556 (Svenskt dialektlexikon : ordbok öfver svenska allmogespråket)

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - SAK ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

tillika förer stenen framåt. Sm.,vm.

Saksare, m. pl. takstol. Dls.,vg.(Vadsbo).

Saksning, f. det att saksa. Kórs-tag, n.
id. Vm.

Saks-sólv, s. salu.

SAKT-FÄLI(G), adj. senfärdig, långsam. Ög.
Sakteli(g), Vg.; sakterlig, id. Vg. (Kåkinds h.).

SALA, v. a. 1 öka, lägga till. Sala på, 1) id.
”Sala på en bjelke”. Allm.; 2) öka till mera än
hvad redan bjudits. ”Sala på lite bättre”! Hs.
(Db.,Bj.). Sala i hop, v. n. 1) samla, göra
smärre sammanskott för gemensam förtäring. Allm.
Sala samman, id. ”Vi ska sala samman te ett
stob brännvin”. Hl.; 2) komma öfverens. Sm.
Fn. salla samman, småningom föra tillsamman.

Sala hyppika el. sala hybbika, n. ett slags
hazardspel med kort. Allm.

Sal-sten, m. sten som lägges öfverst på
grundmur o. d. Ög.

SALD, s. såld.

SALI(G), adj. 1) eg. (såsom i riksspr.) säll,
lycklig; 2) tillgjordt from och andäktig. ”Ho gör
sej så sali”. Ög.; 3) tyst, enfaldig. Vg.; 4)
dålig, svag, eländig. Hl. (Hasslöf, Voxtorp).
Säluar (— ? ?), salig. ”Far-säluar”, salig far.
S.G. Sälu el. säluer, 1) flepig, gråtmild; 2)
långsam, lat; tyst, stilla. G. Fsv. salugher,
salogher el. salagher, a) salig; b) eländig, fattig.
S.S. 1, 122, 298; 2, 44. Skaft. 2356. S. Marg.
s. 184. Iwan 2691. Fr. af N. 1436. Cod. A.
27, f. 96 v.; fn. sáligr, a) eländig, usel; b) salig;
sælligr, säll; fe. sælig, gesælig, id.; e. seely;
fht. sâlig; nht. sêlig, säll, salig; d. d. selle, sölle,
eländig; e. dial. silly; skot. sely, id. (Jamieson);
moes. sels, god, duglig.

SALL, f. sälg: Salix capræa. Sk.hl. Salle,
salde, sälde, Sm.; sälle, sälle-vide, Sk.; sälder,
sälda, sällda, sälk, salk, sjalk,</i> Dl.; sälder,
särder, sarder, Nk.; salde, säde, sarde, särd, säl,
sale, sal, Vg.; sarde, särrd, Ög,; särd, Sdm.;
säl, G.; sär, sal, id. Bhl. (Öfverallt fem.);
sädeträ, n. id. Vg.(Vadsbo). Lt. salix; wal. saelgh;
frans, saule; fe. salig, sealh, seal; e. sallow; e.
dial. sauf, saugh (Craven 2, 96); fht. salaha; ns.
sal; swz. sale; fn., n. sejla, f.; gl. sv. (Tillandz)
sälde-trä; d. selje-pil; gr. ἕλιξ. Jfr skr. sala,
vatten; salika, vatten tillhörig.

Sälg-löv-brö(d), n. bröd af sälgträdets löf
och mjöl. Vl.(Elfd.).

SALLA, s. salle 1.

SALLA-PETTER, sallapetter-sjoare, sall-lake,
s. salt.

SALLA-VÄNG, s. vänge.

SALL-DUK, m. servett. Vg. Sall-vet, m.
id. Götal.

SALLE 1, m. väfklister, klister, hvarmed
garnet under väfningen öfverstrykes. Hl.,sk. (N.
Åsbo). Salle, sall, sāla, m. id. Sk. D. d. sald
n. väfklister; n. sæld, n. id.; fn. salli, m.
kraftmjöl; hveitisalli, fint hvetemjöl.

Sale-böste, m. borste hvarmed väfven
klistras. Sk.(Ox.).

Salla, v. a. 1 bestryka med väfklister. Hl.
Salla, sala, Sk. D. d. salde, sælde.

SALLE 2, s. sall.

SALL-MUNNA-BÄR el. salm-bär, n. Rubus
cæsius. G.

SALSAR-BRANND, m. inelfvor i ett
kreatur. S.G.

SALOMONS LJUSA·STAKE, m.
penningkrasse: Lepidium campestre, Br. Nk.

