- Project Runeberg -  Svenskt dialektlexikon : ordbok öfver svenska allmogespråket /
789

(1862-1867) [MARC] Author: Johan Ernst Rietz - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V - VALD ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


VALD

Han har pänga mä våll". Ög. (Ydre). Fsv.
vald, B. magt; våld; fn., n. vald; fe. veald,
vald;
d. vold; nht. ge-walt; Jfr lt. val-or, m.
styrka.

Våll 1, n. nacksenan hos hornboskap. Vg.
(Vartofta h.) Hvitt-hår, n. Vg. (Kåkind,
Vadsbo); hvit-sena, f. id, Vg. (Venersborgstraktcn)
Våll 1 är egentl, samma ord som våld.

Våll 2, 1) atj, stor, fet. "Dä va aj våll
ko." Hl. (Rolfstorp). Våller el. våll, adj.
dugtig, förträfflig; väll, adj. id. "En väll kar(l)."
Sdm. (Ornö); 2) adv. mycket bra. "Dä der
dä va våll", om ett godt löfte. Sdm; deraf a)
våll-rik, adj. ganska rik; b) våll-våll, adj,
freqv. mycket dugtig, utmärkt. Ög. (Risinge). D. d.
vall, dugtig, utmärkt (Mlb., DL. 638); lt.
va-lid-us, stark.

Vålla-karl, m. förträfflig, utmärkt karl.
Sdm., nk.

Våller, konj, derföre. Öl.

Våll-springa, v. n. skena. Ög. Vållua,
våll-ränna.
Sk.

Vållä-bastant, adj. mycket dugtig, stark.
Sdm.

Väll, m. Ta väll, ta skruf. "Slå te så dä
tar väll. Denne fórken, den tar väll". "Ge
väll", gifva stöt, återstudsning; om en boll, som
kastas i marken. Vg.

Vällande, adj. ofantlig. Hl.

Över-våll, n. något som är öfvermåttan
stort, dugtigt, präktigt eller förträffligt. "Hä
var övervåll till kar dill å vara stor, tapper".
Vb.

VALE 1, adj. död; i talesättet: "hin vale",
den döde. Dybeck, sv. vall. s. 49. Fn. valr,
m. de stupades kroppar. Jfr Val-sjön.

VALE 2, J vale-mä, adv. i hop med,
tillsammans. Vl. I le mä, Ög. (Ydre). Jfr vara 1.

VALE 3, s. tvi-vale.

VALE 4, s. vad-vale.

VALE 5, s. varde.

VALEN (n. valet), adj. (såsom i riksspr.). stel
af köld ; om händer eller fötter. Välin, Fl. (Öb.).
Fsv. valen. S. Bern. f. 89; n. valen; d. vålen;
af fsv. dvalin el. dvalen, domnad.

Val-händ el. val-händt, adj. stel om
händerna af köld. Allm. Val-ändt, Dl. N
val-hendt.

Valna, v. n. 1 1) blifva stel af köld.
Götal. ; 2) valna i hjel, frysa i hjel. Bhl. (Elfs.).
Varna, Vg. (Fröskind). N. valna.

Valnas, v, d. 1 förtvina. Fl. (NK.)

VALER, adj. dugtig, rask, munter; brukas
ofta ironiskt. Valen, id. "Du ä en valen kär"
(hårdt k). "Du ä en valer". Kl. Jfr valda.

VALÉT (ljudvigten på sista stafvelsen), n. (&
m.) 1) afsked, afskedshelsning. Kl. (N. Tjust);
2) afskedspredikan. Ul., vg., sm.; 3)
afskedskalas. Ul.; 4) afskedstimma; slut. "Han kóm
just i valete". Vb. Ordet brukas äfven såsom
maskulinum. "På sista valeten (valetten)", vid
afskedstimman, på slutet. N. Hl. Af lt. valete,
lefven väl!

VAL-GULL, s. vall-kullor.

