Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - SU ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
So-lunk, m. 1) långsamt och vaggande
springande. S.Nk.; 2) småtraf. "Köra i solunk".
Sm. So-trav m. id. G.
So milla el. so-malla f. brudbröd: Spiræa
filipendula. Sveal. I andra landskaper
galt-bröd, n. galte-knappar, svin-mandlar, m. pl.
svinkräsla, f, id. Gl. sv. (Frankenius)
summill, brudhbrödh, svinokräsla; (Bromel) somill,
brud-bröd, swinekrassa;</i> (Tillaudz) somalla,
brudbröd, svijno-kretzla.
So-skaft, n, eg. so-svans; ett groft
skällsord. Sk.(Ox.). So·skaut, n. Sk.(Ing.)
Sossa, f. liten sugga. Vg. Lt. sucula.
So-tåg, n. hår-rep; (egentl, gjordt af
svinto). Vg.
So-ögon. n. pl. ormbär; bären af Paris
quadrifolia. Vg.
Sten·so, f. släde för stenkörning. Bhl.
Sugga-kubb, m. de korta stockarne mellan
tvenne fönsteröppningar. Nk.
Svin, n. (såsom i riksspr.) svin. Svyn, n.
Vb.,gstr.,sdm. (Länna); schwin, n. id.
Sm.bl. Fsv., fn., fht., fsax., fe., ffris., ns. svin; nht.
schwein; holl. zwijn; e. swine; moes. svein;
bret. souin; fslav. sviniga; ryss. svinyja; böhm.
swine; slov.,ill. svinja; pol. swinia, id.
Svejn-bäre-ris, svin·bäri-ris, n. mjölonris:
Arbutus uva ursi. Fl. (N1.); Svin-bär,
svin-lingon,</i> n. frukten häraf. Fl.(Öb.,Nl.);
mjöla·bär, n. Ög.
Svina·sej, v. n. 1 orena sig som ett svin.
Svea-,Götal. N. svina.
Svina-blära, f. svinblåsa. Sk. D. svineblære.
Svina-böste, n. fram- eller bakstyeket på
ett slagtadt svin. Sk. D. svinebøste, S. böste.
Svina-feta, f. missne: Calla palustris.
Sm.(Åsheda). Mäss, id. Fl.(Öb.). Gl. sv.
(Frankenius) elgemåss, vatnmåss.
Svina·flomma, f. svinister. Sk. D.
svine-flomme.
Svina.gräs, n. bitter pilört: Polygonum
hydropiper. Vb.,mp. Bränna, f. Sm.;
bitter-blad, n. Ul.; jungfru-tvål, n. id. Sveal. E.
dial. swine´s grass el. swynel grass,
Polygonum aviculare. (Prior, Popuiar names, sid. 222).
Gl. sv. (Bromel) skarp jungfrutvål,
jungfru-brudd, loppsgräs, vattusåpa.
Svinaktig, adj. 1) orenlig som ett svin; 2)
som bär sig gement åt. Allm.
Svina-läter el. svina-läte, n. svinbädd. Vg.
Svina-milla, f. l) mjölkfibla: Sonchus
oleraceus. Sk. I andra munarter svin-tistel, m.
som äfven betecknar Sonchus arvensis; 2)
smörblomster: Taraxacum officinale. Sk.(Ox.). E.
dial. sow·thistle.<over></over> Sonchus oleraceus.
Svina-mynta, f. knylsyska: Stachys
palustris, L. Sk. Roten kallas i Svea munarter
svina-knyler. Gl. sv. (Bromel) vattu-andorn.
Svina·ottan, s. otta 1.
Svina-pölsa, f. svinkorf. Sk. D. svine-pølse.
Svina-rotor, f. pl. ställen i marken, der
svin rotat, bökat. Vg.
Svina-sodd,? odugligt lin. Vg.(Kind)
Svina-urter, f. pl. smörblomster:
Taraxacum officinale. Sk.,hl. Jfr svina-miller.
Svina-vakke, s. vakke.
Svinb·lomster, n. en art kornfibla:
Scorzonera humilis. Bhl. Jfr svinrot.
Svin-bórst, n. en art af ört-slägtet stagg:
Nardus stricta, L. Sveal.; äfven i Nb.(Luleå) enl.
Linné. Hära, f. Sveal. Jfr skägg.
Svin-buk (pl.-ar), m. öknamn på Schenbergs
latinska glosbok (i anseende till bandet). Ög.
Svina·mage, m. id. Götal.
Svin-busa, f. svinläger. Sm.(Vedbo)
Svin-bär, n. 1) frukten af svensk kornell;
Cornus suecica. Vb. I andra landskaper
skrubb-bär, smör-bär, höns-bär, hönson;; 2) frukten af
mjölonriset: Arbutus uva ursi. Fl.
Svine-böner, f. pl. bolmört: Hyoscyamus
niger. Götal. Gl. sv. (Bromel) bolmört
galen-ört, hjern·brylla, svijnebönör; (Tillandz)
svijne-böna, bolmgräs, bolmört.
Svin-gräs, n. 1) våtarf: Stellaria media. Hs.;
jfr vannare; 2) Polygonum viviparum. Mp.
Fre·kallär. m. pl. id. Dl.(Eifd.). Jfr fre, fri.
Svin-halsad, adj. (om häst) som har kort,
tjock och stupande hals. Sm.
Svin-hös, svina-hös, s. hös.
Svin-igel (pl igla[r]), m. svin stiga på
stolpar. Igel, n. id. S.Sk. D. d. sviinegel.
Svin-kräsla, f. brudbröd: Spiræa
filipendula. Sveal. Jfr so-milla.
Svin-kål, m. åker-kål: Raphanus
Raphanistrum. Sm.,vg. Jfr jul ört, (s. urt).
Svin·körn. m. svinkoppor, vattenkoppor.
Sm.,ög.
Svin-pels, m. lymmel. Allm.
Svin-rosor f. pl. arter af solöga:
Ranunculus. Bhl.
Svin rot, f. 1) kornfibla: Scorzonera
humilis. Ul. Ringorma-rot, f. id. Kl. Jfr
slåtter-gubbar; 2) Rumex crispus. Åm. Skräppa, f.
Sm. m. fl.
Svin-råg. m. råg som sås sent om hösten i
november och december. Sm.
Svin-syr, (el. svyin-syr), f. Rumex acetosa
& crispus. Vb.(Ume). Svin-syra, f. Mp. Jfr
svin-rot.
Svin-ton. m. svinhage. Vl. S. tun.
Svin·trä, m. trästycke med en repygla i ena
ändan att sätta om trynet på svinen då de
skola fängslas. Vm.(Fellingsbro). Tryn-trä, n.
id. Nk.
Svin-tå, s. tå 1.
Svin-tång m. hafstång: Fucus vesiculosus.
Bhl.(Marstrand). Jfr släke.
Svin-tänd, adj. (om häst) som har
svintänder. Sm.
Svin·tänder, f. pl. mycket mjuka och lösa
tänder hos hästar. Sm.
Svin-uk, n. triangel af käppar, som sättes
om svinets hals för att hindra dess flöjande.
S.Nk.
Svynut, adj. svinaktig, osnygg. Vb.
Sväjnä polisk, adj. illparig. G. I andra
munarter svina-polisk.
Syre-fett, n. svinister. S.Hl.
Sågg (def.-a), f. sugga. "Sänn sågga dill
Rom, sä kóm a sågg dillbaka". Ordspr. Vb.
Sågg (ipf.-ä), v. n. grisa, framföda grisar. Vb.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
