Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - R - RUM ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ti han tesson fiskjin (utal. fistjin), sóm i da
vankar", den sköten är för gles till denna fisken
som i dag vankar. Fl. (Pargas, Ingo). Rum el.
rumi, adj. vid, gles; om nät med stora maskor.
Fl, (K., P.). Fsv. rumer, rymber (rymer, n.
rympt), rymlig. VGL.ÖGL. Alex. 4595.
S.F.S. 4, 230. Cod. A. 27, f. 69. S. Marg. s. 115.
Didr. af B 78:. 3; fn. rúmr; fht. rúmi; fe., ffris.,
ns. rûm; fd. rum; n. rom; nht. geraum; moes.
rums, id.
O·rymmeli(g), adj. som ej rymmer eller
hyser mycket. "Husen ä så orymmelia; der
går ej mien sä in". Sk.
Rima, v. n. 2. rymma, begifva sig hemligen
bort. S. Sk. Fsv. ryma; fn. rýma.
Rom drug, adj. som tar stort rum. Vb.
Rom·litn, adj. som ej fordrar stort rum.
Rom skrup, id. Vb.
Rom·rik, adj. mycket rymlig. Vb.
Rumbo-landet, n. def. 1) det släta och
mindre skogrika landet, der mera säd växer;
till åtskilnad från bergslagen eller
skogstrakten. Vm.; 2) allt som ligger utom det norra
Dalarne, särdeles söderut. Dl.
Rumli el. römli, adj. rymlig. Vb.
Romblin, id. Dl.
Rumm el. rumme, adv. ut. "Gå rumme",
gå ut (att göra sitt naturtarf). Vg. (Elfsb.).
Rumme (romme el. romm). ”Gå romme (el.
romm)", id. "Vara rumme (el. romme)" )( vara
hemma. "Gå rumm", gå ute på bete; om
boskap. Bhl. Fsv. rum, adv. ut; rummi, ute.
VGL.; flit. rûmo, adv. procul, longe (Graff 2,
508); ns. ruum (Richey, 371).
Rummes el. röjmes, v. d. 2 rymmas, få rum.
G. Römmäs (ipf.-ä). Vb.
Rummet, på rummet, adv. ute, på fria
fältet. "Dä fyker på rummet". H1. D. d. på
rummet, id.; ns. rume, fria fältet (B. W. B.).
Rum-skötå, s. skjut.
Rumt, adv. rymligt; långt åtskildt, glest.
Hl.,fl, (Åland). Rómt, Hs, N. G.; räumt, id.
S. G. N. romt.
Rymd, f. slättland, slättmark, i motsats till
skogsbygd. "Dä blåser kålt på rymda (el.
römda)". Vg.
Rymmelig adj. som fort rymmer undan,
raskt gör något färdigt; om arbetare. Sk.
(Frosta h.).
Råmma (ipf.·mede, sup.-med), v. a. o. n.
rymma, uti sig innehålla. S. Sk.
Rummel-póttä, f. galenpanna, lustig
kurre. G.
Rummel-roj, n.? hastigt oväsen. G.
Rumsa, v. a. 1 rata, icke förtära allt det
foder, som gifves; om kreatur. Fl. (Nl.).
Rommestajrning, f. oväsen och buller i ett
rum. Sk. (N. Åsbo).
Raunska, f. runska, runskrift, runbokstäver.
Gätkall·styl (gäs-kall-styl),</i> m. id. Dl. (Åsens
by i Elfd.). Runske, obegripligt tungomål. "Han
talar runske", han talar ett språk, som vi ej
förstå. Sm.
Rune-re, n. trolldom, vidskepliga konster.
Hs. (Bj.). Jfr n. runa, rona, v. n. spå, hexa;
rune-kall, m. spåman; runing, f. hexeri; fe.
rûn-cräft, m. ars magica; d. rune-leg, m.
trolldom (Kämpavis.).
Run-kavle, m. rnnstaf. Sm.
Ut·runad, adj. omtalad. Sk. (N. Åsbo h.).
Rundal, adv. rundtomkring, rundt om.
"Rundal óm bakken". Kl. Al är äfven i fn.
adverbial-ändelse.
Rundel, m. 1) rundt blomsterqvarter; 2)
rundt bakebord med 3 ben, fästade i skifvan,
som på midten stundom är en half fot tjock.
Vg. (Kåkinds h.).
Runderóm, præp. o. adv. rundtom. Fl.
(Pargas). Róngenóm, id. Sk. Holl. rondom, id.
Rund-händt, adj. som gifver med rund hand;
gifmild; slösaktig. Vb. D. rundhændet.
Rund-mars, s. mars.
Rund-syl, s. sula 2.
Rund-väling, m. mindre oklufven trind ved.
Trind-väling, id. Bhl. Fn. völr, m. käpp.
Jfr val 1.
Runna, v. n. 1 gå i rund, göra en
"vånge". Ög.
Runnan i kring, adv. rundtom. Ög.
Runnting, m. oklufvet, rundt vedträ. G.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
