- Project Runeberg -  Svenskt dialektlexikon : ordbok öfver svenska allmogespråket /
699

(1862-1867) [MARC] Author: Johan Ernst Rietz - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - SUN ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Stjok-sun, m. stjufson. Dl.(Mora). Fht.
stiufsun, stiofsun.</i> Jfr stiupa.

Syster-sun, m. systerson. Dl.(Mora).

SUNA, suna se, sunt, s. sina 2.

SUND, s. sunder, simma 2.

SUNDA, v. a. 1. kasta någonting tungt, som
fordrar kroppsansträngning. "Grannäs kalv låg
dö(d) i vårän tomt, men ja tog’n i skånko å
sundä inu’en te dóm". Sdm. Jfr sv. sända,
mittere.

SUNDER, adv. sönder. I sunder, i sönder.
Ul.,fl.(Nl.). Sund, sönder. Dl.; sunt, id. Hs.(Db.).
I sund, i sönder. Dl. Fsv. sunder, sundr,
sundir, sundor, adv. sönder. UL. Didr. af B. 125 :
18. Alex.; fn. sundr, id.; í sundr el. í sund,
id.; n. sund; fe. sunder, sundor; fht. suntar,
sunthar, suntari; fsax. sundor; holl. zonder; moes.
sundro.

Sundrog (n. sundrot), adj. söndrig.
Fl.(Ingo). Sunt. Hs.(Db.).
</poem
SUN(D)IGER, sund-kär, sunnda, sunnd-bälg,
s. simma 2.

SUNGNÄ, s. sviva 2.

SUNNA, f. sol. Detta urgamla ord qvarlefver
i nedan upptagna sammansättningar. Fn. sunna,
f. (hos skalder och i sammans.) fht. sunna, f.
sunno, m.; fsax. sunna; mht., fe.,ns.,kärnt, sunne;
ffris. sunne, sonna; nht. sonne; holl. sünne; e.
sun; Helgol. sön; moes. sunna, m. sunno f.;
skr. sunu, m. id.
<poem>
Ag-sönnes, adv. 1) ursprung!. mot solens
lopp; 2) bakfram. "Går du agsönnes, så
faller du agenåter". Hs.

An-sönes, adv. mot solen. Hs.(Ljusdal).
Ann-sönsj. Vb.,nb.; ann-sjöns, id. Åm.(Nätra).

Sunndager (ell. sunnda), m. söndag.
"Seinast sunndas", senaste söndag. Fl.(Ingo).
Sunndag, m. Dl.,ul.,g.,fl.(Vör i Öb.);
sånnda, m. Fl.(Nerpes Öb.). Fsv. sunnudagher,
sunnadagher, sunnodagher. S.S. 1, 80. S.F.S.
6, 68, 69. Sv. Pr. L. XX. s. 311. Cod. A. 27;
f. 136; synnudagher, sonnodagher<i></i>. VML.;
sönedagher. J. M. Yrtag. s. 71; fn. sunnudagr; n.
sundag; fht. sunnuntag; d. søndag; holl.
zonntag; e. sunday. Jfr suđ.

Bålle-söndag, m. tredje söndag efter påsk,
då qvinkönet kläder sig i röda (bålla) kjortlar
likasom Kristi himmelsfärdsdag. Denna söndag
anses för en märkelsedag. Är han torr och
klar, så tros sommaren blifva likaledes och
tvärtom. Sm.(Tveta h.). I Sm.(Vestbo h.)
kallas trefaldighets-söndag röde-söndag af
samma anledning. Jfr bål, båll.

Bär-söndag, m. så kallas hvardera af
trenne söndagar å rad, då engdens ungdom
vandrar till Kinnekulle att äta körsbär, hvilket är
ett folknöje och en högtid. Vg.

Höga-söndag, m. trefaldighets-söndag, då
folket visar sig i kyrkan i högtidsdrägt.
Sm.(Finnveden). Jfr Hyltén-Cavallius, Värend,
1, 300.

Knórre-söndag, m. söndagen näst efter den
söndag, då sista lysningen afkunnats för ett
brudpar. Sk.(Ox.). Jfr knórre-vekka, under
vikka 2.

Påske-söndag, s. paskar.

Rätt-synns (rätt-sjönnes, rätt-sennes), s.
rätt-syls.

Röder-söndag, s. raud.

