- Project Runeberg -  Svenskt dialektlexikon : ordbok öfver svenska allmogespråket /
817

(1862-1867) [MARC] Author: Johan Ernst Rietz - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V - VIV ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


VIV

N. åm., vb.; 2) höta med armarne, sträcka ut
armarne med hotande åtbörder; 3) föra stat i
mat och kläder, prunka, ståta. Vg., ul., sdm. Fn.
veifva, svinga. Jfr hvaiv el. hväiv, som är
samma ord, uttaladt med någon aspiration.

VIVA 2, vive-fitt, -fnöse, -fragnar, -frajned.
-kull, viven-stärt,
s. vipa 1.

VIVANG, s. vide.

VIVER, s. vavring.

VIVE-TORKLÄ, s. hviv.

VIVRÄKEN, vivåli, vivåling, viåsen, viöppen,
s. vid.

VOG, vog-mor, s. våg 3, under väga.

VÓG, vóg-mat, s. väga.

VOGN, vójn, vovn, s. vagn, under väga.

VÓJSA, s. vesa 1.

VÓJTA, s. wita 1.

VOKS, s. vaksa.

VOL, i talesättet: Vol inte! låt vara! låt
bli! Vb.

VÓLSTER, m. uppstoppad kant på ett
vagnssäte, soffa m. m. Sm. Jtr ns. wulst, f. a) svulst,
något svullet, uppblåst; b) något tjockt, och rundt
sammanbundet eller saramanrulladt (B. W. B.
5,303); mht. wulst, f. svullnad. Jfr wälla.

VOMMA, s. ómma.

VŌN 1, (pl -er) f, redskap, giller, hvari man
fångar djur eller fisk. Vb. Vona, f. fiskredskap,
fiskdon, Åm. Vånor, f. pl. id. Sdm., ul. (Rosl.).

Fisk-voner, f. pl. fiskredskap. Vb.

Von-var, adj. som aktar sig för giller,
snaror; om räf, järf m. fl. Vb. Jfr var 1.

VŌN 2 adj. umbärande, som kan umbära,
välvilligt gifver eller är i tillfälle att låna. "Lån
mä kniven, óm du jär vo’n", om du kan umbära
honom. I nekande satser utmärker det både att
man ej kan umbära och att man ej vill, om man
det kunde. "I jär int von’ ä", jag umbär det ej
(kan ej låna, gifva dig det). "Jär du von öksa"?
kan du (utan olägenhet) umbära yxan? Vb. Jfr
van 1.

Vonäs (ipf. -ä), v. d. umbära, vara villig
eller i tillfälle att låna, dela med sig. "Vonäs
du lån mäg nalta mjöl?" kan du låna mig
litet mjöl? "Vonäs du ge mäg en beta brö vä
däg?" vill du låta mig äta en brödbit hos dig?
"Ji vonäs ä int", jag umbär det ej, kan ej
lemna det. Vb. Vonas, id. Hs. Vån (ipf.-a), v.
a. umbära, sakna. Fl. (Öb.). Ånäs, v. d. 1)
id.; 2) ej nännas, ej unna. Jtl.

VON 3, s. ån.

VON, vonligt, vonsamt, s. vån.

VÓN, wónn, s. vand 1.

VÓNDAS-LAG, n. hvardagalag. Hs. (Db.).

VONDELL, s. vinda 2.

VONI, a. vane.

VÓRK, s. órka.

WÓRM, wórm-bers-bliómmä, wórmgras,
wórm-kjägäl, wórmstings-rot,
s. orm.

VÓRMA, v. n. l tala oredigt, vara
besynnerlig. Sk. (Ox., Vemm.). Af sv. vurma, v. n.

Halv-vórming, m. halfgalen karl. Sk. (Lugg.).

Vórming, m. oredig menniska. Sk. (Vemm.,
Skytts h.).

Vórmsk, adj. oredig, besynnerlig, halfgalen.
Sk. (Ox.).

VÓRS, konj. vare sig. Vórsme, hvarken.
"Vórsme dag ell natt", hvarken dag eller natt.
Vörst, hvarken. "Jó vät int, vörst hé bär åv i
dag ell i mora". Hs. (Db.).

