- Project Runeberg -  Svenskt dialektlexikon : ordbok öfver svenska allmogespråket /
654

(1862-1867) [MARC] Author: Johan Ernst Rietz - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - SPAN ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

svälta. Sm. Späjk, v. n. frysa till is. Jtl;
Fsv. spækia, späka, stilla; fn. spekja.

Späkt, f. I talesättet: "han ska få leva
ve späkt å lagom", måttligt, sparsamt och
lagom. Fn. spekt, f. a) saktmod; b) visdom.

SPANG (pl. spänger), f. spång, gångbro. Vg.
Spang (def.-i, pl. spängär), f. G.; spang (def.-a,
pl. spinger, def. spingren), f. Vb.(Nysätra); spång
(pl. spånger), f. Dl.; spång (pl. spångar), f.
Sthm.; spänge, n. id. Vg., sm. (Östra h.). Fsv.
spang, f.; d. d. spang, spong; n. spång; fht.
spanga, f. sera, tignum; fe. spange.

Spåång el. spaang (ipf.-a), v. a. lägga
spänger öfver sanka myrar för fotgängare. Vb.

SPANN, spanna, spannare, spannel,
spann-tröska, -tröskare, -tröske, s. spänna.

SPANN. s. spjärna.

SPANN-KAKA, m. gammal, ovettig kärring. G.

SPANNKETERA, v. n. 1 slå dank. Spånnketera,
spannkulera. Götal.; spaank (ipf.-ä), id. Vb.

SPAN-NÖJ, s. nyr. Fn. spánnýr, adj.
alldeles ny.

SPANSK, adj. 1) (såsom i riksspr.); 2)
högmodig, stolt; välklädd. Allm. Fn. spánverskr, spansk.

Spānsk, v. n. 1 vara högfärdig, stoltsera.
Jtl. Spänjska, id. Hl.(Frillesås). Spänska,
tala köpstaspråk; säges då någon, som varit
från hemorten, vid återkomsten söker att tala
en renare svenska. Hl.(Rolfstorp).

SPARA, v. a. 1 (såsom i riksspr.) spara,
skona. "Njugg spar å fan tar". Ordspr. Vb. m. fi.
Spårå (pr. spärär, pl. sparum, ipf. späräđ, sup.
spåråđ), id. Dl.(Mora). Fsv., fn. spara; fht.
sparôn; nht., holl. sparen; d. spare; fe. sparjan.

O·spard, adj. 1) (såsom i riksspr.) ej
sparad; 2) tillräcklig. "O-spard säd. Du har ej
fått ospard stryk än". Kl.,sm. U-spar, adj.
1) gifmild, som gerna unnar; 2) hvarom man ej
är rädd, icke mycket aktar. "Uspar tröja".
Sm.(Vestbo). Fsv. ospar, ospard. Alex.
s. 88; fn. óspar, gifmild.

Spardom, m. 1) sparsamhet. Vb.(Nysätra);
2) det som är hopsparadt. Vb.,mp.

Spars-mak, m. sparsamhet. "Dä ä ingen
sparsmak mä dä". Ul.

Spar-smakad, adj. noga med mat; som äter
sparsamt. Vg.

Spar-ögon, n. pl. glasögon. Kl.


SPARING, m.? gödsel. n. re, gl. 2, 717. Isl.
sparđ, n. fårgödsel; lit. spirras, id.; gr.
σπύραϑος, får- el. getträck.

SPARN, s. spjärna.

SPARR, s. sparv.

SPARRE, m. (såsom i riksspr.) sparre. Fn.
sparri; fht. sparro; mht, nht. sparre; lit. spáras.
Deraf i munarterna:

Sparra-skåp, n. brädhylla under sparrarne
vid en vägg. Vg.

Sparra·stua, f. ryggåsstuga. Vg.

Sparr-bord, n. bräderna långsåt
väggbandet under sparrarne i en ryggåsstuga.
Bhl.(Elfsb.).

SPAR-SÄTRA, s. sittja.

SPARV (pl, spärvar), m. sparf: Fringilla
domestica. Fl. (Ingo). I andra munarter spörr,
sporr. Sk.; sperv, spärv. Vg.; sparr, m. 1) id.;
2) penis. Vb. Fsv. spyrvir, spirver,</i> m. sparf.
Alex. 1657. Sv. Pr. L. XX, sid. 287; fn. spörr
(pl. spörvar); fht. sparo, sparwari; mht. sparwe;
nht. sperber; nht. dial. (Schwaben) spar; fe.
spearva, speara; e. sparrow; d. spurv, spurve;
n. spurv; moes. sparva; bret. sparfel el.
sparouel, id.

