Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - P - PLI ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
göra något med ihärdighet. ”Ja plitar mä’et
så gódt ja kan. Nitä å plita”. Allm.
Plitas, v. d. 1 1) strida, slås. Allm.; 2)
göra något med svårighet. Sm.
Glas∙plog, m. ett slags hyfvel, då man gör
fönster. Sm.
Plog.arder, m. plogbill. G.
Plog-fjeL, f. plogfjöl, vändskifvan på en
plog. Hs. (Bj.). Vänd-fjöl, f. id. Vg. D.
plovfiæl, id. S. fjöl.
Plog-fogde, m. uppsyningsman öfver
snöplogning. Sm.
Plog-hevja, f. plogstyre. Nk. (Kumla).
Jfr fn. hefja (hóf,hafit), v. a. häfva, lyfta upp.
Plog-hövlä, m. hyfvel att uthyfla en djup
fåra i golfbräder för att passa dem tillsammans.
G. Ploy-hövel, m. Sk. D. plovhøvel.
Plog-järns-rókka, f. Roja vomer. Fries.
Plog-lag, n. visst antal personer, som skola
förrätta snöplogning. Sm.
Plog-magt, f. dragare att plöja med. ”Han
har dålig plogmagt”. Vg.
Plog-skuta, f. käpp eller liten stake,
hvarmed plogfjölen vid plöjning renas från mull.
Vm. (Fellingsbro). Af sv. skåta, v. a. detergere.
Plog-släpa (plo släva), f. triangel af trä,
hvarpå årdret släpas på vägen. Hl. (Frillesås).
Ordet är ej gammalt. Jfr årr-dröj.
Plog-stult, m. plogstyre. Vg. (Vartofta).
Troligen samma ord som följande.
Plog-stärt m. handtag på en plog. Sk.
D. plovstjert; ns. ploogsteerd, plaugstërt; nht.
pflugsterze, f.; holl. ploegstaart, m. id. S. stärt.
Plog-vis, m. träkrok i skapnad af en fot
fram i plogåsen, afmätande eller utvisande
huru djupt plogen bör gå. Hs.
Plog-älla, f. sädesärla: Motacilla alba. Vg.
Plog-arla el. ploj-arla, f. Sm.
Plóv-mann, m. karl, som kör plogen. S. Sk.
Fn. plógkarl.
Plöva, v. a. 2 plöja. Sk. (Onsjö), bhl,
Plouva, ploja, id. Sm. Fn. plægja; fsv.
plöghia; d. plöve; d. d. ploue, plove; n. ploja,
pløva; ns. plögen; nht. pjlügen; holl. ploegen.
Plöv-takka, f. handtag på en plog. Sk.
(Onsjö).
Plókka, ost-plokka, f. ny-ystad liten färsk
ost. Sm.
Plókk-fink, n. 1) lungmos. Fl. (GK., K.);
2) allahanda smått, obetydligt. Vb.
Plókk-potater, m. pl. potäter som
upphämtas vid andra plöjningen. Efter-plokk, n.
id. Sm.
Plókk-rede, n. småsaker, skräp. Fl.
Blómmena-trä, n. plommonträd. S. Sk.
Plunter, m. slösare. Sm.
Pluring, (pl.-ar), m. 1) liten träkil. Kl.
(Stranda), sk. (Ox.); 2) korfbit. Sm.
Plutas, v. d. 1 hänga läpp, se arg och
tvär ut, vara missbelåten. Åm. Plusä, plösä,
v. n. id. Sdm.
Pluten, adj. trumpen. Jtl.
Plutsker, m. plump karl med stora läppar
och groft ansigte. Sdm.
Plutt, m. 1) tapp i ankare. Hs.; 2) propp.
”Sätta plutt i hålet”. Sm.
Pluttra, v. n. 1 1) tala smått för sig sjelf.
Sm.,bl.; 2) tala emot, käfta emot. Vm.
Plutter, n. oredigt, tyst prat. Ög. Pludder,
n. id. S. Sk.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
