Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - SPAN ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
svälta. Sm. Späjk, v. n. frysa till is. Jtl;
Fsv. spækia, späka, stilla; fn. spekja.
Späkt, f. I talesättet: "han ska få leva
ve späkt å lagom", måttligt, sparsamt och
lagom. Fn. spekt, f. a) saktmod; b) visdom.
Spåång el. spaang (ipf.-a), v. a. lägga
spänger öfver sanka myrar för fotgängare. Vb.
Spānsk, v. n. 1 vara högfärdig, stoltsera.
Jtl. Spänjska, id. Hl.(Frillesås). Spänska,
tala köpstaspråk; säges då någon, som varit
från hemorten, vid återkomsten söker att tala
en renare svenska. Hl.(Rolfstorp).
O·spard, adj. 1) (såsom i riksspr.) ej
sparad; 2) tillräcklig. "O-spard säd. Du har ej
fått ospard stryk än". Kl.,sm. U-spar, adj.
1) gifmild, som gerna unnar; 2) hvarom man ej
är rädd, icke mycket aktar. "Uspar tröja".
Sm.(Vestbo). Fsv. ospar, ospard. Alex.
s. 88; fn. óspar, gifmild.
Spardom, m. 1) sparsamhet. Vb.(Nysätra);
2) det som är hopsparadt. Vb.,mp.
Spars-mak, m. sparsamhet. "Dä ä ingen
sparsmak mä dä". Ul.
Spar-smakad, adj. noga med mat; som äter
sparsamt. Vg.
Spar-ögon, n. pl. glasögon. Kl.
Sparra-skåp, n. brädhylla under sparrarne
vid en vägg. Vg.
Sparra·stua, f. ryggåsstuga. Vg.
Sparr-bord, n. bräderna långsåt
väggbandet under sparrarne i en ryggåsstuga.
Bhl.(Elfsb.).
Darr-sparv, m. stenknäck: Loxia
cocothranstes. Dl. Darr-sparr, stian-knäkk. Vb.
Fórs·sparv, m. strömstare: Cinelus
aquaticus. Dl. Fórs-sparr. Vb.
sc>Snjö-sparr</sc>, s. snio.
Sparr-hauk (el. sparr-höuk), m. sparfhök;
Falco nisus. Vb. Sparr-hauk, spärring. G.;
sparv-’ok, m. Dl. Fn. sparhaukr; e.
sparrow-hawk; n. spurhøg; d. spurvehøg.
Sperva·nek, f. el. sperva-lókk, m. en 10
eller 12 alnars stång, som med derå fästade
neker i gården uppställes på julaftonen till
högtidsfägnad för sparfvarne. Vg.(Näs).
Tópp-sparr, m. sidensvans: Bombycilla
garrula. Vb.(Lycksele). Rönnbärs-hane, m.
id. Sm.
Spe·glosa, f. spefogel, begabbare. Sdm.
Spe-kråka, f. id. Sm.
Spej, n. spe, hån. Vb.
Spej-hjon, n. 1) lustig, rolig menniska; 2)
lättfärdig menniska. Fl.(Ingo).
Spit, n. 1) spe, spott. Hl.; 2) förtret, harm.
trots. Vb.,hs.,mp. Ordet är äfven
masculinum. "Han slo sönner spägjeln i spit’n. Han
åt int na i spit’n". Vb. Fn. spè el. spie, n.
spe; n. spit; e. spite; holl. spijt; ns. spiet;
lett. spîts; ir. och gael. spid, id. Jfr. d. d.
(Slesvik) spitleg, förtretlig; gl. d. (Moth) spide,
förtreta, ångra.
Spit-ord, n. pl. stickord. Hl. (Släp),
Spigon el. spegon, m. id. Sk.
Spege-fläsk, n. spickefläsk. Sk.
Spikjid-fläsk, n. Dl.
Spege-mad, m. spickemat, allahanda slags
torkad, insaltad eller rökt mat, som ätes okokt.
Sk. Spikjin-mat, m. Dl.; speke el. spikke, n.
id. Sm. Dansa speke (el. spege), dansa utan
musik. Sk.,hl.,bl. Röge speke, röka pipa
utan tobak. Sk.
Spege·sill, f. spickesill. "Spegesill å
säjtebrö, dä passar ihób som frakk å träsko".
Ordspr. Sk.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
