Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- P
- PRE ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Prest-hald, n. läsförhör. Fl. (Pargas,
Kimito och Nagu skärgård). Annars och
vanligast skrifthåll, n. Fl. (Nl.). Benämningen
deraf att allmogen under förhören håller el.
underhåller presterskapet hos sig.
Prest-jall, n. prestjoller. Hs. (Db.).
Prest-källing (hårdt k), f. 1) prestgumma;
2) simpa. G.
Prest-lärd, adj. som i studier gjort sådana
framsteg att han i lärdom kan jemföras med
prester. Vm.
Prest-löss, f. pl. frukten af Cynoglossum
officinale. Allm. Löss, f. pl. id. Sm. (Vestbo).
Hela växten kallas lus-ört, f. Sm. (Vexjö).
Prestu, f. def. prestfrun. G.
Prest-vigd, adj. till äktenskap sammanvigd.
Fl.
PRETA, v. n. o. n. 1 sticka lätt; peka. Vg.
Prittel, n. fint, petigt, oredigt tryck eller
skrift. Fl. (Ingo).
Prittla, v. n. o. a. 1 skrifva petigt, oredigt
och med fina, svårläsliga bokstäfver. Fl. (Ingo).
Tann-preta, m. tandpetare. Sveal.
PREVET (— —′), n. olägenhet, förtret, skada.
”Göra en prevet”. Vm.,nk.,vg.,ög. Pravat, n.
id. Ög. (Ydre). Af lt. privare, v. n. beröfva.
PRIGGE, comm. ungar (t. ex. kalfvar); små
fiskar. Ög. (Gullbergs h.).
PRIM, m. 1) första dagen i nyet. Hvadhelst
som sker i ny eller vid växande måne tros bli
fruktsamt och lyckosamt. Läkedom tages derföre
bäst på prim. Sm. (Värend); 2) måladt kort,
matador i kortspel. G. Af lt. primus, den förste.
PRIMA el. primma, v. n. 1 prata utan
eftertanke, göra sig till, vara tillgjord, förnäm. Allm.
Primä el. präjmä. G. Primentera, v. n. 1 hålla
tal med lifliga åtbörder. Nk. N. prima, fara
med onyttigt prat, företaga sig något som icke
duger; d. prime, vara narraktig; nfris. primme,
id.; e. prime, göra sig till; ns. primen, yra, prata
osammanhängande (B. W. B. 5, 441).
Primed, adj. orimlig, obillig i sina fordringar.
Sk. (Harj.).
PRIM-KLÓKKA, f. liten skriftklocka, som
fordom brukades då skriftermålet börjades. Sm.
Troligen af mlt. prima, den första af de s. k.
horæ canonicæ eller gudstjenst som hålles kl.
6 f:m.; fn. primi, m. id.
PRIMP, adj. som tar illa upp, blir stött, ond.
Vb. Prippsk, adj. snarsticken, sipp. G. D. d.
primsk, nogräknad, svår att göra till lags; d.
prippen, snarsticken.
PRIMPA el. prippa, v. n. 1 äta eller dricka
omåttligt. ”Primpa i sej”. Vm.,dl. (Tuna). Jfr
pimpa.
Primpende-full el. prippende-full, adj.
proppfull. Vm.
PRIM-SI(G)NA, v. n. 1 vara tafatt, ej veta
huru man skall bära åt sig. ”Stau å primsina”.
N. Sk. D. d. primsine, betänka sig, söla länge
med något. (Mlb., DL. 419).
PRIM-STAV (pl.-ar), m. (såsom i riksspr.)
runstaf. Prajm el. praim-träi, n. id. Ö. Dl. Prajm-dosa,
f. aflång tobaksdosa med deri inpressade
namn på månader och dagar. Dl. (Elfd., Mora).
Af prim, första dagen i månaden eller nymåne.
PRINGA el. pringla, v. a, 1 skära ut, snida
grannlåter i träarbete. S. Sk.
Pringle-bór, n. ett slags centerborr, som
mest brukas vid prydnaders anbringande på
träarbete. Sk.