VÓRSKA, vórsk-les, s. órka.

WÓRV, s. órv. Jfr värpa.

WÓSS, s. uss.

WÓST, wóst-krälld, s. ost.

VŌT, vōter, s. wåt.

VRAG, vraga, vrak-bat, -eka, -fiske, -sill, s.
vräka.

WRAIDA, s. vrida.

VRAK, m. hårdknut, knot som är svår att
upplösa. Vraksel (pl. vrakslar), m. id. "Knyt
inte i vrakslar!" Vraksel-knut, vräke-knut, Vg.;
vrassel, Sm.; l-knut, m. id. Vl. Jfr vrikksel.

VRAK, vraka, vraken, s. vräka.

VRALL, s. vrälla.

VRALTA, v. n. 1 gå med en vacklande gång
såsom ett litet barn. Sm. D. vralte (Moth).

Vralter, m. vralta, f. barn, som nyss
börjat gå och har en vacklande gång. Sm.

VRANE, m. 1) svirare, rustare; 2) slarfvig,
oordentlig menniska. Sk. (Ox., Vemm.). Vrana,
v. n. 1 rusta, svira; gå från det ena stället till
det andra att supa. "Han går å vranar hela
da’n". Sk. (Ox., Bara).

VRANGEL, s. vringa.

VRANT, adj. afvig; om kläder. "Ja fikk
tröjan vrant på". Sk. (Ing.). Jfr vranten.

VRANTEN, vrantig, adj. vresig, knarrig, tvär
och frånstötande. Vg., hl., sk., bl. Vrantu,
vrantuer,
afundsjuk. G. N höres dubbelt. D.
vranten, vresig; ns. wrantig; nfris. vrannig, id.

VRASA, v. a. o. n. 1 1) vräka, trampa ner.
"Vrasa ner gräset"; 2) slarfva bort. förslösa,
slösa. "Vrasa mä maden, pengar". Sk, Vrasa
ner sej
, genom vårdslöshet smutsa ner sig. Sk.,
hl. Jfr vasa 2.

Vras, n. 1) slarfrig, vårdslös, obetänksam
och smutsig menniska; slösare. "Du ä ett
vras! har du nu inte vatt ude å vrasat når de
igen?" Sk. Vrase, m. ovårdig menniska.
Hl. (Slättåkra); 2) slarf, slöseri. Sk., hl.; 3)
glupsk menniska. "Dä ä ett räktit vras, allti
vrasar han i se så möet". Sk.

Vrasakti(g) el. vrased, adj. slösande. Sk.

Vrasare, m. slösare; slarf. Hl.
Vrasekar, n. slösare. Sk. (Ox.).

Vrase, m. 1) den afhuggna säden på åkern,
som under skördedagen ej kommit att
medfölja vid bindningen, men sedan hopräfsas. Sk.
(Ox.). Slave, m. id. Sk. (Ing., Gärds h), hl.;
2) i. q. vase 5). Sk. (Ox.).

Vrased, adj. slarfakrig. S. Sk. Jfr vased.

Vrask, n. 1) bynke, oren säd af alla slag,
som samlas på gångarne i sädesbodar; 2)
hvarjehanda afskräde. Sm. Jfr vrak, rask.

Vras-mule, m. storskräfla. Sk. (Ox., Lugg.).

Vrasóm, m. smutsig menniska. S. Sk.

Vrassel, n. slöseri. Sk. (Färs h.).

Vrasul ( — ∸ ) m. slösare. Sk. (Ing.).

Vrasult, adj. n. slösaktigt. Sk. (Ing.).

VRATT, m. 1) småväxt pojke eller karl. Bl.,
S. Sk. Vratte, m, ett barn med knuten växt;
deraf pojk-vratte. Sm. Vratt, n. id. Sk. (Ing.);
2) en som går smått oeh ojemnt såsom barn.
S. Sk.; deraf vratta, v. n. 1 sålunda gå. Sm.
"Dä ä ett lidet vratt, han vrattar å". Sk. D. d.
vratte.

VRAVLA, v. n. 1 1) storprata, prata
osammanhängande; om druckna menniskor. "Han


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 20:02:05 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/dialektl/0847.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free