- Project Runeberg -  Svenskt dialektlexikon : ordbok öfver svenska allmogespråket /
758

(1862-1867) [MARC] Author: Johan Ernst Rietz - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - T - TRÅD ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

med små steg. Har-traj. Ög. Tragel,
hartragel, m. id. Sdm.; 3) skyndsamt gående
med korta steg fram och tillbaka i en krets. Vg.

Traja, v. n. l 1) göra spår efter sig; om
djur. ”Djuren ha trajat”; 2) göra en väg, der
man ej bör. ”Här ä trajadt. Gå inte å traja
i säa!” Sm.,ög.; 3) med möda gå, traska;
särdeles i dy och väta; 4) gå fram och
tillbaka. Vg.

Trask (trassk), n. 1) tung och matt gång.
Ög.; 2) smuts på vägar och gator efter regn.
Vb.,dl.(Elfd.).

Traska, v. n. 1 1) gå med möda och
långsamt, synnerligen i dåligt väglag. Allm.; 2)
traska ner, trampa ner. ”Gå inte å traska ner
säa!” Sdm. Jfr fn. trađka, v. a. trampa; d.
traske; swz. trätschen, a) stampa; b) gå
långsamt och trögt. (Stalder 1, 299); e. dial.
trash.

Trasker, m. försvagad person; en som går
långsamt såsom en gammal gubbe.
Gubbatrasker, m. Allm. Jfr pójka-trasker, sid. 493.

Traskig, adj. som går tungt och matt. Ög.

Traskut, adj. n. smutsigt; om vägar.
Dl.(Elfd.).

Trussa, v. n. 1 traska, vada i snö eller
vatten. Hs.(Tuna). Tussa, Hs.(Färila);
tjaska, id. Hs.(Ljusdal); deraf tussut, adj. dålig;
om före eller väglag, som är klent derföre att
snön är illa tillkörd. Hs.

Tråd, m. fot. I det allmänna talesättet:
lätt på tråden, lätt på foten; lättfotad,
lättsinnig; som man lätt kan locka med sig. ”Ja ä
int så lätt på tråen heller”, säges ofta af
qvinnor. Allm. Jfr bret. troad el. troat
(enstafvigt), m. fot; cornw. truit, id.

Tråd, n. 1) steg. Fot-trå(d), n. a) foteteg
på en vagn. Sm.,hl.; b) trampa på en
spinnrock eller svarfstol. Vh.,sm. Trå el. trô, n.
id. ; deraf fot-trô el. fota-trô, n. id. ”Vära
ett fota-trô åt någon", ovärdigt behandlas,
förtrampas. Vg.; 2) fotsteg efter menniskor och
djur; deraf hara-, hund-, häst-, ko-tråd, n. Vb.
Fn. trođ, n. trampning.

Trå-fall el. trö-fall, n. den ränna i
fähuset bakom boskapen, der spillningen faller.
Hs.(Db.).

Tråka 1) v. a. a) klämma åt, hoptrycka.
Bl.,ög. Tråkka, id. Bl.; b) coire. Ög.(Ydre).
Jfr fn. trađka, trampa; 2) v. n. gå långsamt
och med möda; med besvär sträfva mot
något. Allm.

Trå-lav, n. trampa på en spinnrock.
S.Sk. Fod-spår, n. id. Sk.(Ox.).

Tråve-tórv, s. tórv.

Träda (el. träa), f. sädesåker i allmänhet
(ej blott den som ligger i träde).
”Råg-trädan, korn-trädan”. Kl. Träđa, f. träda. Dl.
Blind-träda, f. trädesgärde, som ej betas
under soramaren. Sm.

Träda (el. träa), v. a. 2 1) eg. (såsom i
riksspr.) köra en åker, som legat i träde; 2)
första gången uppköra en åker, till vintersäde.
Sdm.(Ö.Rek.); 3) träda sig, v. r. a) ligga i
träde, ej bära frukt; om buskar och träd, som
andra året ej bära frukt. Fruktträd anses ”träa”
sig hvartannat år. Vg.; b) gå gåll; om kor.
Träđ si´. ”Kyri träðär si i år”, kon går gåll
i år. Dl.(Mora). Fsv. þræþa, v. a. plöja
(om hösten). L.L. ’

Trädes·stókk, m. årder, hvarmed åkern
första gången uppköres till vintersäde. Sveal.