Sunndags-bilä, n. def, tiden, dagarne näst
före söndagen; säges då man är i början af
veckan. Fl.(Tenala,Ingo). S. bil.

Sunndes-augä, n. eg. söndagsöga; liten
spegel. G. Sönndags-auge, n. Kl.; sönndes·ögje,
n. id. Sk. (trakten mellan Ystad och
Cimbrishamn).

Säter-sönda’n, s. sittja.

Sönda(g)s-bestill (ljudvigten på sista
stafvelsen), n. söndagsgöromål, söndagsarbete. S.Sk.

SUNNA, sunna-vär, sunnerst, sunnåmin,
sunnåtär, sunnomin, s. suđ.

SUNT, s. sunder.

SUPA (ipf. söp, sup. supi el. supet), v. a. o. n.
1) äta soppmat, mjölk, välling; äta med sked.
"Han órkar hvarken äta eller supa", om en af
sjukdom försvagad. "Han har hvarken att äta
eller supa", om en som är mycket fattig. "Supa
med sked"; 2) supa, dricka. Götal. Saupa (pr.
saup, pl. saupum, ipf. sop, pl. supum, sup. supiđ),
supa. Dl.; säupa (pr. säupur, pl. säupe, ipf.
saup, pl. supu, sup. supi), supa; äta soppmat. G.;
sup (söjp, suppi). Vb.(Bygde); sūp (saup,
suppä). Vb.(Skellefte); siup (söp, supi). Nb.(Lule);
seup el. söup (säup, supi). Nb.(Cal.); sup (pr.
super, ipf. säup, sup. su’pi), id. Fl.(Nerpes).
Sua, äta supmat, äta med sked. "Sua sóppa,
ärter, gröd"; syppa el. suppa (ipf. söpp, sup.
söpped), supa, dricka (starka drycker).
Sk.(Onsjö); syba (ipf. söb, sup. sybet), id.
Sk.(Göinge) ; 3) talesätt: supa sämja, äta i sämjelig
endrägt; så kallas det när brud och brudgum vid
hemkomsten från kyrkan bröllopsdagen äta med
samma sked ur samma fat. Svea-,Götal. Fsv.
supa; fn. súpa (saup, sopit); fe. sûpan; fht.
sûfan; ns. supen; nht. saufen; d. supe el. suppe,
supa; søbe, äta med sked. Jfr frans, souper.

Atendags-säup, s. auten-dag.

Blókk-supa, v. n. ofantligt supa. Sveal.

Drekk-supa, f. ölsupa. Ög. Drikka-syba,
f. dricka och mjölk hopblandade.
Bl.(Bräkne h.).

Löge-sup, m. sup efter badning. Götal.

Mol·supa, s. mol.

Saup (pl.-ar), m. sup (brännvin). Vb.
Säup, m. G.; syb, m. Sk. I andra
landskapsmål abbetits-sup, l·nubb, glögg, hare,
hurvel, kall-hvistare, klämm, knapp i rókken,
lópp-sup, risp, sup i pelsen, säng-fösare,
tank-ställare, en varmer m. fl. Fn. saup, n. drick;
sopi, m. en munnfull (af flytande varor): fsv.
sup, m. Alex. 6566; n. sope, sup, m.; d. d.
(Slesvik) sup, n. id. (Kok 1, 399).

Saupa-mat, m. soppmat, skedmat. Vb.
Söbemad, m. Sk.(N.Åsbo); supa, n. Vg.;
supa, f. id. Vm.(Fellingsbro).

Saupän (suppän, söpen), adj. drucken,
rusig. Vb. Säupen. G.; söpen. Kl.; såpen. Öl. ;
supen. Vg., m. fl.

Sopa, m. spenvarm mjölk. Vb. Såpå, m.
sötmjölk. Jtl.; såpa, m. Fl.(Öb.).

Sóppa, v. a. 1 bryta sönder (bröd) och
lägga det i supamaten. Götal. Deraf sópper, m.
pl. sådana små brödbitar. Vg.,sm.; brö-sópp, m.
Sk.,hl.

Sóppe, m. sqvätt, tår. Mjölk-sóppe, m.
sqvätt, en tår mjölk. Hs. Sóppa, f. sqvätt,
tår. "En sóppa mjölk, vatten". Ul.

Supan-fat, m. ett djupt fat till soppmat.
Fl.(Öb.).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 20:02:05 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/dialektl/0729.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free