PRINGELERA, v. a. 1 sy i mönster; måla.
Vg. (Skarab.). Jfr isl. prjóna, v. a. texere,
nectere.
PRINS, prinns, m. prinnsel, m. väska, fodral
(af skinn) t. ex. till en fiol; matsäck af läder
upptill sammansnörd och afsmalnande, hvilken
med en rem bäres på ryggen; äfven liten nattsäck
för kläder. Sk.,hl.,sm.,vg.,ög. Prynnsel,
m. liten kappsäck. Ul. (Rosl.). N. prins, f. rensel;
jfr gr. πήϱα, f.; lt. pera, f. id.
Prinsa-lag, n. matlag som äter ur samma
matpåse. Kl. N. prinsalag.
PRIPPSK, s. primp.
PRISKA IN el. över, v. n. 1 stänka in, slå
in eller öfver; säges om vatten, sand m. m., som
slår in eller öfver. ”Vattnet priskar in, över
suden”. Stritta in, över, id. Fl. (Ingo, Sjundeå).
PRITTEL, prittla, s. preta.
PRO, pru, interj. utrop för att pådrifva oxar,
som äro anspände. Kl.,sm. E. dial. (Craven)
prou!; bret. prou! id.
PRO∙FET, profit, m. ljusknekt, träpinne med
3 nubbar att sätta ljusbitar på. Sk.,bl., m. fl.
Nht. profitchen.
PROKK, s. prukk.
PRÓMPERA, s. prampera.
PROSTA-FÖRHÖR, n. i. q. presta∙förhör. S.
Sk. Fsv. provaster, proastr, m. prost.
PROSTERA, v. n. 1 pocka på, tadla på,
förklara sitt missnöje med. Vb.—sm. Af protestera.
PROSTESA, f. prostinna. Sm.
PROV, n. 1) eg. (såsom i riksspr.) försök, rön;
2) talesätt: hålla prov, skummas, sätta perlor
kring kanten af glaset; om brännvin. Prova, v.
n. 1 id. Ul. Fn. próf, n. försök, prof.
Prova-ligg, n. samlag; säges om fästefolk,
som sammanflytta före vigseln. Kl.
PRO-VINST, m. fördel, profit. Vl.,sm. (Vestra
h.). Provins, m. id. Sk. (Onsjö), sm. Jfr fsv.
proventa, f. a) inkomst. S.S. 2, 24, 138; b)
kost. S.S. 3, 130, 250; fn. prófenta, próventa,
próvenda, f. inkomst; fr. provenue.
PRUKK el. prokk, m. kalf. Nb. (Lule, Råneå,
Cal.). Prutt, m. id. Nb. (Piteå). Prukki∙lissen,
m. def. lilla kalfven; smeknamn. Nb. (Råneå).
Prutte∙lissen, m. def. Nb. (Piteå).
PRUMPA, v. n. 1 fjärta. Fl. (Nl.). Fn.
prompa, id. Jfr pröppä, prutta.
PRUSKA, s. pryska.
PRUTEN, adj. som prutar. Götal. N. pruten;
d. prutten, id.
PRUTT, m. fjärt. Allm. Plutt, m. id. Vg.
Prutta, v. n. 1 fjärta. Allm. Plutta, Vg.;
plotta, id. Sk. (N. Åsbo); pruttla, v. n.
småfjärta. Vm. Jfr prumpa.
PRUTTLA, v. n. 1 porla, koka hårdt,
uppsjuda. Vg. Nht. prudeln, id.
PRYL (pl.-ar), m. stor käpp, påk. S. Sverige.
D. prygl; nht. prügel.
PRYNNSEL, s. prins.
PRYPP, s. regn-prypp, vot∙prypp.
PRYSKA, f. ficka på ett klädesplagg till
förvarande af småsaker, klocka, snusdosa o. d.: taska;
kjortelsäck. Vm.,ul. (Rosl.), sdm.,nk.,ög.; pröska,
bökks-säkka-pröska, f. id. Nk.; pruska el.
prusk, f. stor fruntimmersficka, som (stundom, om
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 20:02:05 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/dialektl/0540.html