Träd·lök (eg. trädes-lök), m. Thlaspi
arvense. Jtl. (enl. Linné). Namnet är ett bland
de många exemplen på huru namnet lök
öfverföres på växter med löklukt.

Träd-säd, f. säd, vanligen af blandadt korn
och hafre, som sås efter trädet på tunnt
gödslad jord. Dl. (Häradsfjerdingen i Leksand).

Träs-byL, m. regnskur att befordra
trädningen. Ög.

Träs·must, m. så mycket regn att man kan
träda (upplöja åkern om våren). Ul.

U-traa el. u-träja, f. svårt väglag, då
mycken snö fallit och innan vägen blifvit traad.
Hl. Utrya, f. id. ”Dä ä utrya, man kan inte
kómma fram”. Sk.(Ing.).


TRÅD-FALLIN, tråd-slå, s. tråd.

TRÅ·FALL, tråka, s. tråda.

TRÅ-FÄNGT, trå-gången, s. trå 1.

TRÅG, s. trioga.

TRÅ-KITTA, s. kätte.

TRÅKK, adj. 1) trög, lat (i brist på vilja,
men ej förmåga). Götal.; 2) högmodig, stursk.
Bl. D. d. tråg, tråk, trög, lat. Jfr trög, trega.

TRÅMA, v. a. 1 trampa; trycka, klämma.
Fl.(Nl.). Jfr fn. þramma v. n. gå med tunga och
långsamma steg, traska.

TRÅNA, s. trana.

TRÅNG, trång-bodd, s. tringa.

TRÅPP (ipf. o. sup. -ä), v. a. 1) stoppa,
packa i hop, packa in, hoptränga hvad möjligen kan
rymmas. ”Ji tråppä dit hä sóm römdes i
säkkom”; 2) stoppa in, trycka in en tapp eller kork.
Vb. Fn. troppa, stöta; skr. trup, id.

Tråpp m. stopp, kork, tapp. Vb.


TRÅ-REGN, s. trå 1.

TRÅS, n. coll. 1) gammalt odugligt gärdsle;
ruttet gärdsle af en nerrifven gärdesgård.
Dls.,vg.,ög.,sm.; 2) en hop stickor, spån o. d.;
lappri. Vg.; 3) oduglig menniska. ”Du ä ett
trås”. Sm. Trös, n. ris och buskar som
brännas vid odling. Bl. Fn. tros, n. onyttigt affall,
skräp (af qvistar); n. tros, affallna qvistar i
skogen; d. d. trods, risbränsle; e. trash,
afskrap, skräp.

Trås-böLa, f. en börda af gammal,
halfrutten ved. Vl.

Tråssolt, adj. rankig, ricklig; om bord,
stolar o. d. Dls.

Trås-välta, f. kullfallet, gammalt träd.
Sm.(Värend).
</poem>
TRÅSK, s. tóssa

TRÅSKE-TRÄ, s. tórske.

TRÅSKULLE, s. tryska.

TRÅSNAST, s. trå 1.

TRÅSS, m. skämt, gyckel. Vb.

Tråss (ipf. -ä), v. n. skämta, gyckla; söka
reta. ”Han tråssä vä mäg”, han skämtade med
mig. ”Var inte sä tykkmykken, ji bara tråss
vä däg. Han sa att’n skull kast ut mäg
göning döra, men han tråssä bara vä mäg”.
Vb.,nb. Jfr tröj 1.

Tråss-mål, n. skämt, gyckel. ”Göra på
tråssmål”. Vb.(Nordmaling).

TRÅSS-KOPP, m. mussla. Tråss·kópp-stenen,
m. def. är en liten sten, som någon gång
skall påträffas i musslor ooh säges besitta den
förunderliga egenskapen att göra den person,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 20:02:05 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/dialektl/0788.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free