SAL-STAD, s. sittja.

SALT n. (såsom i riksspr.) salt. Sålt, id. Sk.
Fsv., fn,, fsax., e., d., moes. salt; fht., nht. salz; fe.
sealt, salt, n.; lett. sâls, f.; fslav., ryss. soly; pol,
illyr.,slav. sol, f.; gael. salann, m.; esthn. sool;
fin, suola; lt. salM gr. ἅλς; skr. sara, m.

Sall-lake, m. saltlake, sillake. Ul. D.
saltlage.

Salla-petter, m. saltpetter. Deraf
sala-petter·sjuare, m. saltpettersjudare. Sk.(Onsjö).
Sallpetter-sjoare, m. Kl. D. salpeter,
saltpetter; salpetersyder, saltpettersjudare.

Salta, v. a. 1 1) eg. (såsom i riksspr.)
beströ med salt; 2) göra dyrt, stegra. ”Ja
saltade dä allt för’n. Ja saltade marra åt’n”.
Sm.; 3) bereda ledsamhet eller skada åt någon.
Saalt (ipf. o. sup. saltä). ”Han ha salta
riktit åt’n”. Vb. Fsv., fn. salta, salta; fht,
salzan.

Salt-bläkker, f. pl, bläcken: Menyanthes
trifoliata. Sm.

Salte·kål, m. surkål, insaltad kål. Vg.,sm.

Salt-gräs, s. sälting, här nedan.

Salt-kar, n. trälåda med lock och handtag
för förvaring af koksalt. Ul.

Salt-kvarn, f. liten qvarn hvarpå salt
males. Sm.

Salt-sèr, el. salt-sir, n. saltkar af glas att
nyttja på bordet. Ul.,vg. (Kåkinds h.; sälls.).
D. d. (Bornh.) saltsirken.

Salt-sten, m. rund eller äggformig sten,
hvarmed man knuggar el. krossar salt. Ul.

Salt-vakke, s. vakke.

Salt-vöru, f. salt fisk, salt kött. Vb.

Sälting, m. en art säf: 1) (i riksspr.)
Triglochin maritimum. Salt-gräs, n. id. Hs.;
2) Scirpus palustris, L. Ul. (Rosl.). Sälta, f.
id. Bhl.

SALU (pl. salur), f. svala: Hirundo. Dl. Såla,
sålu, såle, Hs.,mp.,åm.; sólv (def. sólva), Vb.,
jtl.; svölo, Nb.,fl. (Esse); svelå, id. Fl.(Öb.).
Öfverallt fem. Fsv. svala f. svala. S. Bernh.
f. 157 v.; fn. svala; d. d. sole; fht. svalawa;
mht. swalwe; nht. schwalbe; fe. svaleve, id.
Öfverallt femininum.

Ler sólv, f. backsvala: Hirundo riparia.
Hus sólv el. hus-sólvu. Vb. Mjåg-salu, f. Dl.

Saks-sólv, f. hussvala: Hirundo urbica.
Äfven lödu-sólv, f. Vb.

Salu-klukka (pl. -kur), f. allmän
vintergröna: Pyrola rotundifolia. Dl.(Elfd.).

Salu-skälla (uttal, salustjälla), f. liten
blåklocka: Campanula rotundifolia. Dl. (Mora,
Våmh.). Örna-klókka, f. (egentl. öronklocka);
dune·bjälla, f. Vg. (Tägn s:n); fingurhattar,
m. pl. id. (egentl, fingerborgar). G.

Skogs-sólv, f. Cypselus apus. Vb.

Stobb-sólv, f. ladusvala: Hirundo
rustica. Vb.

Sval-blommor, f. pl. mjölhvifva: Primula
farinosa, L. Ul. (Rosl.). I andra munarter:
maj, mel-, lärk blomster.

Sval·blomster, n. 1) svalört: Ficaria
Ranunculoides (motsvarande Grekernas
Chelidonium minus). Kl. m. fl. Blommar samtidigt med
svalornas ankomst; 2) Primula farinosa (enl.
Fries, bot. utfl, 3, 220). Sval-ört, f. id.; 3)

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Project Runeberg, Sat Dec 9 20:02:05 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >> https://runeberg.org/dialektl/0586.html

		Svenskt dialektlexikon : ordbok öfver svenska allmogespråket / 556 (1862-1867) Author: Johan Ernst Rietz - Tema: Dictionaries Table of Contents / Innehåll \| << Previous \| Next >>
	Project Runeberg \| Catalog \| Recent Changes \| Donate \| Comments? \|