Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- T
- TIG ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Tiganne, n. förmåga att tiga.
Vg.(Vartofta h.).
Tugsen, tūkksen, adj. tyst, nedslagen,
modfälld. G.
Täjgenes, tygänäs, adj. tigande. G.
TIGGJA, v. a. o. n. begära almosor.
Dl.(Mora). Tigg, id. "Den sóm giv sä’n tigg, skal
a stryk sä’n ligg". Ordspr. Vb. Fsv. þigia,
þiggia (ipf. þa, sup. þigat), emottaga (till skänks
eller för intet), få; tigga. ÖGL. B.B. 46; fn.
þiggja, mottaga (något som tillbjudes en);
erhålla, få (genom bön); mottaga, fe. þicgean,
mottaga; fsax. thiggian, mottaga; begära; fht.
digjan, thiggen, digen, begära, utverka (Graff 5,
114); jfr gr. δέχ-ομαι, mottaga.
Tegu-bån, n. tiggarebarn. Vb.
Tiggare-bänk, m. en liten bänk i
bondstugan mellan dörren och ugnen. Sk.(Ing.).
Tiggare-frösa, f. darrning af kättja. Ög.
Tigge-luns, m. drulig tiggarpojke. Bl.
Tiggar-spira, f. tiggarstaf.
Vm.(Norbergs s:n).
Tyere-stav, s. staver.
TIGLING, s. tókke.
TIGLÄ (pl.-r), f. igel, blodigel. Häst-tiglä,
f. hästigel. G.(F.). Ordet är troligen
befryndadt med lit. dele, f. blodigel.
TIK 1 (pl. tikar), 1) f. a) hynda. Allm., mest i
Sveal.; b) ovettigt fruntimmer. Sm.; 2) m. a)
eg. hund. Tjyttjy, m. id. Dl.(Elfd.); b)
ovettig, stygg karl. "En lojer tik". Bl. Fn. tik
(pl. tikr), f. hynda; n. tik; lapp. tiks el.
tiksje; böhm. tista, id.; e. dial. tike, tyke, hund
(Forbes, 2, 362); skot. tike, tyke, (Jamieson);
d. d. tiig, id.; kärnt, tách, lockelseord på hundar
(Lexer, 49); ns. (Hannover) tache, f. hynda
(B.W.B. 5, 3).
Tisk, f. sköka, hora. Sm.(Vestbo).
Tispa (tisspa), f. 1) hynda. G.,nk.; deraf
räv-tispa, f. räfhona. G.(F.); 2) argt,
näsvist, bitande fruntimmer. Nk.—sk.; 3)
lättfärdig qvinna, sköka; skällsord. Götal. Tisp, f.
id. Sm. D. tispe, hynda; d. d. (Bornh.)
tispe, sköka.
TIKJ·MYKJEN, s. tykka.
TIKK, f. ticka, svampslägtet Polyporus
betulinus. Nyttjas till nåldynor. Tjuk, f. id. Vb.
Tikka, f. svamp (i träbyggnader); Serpela
destruens. Fl.(Nl.). Tjuka, f. 1) Dædalea
betulina. Bjärk-tjuka. Åm.,nb.; tjuke, f. Jtl.; 2)
Serpela destruens; deraf a) gås-tjuka, f.
björkticka: Polyporus betulinus. Nb.(Cal.); b)
snösko-tjuk, f. fnösksvamp. Fnösk-tjuk, f. id. Vb.
Fjäll-tikka, f. Boletus subsquamosus. Dl.
(enl. Wahlenb.).
Hvit-tikka, f. Boletus suberosus, L.
Ul.,V.Dl. Jfr sid. 272.
Tikka bórt, v. n. 1 1) blifva förstörd (af
svamp); om träbyggnader; 2) om snön, då
han under kalla vårar utan regn försvinner
Fl.(Nl.).
TIKKA, f. mun, trut; i föraktlig mening.
Ordet förekommer endast i följande talesätt: ge en
på tikka(n); håll tikka på te! tig! Ul.
TIKKA, tikkling, s. tókke.
TIKKANE el. tikka nój, s. tókken.
TIKKEL, m. 1) stickel eller kärna i korn; 2)
ett litet skafjärn med skaft, hvarmed baktrågen
rensas; deraf furu-tykel, m. redskap att afskala
(av-löpa) barken å furuträn för att använda
till bröd eller föda för kreatur. Dl.(Särna);
3) ispigg. Hs.(Db.). Fn. stikill, m. hornspets.
