Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V - VITA ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
VITA
flink. "En visser kar". "Han ä viss på hånna",
han kastar, hugger icke miste. Götal., äfven
i Sveal. D. d. (Bornh.) víss; fn. víss, a)
upplyst, väl underrättad; b) viss, säker.
Vissa 1, v. a. 1 försäkra, lofva, förvissa.
"Ja kan vissa dej". Vessa, id. Vg., ög., sm.
N. vissa.
Vissa 2, 1) f. visshet, säkerhet. Vessa, f.
id. "Te vessa", till säkerhet. Sm.; vissan, f.
id. Med vissan, förvisso. Hs. Vissn,
visshet, säkerhet. "Han gikk i vissn ätt hästom",
han gikk efter hästen förvissad att finna
honom. "Du kan gå i vissn dill mora diin", du
kan gå till din moder, säker att få det du
önskar. Vb. 2) adv. åtminstone. "Je vissa",
jag åtminstone. Nb. (Kal.). Fsv. vissa, f.
visshet, säker underrättelse. VGL. ÖGL; fn. vissa.
Vis-skallter, adj. klok, vis (egentl, som
har en vis skalle). Vg.
Vissorna. f. pl. def. smeksam benämning på
får. Sm. (Värend). Jfr saud.
Visst, i tales, "göra visst", 1) besluta sig
för och uppgöra en sak. Hs.; 2) förlofvas. Hs.,
ul. "Ho har visst", hon är förlofvad, har
fästman. Dl. (Floda).
Visut, adv. varsamt, försigtigt, sakta, noga.
"Han hushaldar visut". Fl. (Pargas). Jfr fin.
visu, adj. sparsam, noga; visusti, sparsamt,
visuus, sparsamhet, visuutan, vara sparsam.
Vis-vetandes, vis vedanes, adj. klok,
förnuftig. Fn. viss vitandi, vetande om något.
Vit, n. vett. förnuft. Kl, g., fl. (Nerpes).
Wit, n. Dl.; vet, n. Vb. vôjt, n. id. Bl. Fsv.
vit, n. a) vett, kunskap; b) vett, förstånd; fn.
vit; fe. vit; e. wit; ns. wet.
Vita el. vitu (pl. vitur), f. vetskap,
kännedom. "Nu är slut me mina vitur. Hä ha
skett utom min vitu. Hä ha skett utan våra
vitur". Fl. (Nl.). Fsv. vita, f. vetskap. VGL.
VML. SML. S. S. 3,139, 140. Didr. af B.
120: 23.
Vitin (vittin el. vettin),? spaning, kunskap.
"Få vittin om nået", få kunskap om något.
Sk. (Ox.. Vemmen.).
Vitis-leus, adj. vettlös. Fl. (Pyttis i Nl.).
Fn. vítis-lauss.
Vitnä (pl. vitnar,) n. vitne. G.
Vittes, vettes, te vittes, te vettes, till
förstående, till att veta. "Huru kunne ja, te
vettes, göra dä?" Sm.
Vittja, v. a. 1 1) besöka. Åm.; 2) göra
barnsängsbesök; säges om qvinnor, då de med
förning resa på barnsängsbesök hos
grannhustrurna. Bl.; 3) (såsom i riksspr.) undersöka
utlagd fisk- eller jagtredskap. Viti (ipf. vitja),
Fl. (Öb.); vittj el vükk (ipf. vittjä el. vikkä),
Vb.; vekka, id. Vg.; deraf vittje-håv, m. håf
som brukas vid vittjande. Götal. Fsv. vitia,
vittia, a) besöka. VGL. S. S. 1,205. Cod. A.
37, f. 135; b) bemsöka (med straff). S. F. S.
6,377: fn., n. vitja; skot. wikk.
Vitugr, adj. förståndig. Fl. (Nl.). Vitug,
vettig, sedig. G. Fn. vitugr; n. vitug; fe.
vitig (vettig).
Vit-villing, m. vettvilling Vb. Fsv.
vitvillinger, vetvillinqer, vitvillinge, m. id. UL
SML. Horol. f. 78 v., 173. Af villa, v. a.
förvilla.
Vässlan, fyllnads- och försäkringsord i
slutet af en sats ; betyder: väl, kan tro, kan
tänka. "Vi ha väl lite vi ókk, vässlan". Ul.
Till-vitelse, f. det att genom onda
önskningar vita på eller till någon rofdjur, ohyra,
olyckor, brott, sjukdomar och annat ondt. Sm.
Vit-ord, n. skymfliga tillmälen eller ord,
kastade på en fiende. Sm. Jfr Hyltén-Cavallius,
Värend, 1,385,387,437.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
