Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- S
- SAL ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
i skriftspr, (oriktigt) Chelidonium. Detta namn
på denna ört ej i folkspr.
Svale-nedan, n. den tid då svalorna
bygga bo. Man anser att murning då bäst
verkställes. Sm.
SALVA 1, f. (såsom i riksspr.) salva. Deraf
blå-salva, f. salva att nyttja mot blåbett, n.
(ohyra hos kreatur). Sm. Fht. salba, f. salva; fe.
sealf, id.,
SALVA 2, s. saula.
SALVÉR, v. a. 1 rädda, hålla oskadd. Fl.
(Öb.). Lt. salvare, rädda. Lactantius.
SAM-, præflx, betecknande (likasom i riksspr.)
en förening. Deraf sam-fast, sam hällig, samke,
sams, m. fl. andra ord. Fsv.,fn.,fht.,fe., n. sam-,
id. Jfr skr. sam, præfix, utmärkande en
förening; gr. ἅμα, σύν, med; lit. <i>sa, su,
oskiljaktig part. Anm. Sam uttalas alltid såsom samm.
SAM, s. simma.
SAM-DRÖJ, adj. allvarsam. Sk.(Kulla-trakten).
SAM-FAST, adv. samfäldt. ”Dä ska vi alla
göra samfast”. Kl. Fn. samfastr, adj.
sammanhängande; sam·fast, adv. oafbrutet.
SAMMAN-HJONA, s. hjon.
SAMMASTE, pronom. adj. superl, af samme.
”Dä ä precis di sammaste, som va här i går”.
Nk. Fsv. sami, pron. adj. samme.
SAMMELAKTI(G), s. sumla.
SAMMENERA, v. a. 1 sätta tillsammans,
lägga tillsammans, addera. Sk.
Sammenering, f. uppsummerande. S. Sk.
SAMKE, m. 1) samling, mängd af ost och
smör; tillfälle att samla ost och smör. Sank,
m. Sm.; samke, m. id. Sm.,ög.; 2) den afgift
eller andel af ost och smör, som dejan gifver för
ladugården. Kl.,sm. Af sv. samka, v. a.
samla. Jfr sanka.
SAMLAGS-ARBETE, n. gemensamt arbete för
flera; arbete som i sällskap med andra uträttas.
Fl.(Nl.). Fn., n. samlag, n umgänge, sällskap,
förening.
SAM-LIKAS, v. d. 1 lefva i sämja, försonas.
Bl.Færö, id.
SAM-LÄGGA (pl. -gor), f. sammanbakadt bröd.
Bl. Kavring, m. id. Sk.
SAMLE, m. samling (af folk). Vg.(Kåkinds h.).
SAM-MALA, v. a. 2 sammanmala. Vg.
SAMS, adv. ense. ”Vara sams, bli sams”.
Allm. ”Vara sams”, vara eller hålla på att blifva
förlofvad med någon. Bl. (Östra h.). N. sams.
Jfr sam.
Samsa, v. a. o. n. 1 1) träffa
öfverenskommelse. Fl. (Ingo); 2) gerna förena sig; om
våta blandningar. Sdm. Samsa i hop, v. a.
samla i hop bugterna i ett rep. G.
Samsas, a. d. 1 sämjas, komma öfverens.
Allm. Samsas (ipf. o. sup. samsast), Fl.
(GK.); samsäs (ipf. samsädäs), id. G. D.
samses, Jfr sämas.
Samsning, f. öfverenskommelse, förlikning.
Fl.(Ingo).
Samsuger, adj. enig. Nk. (Kihls s:n).
SAM-STONNES, s. stund.
SAM-SÄTTA SEJ, sam-sättning, s. sittja.
SAM-TAGEN el. sam-ta’n, s. taka.
SAM-TJóKK, s. tjókk.
SAMTA MÄ el. santa mä, v. n. 1 hålla med
om eller bifalla allt hvad en annan säger (af
inställsamhet eller karakterslösmet). Vg.(Skarab.).
SAM-VARA, sam vàre, sam vöru, b. vara 1.
SÂMU-SLIK, s. slik.