Bark tikkel el. barsk-tikkel, q. v.
Is-tikkel el. is stikkel m. ispigg, droppis.
Hs.,fl. Ns. is-täkel is-pigg (B.W.B. 5, 7).
TIKKERA! tikkera! Lockelseord på får. Vm.
N. tikke, f. får. Beslägtadt med sv. tacka, f. kid
TIKSA, v, a. 1 rista, skaka. Kl. Jfr teka.
TIL 1, præp. till. Fl.(Öb.),N.G. I andra
munarter te, tä el. ti; s. te 1. "Til å he meir",
tillochmed. Fl.(Nerpes). Fsv., fn. fe., ffris., e.
dial., d. til, till; jfr moes. <i>tils<i>, passande.
TIL 2, n. tegel. Bhl. Fsv. tighl, n.
S.F.S. 9, 276. Kg. St. 14, 7: 33; fn., n. tigl; fht.
tegel, m. (Graff 5, 378); ns. tegel; fe. tigul
(tigol, tigel). Jfr sinner-tegel.
TILDE, 1 tilja, golftilja. Vg. Tildä, f. G.;
telde. f. id. Vg. Tillde, tellde, n. bräder eller
plankor till golf; golf; deraf bro-tillde,
log-tellde, stuge-tellde. Ög.,sm.,dls.; fasstu-telde, f.
förstugutiija. Vg.,g.,ög.,sm.,dls. Tille, n. 1)
brädtaket eller loftet i ryggåsstugor. Hl.; 2)
golf: a) brädgolf i fodergången eller stora
gången mellan båsarna i en fälada. Sk.(Onsjö);
b) golfvet i en hästspilta; deraf plank-tille,
sten-tille. Sk.(Ox.,Skytts h.); c) i allmänhet golf.
Sk.,bl.(Östra h.),sm. Teln (pl.-är), f. golftilja;
deraf gov-teln, f. id. Dl.(Mora); tinner, pl.
golftiljor. Dl.(Elfd.,Våmh.). Tälningar, m.
pl. id. Jtl. Telde. n. trävirke. S.Nk. Täl,
n. lång- och tvärstycke i en harf.
Vm.(Fellingsbro). Fsv. thilia, f. tilja. Alex. 8002; fn.
þili och þil, n. brädbeklädning, panelning;
brädvägg, skiljevägg af bräder; þilja, f. bräde;
bräde i en brädvägg, panelning, brädgolf,
skeppsdäck; þiling, f. golf; n. tile, n. id.; d. d. til
el. tild, långt, smalt bräde, planka; nfris. tel,
″das estrich der fussboden" (Outz. 352); fht.
dil, dili, dilo, thil, tille, planka; nht. diele,
f.; holl. deel (pl. delen), f. id.; lit. tille, f.
litet bräde (i bottnen på en båt); frans. tillac,
m. däck på ett fartyg.
Tellda, v. a. 1 lägga golf. Ög.(Ydre).
Fn. þilja; n. tila; fe. þiljan.
Tilld-far (pl.-ar, pl. def.-i), n.
golfbjelke, golfunderlag. S.G. Till-fal el.
täll-fal, m. stocken till underlag för en bro. Ul.
N. tilfar, m. id.; fn. þilfar, n. skeppsdäck.
Tillster el. tellster, pl. golfplankor i
spiltorna för kor. Hs.(Db.),ul.
Tånga tilja, f. det bräde, som är inhugget
i vågbordet på ett tak och fastnagladt i
sidoåsen å torftak. Sm.
TIL-GĀR (— —), adj. 1) mera försigkommen;
om barn. "Krippen ir så til-gar"; 2) utsirad.
Dl.(Elfd.).
TILIG, pron. adj. dylik. Sk.(Göinge). Tillig,
tilli (n. tillit el. tillet), id. "En tilliar en", en
sådan en. "Tilliga stöda tåler han inte tidt".
Sk.(Ing.,Albo,Gärds h.). Teliger (n. telikt).
Bl.(Lister); telig, id. Sk.(Näsums s:n). Fsv.
þyliker, þilikerj, tholkin. Jfr tókken.
TILIGA, s. tid 1.
TILKA, s. tira 3.
TIL-KRÅKA, s. till-kråkå.
TILL, adv. beständigt, jemt och samt. G.
TILLA el. tillika, f. större strandpiparen:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 20:02:05 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/dialektl/0762.html
