- Project Runeberg -  Svenskt dialektlexikon : ordbok öfver svenska allmogespråket /
700

(1862-1867) [MARC] Author: Johan Ernst Rietz - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - SUP ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Sup-bullt (pl.-ar), m. fyllehund, fyllesvin,
suput. Sup-but, m. sup-kut, m. id. Sdm. Jfr
kut 1.

Sup handi, f. def. högra handen, hvarmed
man fattar supen. Öl. Säup-handi, f. def. id. )(
braud-handi (brödhanden, venstra handen).
G. Æschylus kallar högra handen
δορίπαλτος, spjutsvingande.

Sup-lull, f. sup-lolla, supig qvinna. Vb.

Sypa el. syba, f. sur mjölk. Bl.

Sype-spel, n. positiv. Sm.

Säupä, f. soppa. G. Sue, f. Sk.

Söbe·raska, f. supamat af mjölk och
dricka. Sk.(N.Åsbo). Jfr rask 2.

Söbe-ske(d), f. matsked. Sk. D.d. søbeske.

Söbe-vått, n. supanmat. Sk.(N.Åsbo).

Söppel n. tunn vätska; tunn utspädd mat
af sämre beskaffenhet; föraktligt. Vb.

Söppäl (ipf. söpplä), v. n. sörpla,
långsamt och hörbart supa flytande ämnen. Vb.

SUPPA, v. n. 1. Suppa ner, med fart och
hastighet komma ner från ett högre ställe till
ett lägre. "Han suppä ner från skulln i
bakken". "Slän suppär ner", släden skär sig igenom
den lösa snön. Nk. Jfr fn. sveipa, svinga;
svipa, göra något i en hast eller handvändning;
skynda sig.

SUR, adj. 1) (såsom i riksspr.) sur,
innehållande syra. Saur. Dl.(Elfd.); såir.
Dl.(Mora); söur, id. Fl.(Nl.); 2) sumpig; om jord
som lider af fuktighet. "En kan inte köra åkern,
så länge han ä så sur". Allm.; 3) fuktig, skämd.
"Gräset ä surt», om gräs som växer på fuktig
mark och gerna ratas af kreaturen. Sk.,hl.; 4)
genomvåt, genomdränkt af vatten. "Ja va ute
unner hela regnä, så ja ä sur in på bara
króppen". Nk.; 5) gråtig: om sjuka barn;
surmulen. Hs.; 7) talesätt: a) sur höna, höna som
upphört att värpa, skrockar och vill ligga. Vm.;
b) sur sóm e syllta, genomvåt. Ög. Fsv. sur,
sur, syrlig. Spec. Virg. s. 135. Cod. A. 27, f.
200 v. ; fn. súrr; fe., fht., ns., d. sur; e. dial.
sour; nht. sauer.

An-sur, adj. ganska sur, i högsta grad sur.
Sm.,kl. Bitter-sur. Vg.; ill-sur, id. Sveal.
Jfr and, oskiljaktig part.

Blå-sur, s. blar.

Orm-syra, f. Pteris aquilina. Hs.

Pill-sur´, s. pilla 1.

Saur-ögd, adj. svagögd, svageynt.
Dl.(Elfd.). Fn. súreygr, surögd; d. surøjet.

Små-såirä, s. små.

Sura, v. n. 1 1) se surmulen ut, vara
surmulen. Svea-,Götal.; 2) gråta; om barn.
Hs.(Ljusdal).

Sur-billa, f. 1) bergsyra: Rumex
acetosella. Ög. Syr-billa, f. id.. Sveal.; 2)
surmulen och tvär menniska. Ög.

Sure, den sure, m. hin onde. Allm. Han
söure
, id. Fl.(Nl.).

Suren, m. def. surdeg. Sk.(N.Åsbo).

Sure·vase, s. vase.

Sur-kart (pl.-ar) m, frukt af vildapel. Hl.