SAMVETS-GRANN, adj. snarsticken,
argsint. Hs.(Dbl.).
SAM-VOKSÄ, s. vaksa.
SAND, 1) m. (såsom i riksspr.) sand. Sånn,
m. a) id. Sm.,hl.,sk.; b) sandfält. Bryssarpa
sånn, m. sandfältet vid Brösarp. Sk. Sannar,
m. pl. sandfält. Kl.,hl.bhl. Sandarne
{sannarna), m. pl. den nära nya varfvet vid Göteborg
belägna sandåsen; 2) n. sandrefvel (i sjön på
hvilken man sätter fiskegarn). G. Fsv. sander,
m. sand; fn. sandr, m. id.; pl. sandar, sandfält;
swz. sand, pl. sänder, id., fe., nht. sand, m. sand.
Sand-bynke, m. arter af gråbo eller malört:
Artemisia campestris och maritima. Bynke,
id. Sk.
Sand·flaka, m. stor låda, hvari sand
forslas på kärra. Fl.(Nl.). S. flake.
San(d)-gods, n. tobaksblad, som växa vid
marken. Svea-,Götal.
Sand-havre, m. strandråg: Elymus
arenarius, L. Sk. Strand-havre, m. Ul. (Rosl.).
Sand-hvita, f. Alyssum incanum. Sk.
Sand-kanga, m. sandås. Fl.(NK.). Fin.
santa-kangas id. af santa, sand, kangas,
sandig kulle.
Sand·löipar, m. Charadrius hiaticula. Fl.(K.)
Sand·rulling (pl -ar), m. enkel beckasin:
Scolopax Gallinago. Sk.
Sand-tag<sc></sc>, n. sandgrop, hvarur man tager
sand eller grus. Ög. Sånn-tak, n. sånn-håla,
f. id. Vg.(Skarab.).
Sand-’äll, m. sandhall; stenflisa vid nedre
kanten af en skorsten nära vattentaket att
afleda vattnet så att det ej nedrinner invid
skorstenen. Dl.(Elfd.). Vattu·bannd, n. id. Dl.
Sånn-djuper, adj. sandjup, sandig; om väg,
fält. Vg.
Sånn-nejliker, f. pl. sandneglikor:
Dianthus arenarius, L. Sk.
Sånnig, sånig, adj. sandig S. Sk. Fe. sandig.
SANGEL-HÄUS, sangla, sangra, s. singa.
SANK, s. sinka 1.
SANKA, v. a. 1 1) samka, samla. Allm. Sank
(ipf. o. sup. -a), id. Fl.(Öb.). ”Sanke töjlane”!
håll tyglarne styfva! ”Sanka te smör å ost”. Sk.
(Ox.). Sånka, a) id. Sk. (Harj.); b) plocka.
”Sånka ber”. Sånka i’op, samla ihop,
tillsammans. Dl.(Mora); 2) spara. G. Sankas, v. a.
sanka se, v. r. 1 samlas, komma samman. ”De
sanka se te dans”. Sk. Fsv. samka, sanka,
samla. L.L.; fn. samka, sanka (Barl. o. Jos.
37, 206); n. sanka; d. sanke.
Sanke, m. i. q. samke. Sm.,hl.
SANN, adj. (såsom i riksspr.) med rätta
förhållandet öfverensstämmande. Fsv. sander el.
sanner (n. sannt, stundom satt el. sæt), adj. sann;
fn. sannr el. sađr; n. sann; d. sand; fe. sôđ;
e. sooth.
Sann, i tales, min sann! visserligen; brukas
såsom försäkran. Sk.,bl. m. fl. ”Min sjann”!
id. Sk.(Torna,Ing.). Fsv. sann, f. sanning,
redlighet. Alex. M.; fn. sannr, m. sanning.
Sannare el. sanno-mann, m. en som alltid
talar sanning. ”Olle ljugare och Per sannare”.
Sm.,bl. ”Per ljugare, Per sannare”. Vg.
Sann-sagu el. sann sögu f. 1) sannsaga; 2)
gåta. Vb. Fn. sannsaga, f. sannfärdig berättelse,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 20:02:05 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/dialektl/0587.html