Darr-sparv, m. stenknäck: Loxia
cocothranstes. Dl. Darr-sparr, stian-knäkk. Vb.

Fórs·sparv, m. strömstare: Cinelus
aquaticus. Dl. Fórs-sparr. Vb.

sc>Snjö-sparr</sc>, s. snio.

Sparr-hauk (el. sparr-höuk), m. sparfhök;
Falco nisus. Vb. Sparr-hauk, spärring. G.;
sparv-’ok, m. Dl. Fn. sparhaukr; e.
sparrow-hawk; n. spurhøg; d. spurvehøg.

Sperva·nek, f. el. sperva-lókk, m. en 10
eller 12 alnars stång, som med derå fästade
neker i gården uppställes på julaftonen till
högtidsfägnad för sparfvarne. Vg.(Näs).

Tópp-sparr, m. sidensvans: Bombycilla
garrula. Vb.(Lycksele). Rönnbärs-hane, m.
id. Sm.

SPA-RÄKA, s. räkå.

SPASS, n. spe, elakt skämt. Götal. i>Spas</i>.
Fl.(Nl.). Nht. spass.

SPEA 1 (ipf. speade el. spedde, sup. spett el.
spitt), v. a. o. n. 1) speja, uppmärksamt
betrakta, varsna. Bhl.,ög.,sm.,kl.; 2) spörja, få veta.
Speja, id. "Dä speade ja inte. Ja spedde intet.
Ja har inte spejt te dä". Sm.,öl,ög. Fsv.
bespea, bespeja; e. spie; it. spiare; fr. espier . Jfr
lit. spegas, m. spion.

SPEA 2 (ipf. speade el, spedde, sup. speat el.
spett), v. n. o. a. smäda, göra narr af, drifva
spe med. Sm. Speja, id.; spejas, v. d. 1 1) id.;
2) bry någon. Hs. Fn. spéa, smäda, göra narr
af; n. spea. id. Jfr spy.

Spe·glosa, f. spefogel, begabbare. Sdm.
Spe-kråka, f. id. Sm.

Spej, n. spe, hån. Vb.

Spej-hjon, n. 1) lustig, rolig menniska; 2)
lättfärdig menniska. Fl.(Ingo).

Spit, n. 1) spe, spott. Hl.; 2) förtret, harm.
trots. Vb.,hs.,mp. Ordet är äfven
masculinum. "Han slo sönner spägjeln i spit’n. Han
åt int na i spit’n". Vb. Fn. spè el. spie, n.
spe; n. spit; e. spite; holl. spijt; ns. spiet;
lett. spîts; ir. och gael. spid, id. Jfr. d. d.
(Slesvik) spitleg, förtretlig; gl. d. (Moth) spide,
förtreta, ångra.

Spit-ord, n. pl. stickord. Hl. (Släp),
Spigon el. spegon, m. id. Sk.

SPEKA 1, v. n. o. a. 1 1) torka (af solsken
eller blåst); gifva värme från sig; om solen. "Dä
spekar starkt i dag". Vg.,hl. Spega, id. "En
blir rent spegad i synen». Sk.,hl. "Dä ä
spegadt", säges om torkade kläder. Sk. Spek (ipf.
-ä). v. n. id. "Hä spekä hett i dag". Vb.; 2)
sätta upp att torka. Vg. Speka el. spicka, v. a.
torka, röka, salta. Allm. Isl. spejkja, torka,
röka (korf eller kött); d. spege.

Spege-fläsk, n. spickefläsk. Sk.
Spikjid-fläsk, n. Dl.

Spege-mad, m. spickemat, allahanda slags
torkad, insaltad eller rökt mat, som ätes okokt.
Sk. Spikjin-mat, m. Dl.; speke el. spikke, n.
id. Sm. Dansa speke (el. spege), dansa utan
musik. Sk.,hl.,bl. Röge speke, röka pipa
utan tobak. Sk.

Spege·sill, f. spickesill. "Spegesill å
säjtebrö, dä passar ihób som frakk å träsko".
Ordspr. Sk.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 20:02:05 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/dialektl/0684.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free