Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - SES ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
SESSLÄ, f. senfärdig qvinna; deraf talesättet
sessläs bars-öl, ”Ho ä sóm sessläs barsöl”, om
en senfärdig qvinna. Sdm. (Björkvik).
SETTE-HVóR, num. ord., hvarsjette. Hs.(Db.).
SEVA, s. säve.
SGUNG, n. svajning, gungning. Ordet nyttjas
egentl, för att uttrycka den gungande rörelsen af
en vagn på fjedrar. ”Dä ga te ett sgung når ja
körde på sten”. Sgungning, f. id. Sgunga, v. n.
1 gunga, vagga, svaja. Nk.
SI 1 (ipf. sidde, sup. sid), v. a. sila, rengöra
någon vätska med sil. ”Si milk”. S.Sk. Sjo
el. sjö, id. ”Sjö mälken”. Hl.; sj, id. ”Sjö
milken”. Sk.(Bjäre,Lugg.,K.Åsbo). Jfr sö. söa,
v. a. skumma. Fsv. sila, sila. S.F.S. 6. 90.
Spec. Virg. s. 149: ”the siladho harkrankin ok
swolgo camelin”: isl. sia; fe. sîhan
(sammandr. seón); gl. e. sie; fht. sihan; nht. seihen;
ns. sijen; swz. sienen; holl. ziegen; d. sie; bret.
sila; gr. σᾶν, σήϑειν: lit. sijo; lett. sijaht;
slav. sjediti. id.
Kóber-si, f. kopparsil, sil af koppar. Sk.
(Vemm.). Kóver-si, id. Sk.(Frosta).
Si 2 (långt i), pl. -sier, f. sil. Sk.(Ox.,Vemm,,
N.Åsbo,Onsjö). Sjö, f. id. Sk.(Lugg.). Isl.
sia, f.: d. si lit. sêtas; lett. seetsM slav. sito
(Kopit., gl.): gr. σίνίον, n.; ny gr. σίτα: fht.
sib, siha: nht. seihe; swz. siene: ns. sije; bret.
sil, id. Jfr. säv 1.
Si-kar. n. kärl i hvilket man silar något.
Sk.(Ox.,Gärds h.). D. siekar.
Si-klud (pl. -arί m. linnelapp som bindes
på silen. Sk.(Ox.,Onsjö,N. Åsbo). Sjö-klud,
m. Sk.(Lugg.); sjö-lapp, m. id. Sk.(Frosta).
D. sieklud; ns. sij-dook.
Sile-sup el. sil-sup (pl. -ar). m. sqvätt
nymjölkad mjölk som gifves åt barn, då mjölken
silas. Sm.,ög. Fsv. sup, m. dryck.
Sillerä, selle-rä, sellar, n. eller sellar-tapp,
m. hoptofvad tageltapp, liknande en peruk,
hvarigenom mjölken silades i forna dagar och
ännu någon gång i fäbodarne, då silar ej finnas.
i>Sellar-tapp</i> befyder ock i figurlig mening: en
menniska, som är lurfvig i hufvudet. ”Du sir
ut sóm en sellartapp i hugge”. Hs.(Db.).
Sil·ris, n. granris, som sättes i silen, då
man silar mjölk. Sm.
Sils-hår, n. silklut som lägges i silen. Vg.
Deraf Jungfru Marias sileshår, n. Drosera.
N. silhår.
Sil-snygge el. sil-snugge, f. tagelsil. Ög.
Sjö-bytta, f. silbytta. Hl. (enl. Osbeck),
D. siebøtte.
Arg·sibba, f. trög, dum och elak
qvinna. dm.
Sebbe, m. sölare. Sk.(N.Åsbo).
Sibbed, adj. drummelaktig. Sk.(Ox.),
Sibbe kar, n. drummelaktig menniska. Sk.
Serla, adv. sent på aftonen. Sm.(Vestbo).
Fsv. serla (sm ir. af sidarla), adv. sent.
Skaft. 2986; sirla, Flores 10; siþla. GL.; n. sirle;
fn. siđla, sidarla; d. silde, id.
Si(d)-föing (pl. -ar), m. djur som är födt
sent på året. ”Fölet ä en siföing”. Sk.
(Onsjö, Gärds h.). Sille-föing, m. id. Sk.(Ox.,
Skytts,Ing.). Höst-unge, m. föl som är födt
sent på året. H1.(Värö). D. sildeføding.
Si(d)-höst, m. sen höst. Pä sihösten, adv.
sent på hösten. ”Grisarna föddes på sihösten”.
Sk.(Ox.).
Si(d)-skótt, n. eg. det som skjuter upp sent
(eller ånyo); andra höslåttern, andra skörden
på året af gräs och foderväxter. Vm.,nk.
Silla, adj. sen. ”Silla mässa. Silla
midda”. Sk.,hl.,bl. D. d. sildig.
Sir-skifta, el. ser-skefta, f. def. eg.
senare skiftet; senare delen af sommaren. I
Helsingland måste, i anseende till svagt bete,
beteställen tvenne gånger ombytas. Dessa
ymsningar kallas skiften och det senaste, vanligen
från början af augusti till michaëli, benämnes
sirskifta. Hs.
Sisten, m. def. den siste i orduingen; som
kommit sist. Ul.,nk. Lången, m. def. id. Ul.
Sisterste, adv. superl, senast, för någon tid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
