Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - T - TUL ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tålmodig. Vb. Fsv. þulinmoþugher. Kg. St. II,
38; III, 39.
Tyllån, adj. som ej hinner något med sitt
arbete. ”Du ir så tyllån; äd bler int gärdt a
de”. Dl.(Våmh).
U-tulun, adj. otålig. Dl.(Våmh.).
Gadd-tull, m. topp på ett kådigt träd.
Vb.(Skellefte).
Grå-tulle, m. gran-topp. Dl.,hs.
Tjöru-tulle, m. den fornade toppen af en
tall, hvaraf tjära kokas. Hs.(Ljusdal).
Tull-to, n. blånor som häcklas ur toppen af
linet. Hs.(Db). Jfr. to 2.
Tylla, f. halfalns lång grantelning, hvaraf
skurviskor (tvagor) göras. Hs.
Tåll-tulle, m. talltopp, toppen af en tall.
Dl.,hs.
Tulla 2, f. vagga. Mp.,åm.,vb. Tull, f.
id. Vb.
Tulla 3, f. rulle, något som är hoprulladt
(tyg, papper, näfver). Fl.,vg. Tylla, f. id. Fl.;
tullra, f. id. Ög.,vg. Deraf näver-tulla, f.
hoprulla näfver. Vg. Nävert·tylla f. hoprulladt
näfver-flöte på nät. Fl.(Nl.); tållor, f. pl. id.
Fl.(Qvarkens öar). N. tull, m. något som är
sammanrulladt; fin. tullo, rulle (af näfver eller
papper).
Tullra 1. v. a. o. n. 1 1) rulla. Ul.; 2)
rulla ned, trilla, kullra. Fl.(Nl), mp. Tullrä,
Jtl.; tullär (ipf tullrä), id. ”Han föll å tullrä
utåt bakken”. Vb. Tullra kull, id. Sdm.; 3)
hoprulla. ”Tullra ópp en rulle”, rulla upp en
rulle. Ul.,nk. ög.; 4) i. q. våmma. Nk. S.
vamb. D. d. tulre, v. n. ”om små børn, som
pusle på gulvet”. Mlb, D. L. 613. Anm. Ihre
(gl. 2, 898) sammanställer tullra, ex alto
decidere, med tillra, guttatim decidere.
Tullra 2, f. 1) hoprullad näfver, hoprulladt
papper. Vg. ög.; 2) liten buske af en eller gran.
En-tullra, gran-tullra. Sdm.
Tullt, m. 1) något hoprulladt: a)
hoptrasslad hårsudd. ”Håret ä i en tullt”; b) liten
blåntull, som små gossar insticka i sina
tallbössor. Sm.; 2) liten gosse, som börjat lära
gå. Götal. Tallt, m. id. Sm. D. d. tulle, m.
litet barn.
Tullta 1, f. litet flickbarn, som börjar gå
eller nyss lärt gå. Svea-,Götal. Tallta, f. id.
Vg.(Mark). D. d. tulle, litet barn på 2—3
år. Jfr. stullta 2.
Tullting, m. litet gossebarn, som nyss lärt
gå eller börjar gå. Allm.
Tyll, f. kardad och tillrundad ull, färdig
att spinnas. Vb. N. tull, m. ulltott.
Tyll (ipf. -ä), v. a. tillrunda kardad ull till
spinning, göra tyllor. ”Tyll kardad ull”. Vb.
Tylle, n. litet bylte. Hs.(Db.).
Fåre-tulla, s. fåra.
Tullta 1, v. n. 1 sjunga sakta. Vg.
Tulu, n. genljud. ”Bråkka på fäet, så dä
säjer tulu i skogen”. Kl.
Tammas-finger, n. tumme. Tåmas-finger,
n., id. Vb. Tummel·finger, tummel-tótt, m. Hl.;
tumme-tótt, tumme-tutt, m., id. Allm. Fsv.
þumulfinger; fn. þumalfingr; d. tommelfinger.
Tri-tuma·kalle, namnet på en person (Karl),
som hade 3 tummar. Fl.(Nl.).
Tuma-lit, m.tummeliten, gärdsmyg.
Fl.(Öb.).
Tumma, v. a. 1 draga eller föra med tummen;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