VAL-HALL, f. Namn på några berg, hvarest
fordomtima varit ättestupor. En sådan finnes
i Blekinge (Hellaryds s:n) nära kyrkan och ha
menniskor enligt urgammal sägen störtat sig i
den under berget belägna Val-sjön (de dödas
sjö), numera nästan uttorkad. En dylik
ättestupa förekommer pi berget Valhall vid sjön
Strängen i Vestergötland (Kylingareds s:n); likaledes
på berget Valhall i Gemshögs s:n af Blekinge.
På Halleberg i Vestergötland kallat öfversta
berget le-hall och sägen förtäljer att de, som
störtat sig utföre, sedan blifvit tvättade i en
numera igenvuxen damm, hvilken kallas Ons-källa
(Odens källa). Fn. Vallhöll

VALIGAN-HIN, ett besvärjelse-uttryck. V.
Dl., vl., nk., vl. Dybeck, sv. vallv. s. 18, 49.
Jfr vale 1.

VALJE, s vagel.

VALKER, s. välker.

VAL-KULLOR, f. pl. bullerblomster: Trollius
europæus. Valgull, n. id. Jtl. Örten är en af de
9 växter, som enligt gammalt skrock skola
bindas i en krans och läggas under hufvudet för
att under sömnen försättas i en extatisk sömn.
Med anledning häraf är troligt att val-kullor,
val-gull
egentligen hetat dval-kullor, dval-gull,
af fsv. dvali, m. dvala. Jft val-björk.

VALL 1, m. 1) (såsom i riksspr.) gräsbevuxen
mark, gräsvall. Våll, Ul.; wåll, Dl; 2)
betesmark. "Gå vall med korna. Köra, driva, mota
vall". Allm. I några landskaper säges oll, olle
el. ol. "Gå olle, köra oll, släppa oll". Götal.;
3) afröjd, gräsbärande, mer eller mindre odlad
och i förhållande till omgifningen högre belägen
mark, der menniskor tidtals vistas under året,
såsom vid fäbodar, fiskeställen, kyrkor; deraf fiske-,
febo-, gist-, körkvall
Norrl. Med bestämd
ändelse äfven völl´n. Fsv. valder, m. vall, mark.
VGL. Alex. 2477; fn. völlr, m. fält, mark, äng;
n. voll; d. vold.

Bla-vall, m. bladvall, äng med bladiga
växter. Vg.

Bleke-vall, m. gräsvall, på hvilken väfvar
blekas. Vg.

Bred-vall, m. ställe, der man utbreder hö,
väfvar m. m. Sm.

Hå-vall, m. gräsvall. Sm. (Vestbo).

Mjölk-vall, s. ek-urt, urt 1.

Odens-valla-hult, n. ortnamn. Sm.
(Värend).

Oll-bakke, m. bakke, der kreatur gå i vall.
Hl. (Breared).

Olle-bär, n. odon: Vaccinium uliginosum.
Hs. (Alfta). Jfr svålon.

Oll-gång, m. vallgång. Hl.

Oll-here, m. vallgosse. Hl, sm. Ol-he-le,
Vg.; ol-hyre, Dls.; ol-pójk, Hl.; oll-pajk, Vg.
(Elfsb.), sm.

Oll-mark; f. betesmark, utmark. Sm.

Pingsta-vall, m. gräsbevuxen mark, helst
på en höjd eller kulle, der ungdomen
församlas pingstdagen och de två följande dagarna
för att anställa dans och lekar. "Fira
pingstavall" Vg. (Vadsbo).

Upp-vall, m. hårdvall. Sm.

Vall-bagge, s. bagge.

Vall-brótt, n. af vall nyss upptagen åker.
Ny-plog, m. id. Vg.; deraf vallbrótts-havre, m.
hafre som vuxit på sådan åker. Sveal.

Vall-bäl, s. bejla.

Valle, adv. 1) i vall, till betes. "Gå
valle», valla kreatur. "Kreaturen gå valle"; 2) ute.
"Ligga valle". Götal.; 3) borta. "Gamla är
lihete ä, valle". Ög.




<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 20:02:05 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/dialektl/0819.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free