Råg-von, f. utsigt att få råg. Hs. (Db.).
Ur-vånes, adj. hjelplös, utan hopp; rådlös.
Fl. (Ingo). Ur-våns, Fl. (Nerpes): ur-vånsen,
id. Vm. (kring Nora).
Ur-vänta, v, a. 1 vänta utan hopp.
Åland.
Ur-väntad, adj. länge väntad. Kl.
Vena, v. a. förmoda, hoppas, vänta, mena.
Kl. Wenas, Dl. (Elfd.); venäs el. vänäs (ipf.
vendäs, ventes el. väntäs), id. "Ji venäs du
hels óppå mäg. Du ha fåll fått brevä, venäs ji.
Ji vendäs (vehndäs) ji skull a fått mäg nalta
mat". Vb., nb. Fn. væna, v, a. gifva hopp om,
lofva ; hoppas, vänta; fe. vænan, vênan, mena,
anse; e. ween, id.; fht. wânjan; nht. wähnen;
fins. wena; ns. wanen (B. W. B. 5,178) ; moes.
venjan.
Vons, adv. skenbarligen, efter allt utseende.
"Dä ä vons bättre". Vl. (Elfd.).
Vånalikt (el. vånnalikt), adj. n. möjligt,
görligt. "Om dä ä vånalikt, ska ja göra’t". Sm.
Vån-kert (el. van-kert), adj. n. 1) ovisst,
tvifvelaktigt, osäkert, svårt att erhålla; 2)
vådligt. "I da ä dä allt vånkert te gå på sjön, för
dä ha töä på i natt. Dä ä allt vånkert maden
der kälken". Sveal.
Vånslig, adj. som man kan hoppas. Ul.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 20:02:05 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/dialektl/0852.html