Sur-kullor, f. pl. blommor af slägtena
Chrysanthemum, Anthemis m. fl. hvita
strålblommor, men i synnerhet Anthemis Cotula.
Sveal. Sur-tuppor, f. pl. Vm. Gl. sv.
(Frankenius) suur-topper, f. pl. Anthemis Cotula;
(Bromel) sur-toppa. f. id,

Sur-kåls·tuppor, f. pl. harsyra: Oxalis
acetosella. Dl.(Floda). Sur-väpling, m.
Dl.(Hedemora). I några munarter gökmat,
surklöver, vår-hane, sura. Gl. sv. (Frankenius.
Tillandz) sur~väpling, hare·syra</i>; (Frankenius)
sur-klöver, göke-brödh.

Sur-lipa, f. en som lipar och gråter; en
som ser ond (sur) ut. Vg.

Sur-lugga, f. trumpen qvinna (som ser
ond ut under luggen). Vm.

Sur-ländt, adj. sumpig. Hs.(Ljusdal).

Sur-mule (pl.-lar), m. tvär menniska.
Sk.(Frosta),bl. Ns. sûr-mûl. Jfr uppgiften sid.
447, som härmed rättas.

Sur-mulen, adj. tvär och dyster till
utseendet. Allm. Ns. stûr-mûlsk.

Sur’n, m. def. natthugg; en lek, som
består deri, att man (i synnerhet vid skilsmessa
om aftnarna) försöker att slå eller vidröra
hvarandra med handen. Den, som fått sista
slaget, säges vara sur eller sur’n eller ock
hafva fått sur’n. Detsamma kallas allmänt att
eller ge natthugg. Ul.

Sur-pallt (pl.-ar), m. 1) en mat-rätt; 2)
föraktlig benämning på en karl. Sdm.

Sur-sam, adj. ond och otreflig (till lynnet).
Hs.(Db.).

Sur-skrabba, sur-skrabbing, s. skrabba 1.

Sur-strömming, m. 1) såsom i riksspr.; 2)
ängsyra: Rumex acetosa, L. Ul.

Sur-torn (pl.-törnen), n. Berberis. Götal.
Gl. sv. (Frankenius) surtorn.

Sur-välling, f. en välling sålunda tillredd,
att vatten och mjöl först kokas till välling,
hvarefter mjölk påhälles. Vl.

Sur-vuLen, s. vuren.

Sur-Ånned, adj. som har sur andedrägt.
S.Sk.

Sȳr (ipf.-ä), v. a. göra sur. Vb. Fht.
gasûrên.

Syra, v. n. 2 ej vilja brinna; om rå ved.
"Dä ligger å syr". Vl.

Syr-fälle, n. syr-fällning, f. nedfällda
buskar och qvistar, som ligga och ruttna för att
befordra gräsväxten. Syr-fälla, v. a. 2 till
sådant ändamål nedfälla buskar och qvistar. Sm.

Syrka, f. väta, kall fuktighet i jorden,
syra. "En kan bli förstörd åv te ligga i tókknä
syrka. Dikä, så får du falle syrka ur åkern"! Nk.

Syrma, f. syrlighet, syra. Dl. Säurmä,
f. G.

Syr-smörja, f. vagnssmörja,
sammanblandad af tjära, ister och talg. Sm.

Syr-strónk, s. strónk 1.

Såur·kalls·bliommä, m. ängsyra: Rumex
acetosa. Dl.(Elfd.). Jfr såir-strón·kär.

Söjrä, f. syra, syrligher. N.G.

Sörk, m. vattensjuk, sumpig mark.
Sdm.(Björkvik).


SURK 1 (pl.-ar), m. 1) telning med rot under
jorden. Gran-surk, m. Sm. Sólk, m. id. Sveal;
2) mjuk gren af gran, hvarmed skaklarne i ett
drög fastsättas; 3) mjuk vidja i en harf; 4) järn,
hvarmed ringarne i ett vattenhjul sammanhållas.
Sm. Lt. surc·ulus, m. telning, ympqvist; it.
sorcolo.

Gran-sålk, m. klufven grantelning (att
binda om gärdesgårdsstörar). Vm.


SURK 2, a. sórk.

SURKA, s. saur.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 20:02:05 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/dialektl/0730.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free