- Project Runeberg -  Svenskt dialektlexikon : ordbok öfver svenska allmogespråket /
506

(1862-1867) [MARC] Author: Johan Ernst Rietz - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - P - PLI ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


göra något med ihärdighet. ”Ja plitar mä’et
så gódt ja kan. Nitä å plita”. Allm.

Plitas, v. d. 1 1) strida, slås. Allm.; 2)
göra något med svårighet. Sm.


PLITA 1, f. blemma, liten rufva på ett sår.
Skabb-plita, f. varig blemma. Svea-, Götal.

PLITA, 2, s. plata, plit.

PLITT PLATT, adv. helt och hållet. ”Kyss
mej plitt platt”! Ög. (Ydre).

PLó. v. a. pläga. Hs. (Db.).

PLóDDER∙MóLJA, s. plödra.

PLOG (pl.-ar), m. såsom i riksspråket: aratrum.
Uttalas vanligen plo, stundom plöv. Sk. (Onsjö,
Harj.); ploj, plou, Sm. Fsv. plogher. Med. Bib.
arb. 1. 135; fn. plógr; d, ploug; fht. phluoc: nht.
pflug; ns. ploog; holl. ploeg; e. ploug; gl. e.
plow; slav. ploug; ryss. plúg; böhm. pluh; pol.
plug; lit. plugas; albanes. πλιούαϱ. Ordet är
måhända lånadt från Slaver och Lithauer.

Glas∙plog, m. ett slags hyfvel, då man gör
fönster. Sm.

Plog.arder, m. plogbill. G.

Plog-fjeL, f. plogfjöl, vändskifvan på en
plog. Hs. (Bj.). Vänd-fjöl, f. id. Vg. D.
plovfiæl, id. S. fjöl.

Plog-fogde, m. uppsyningsman öfver
snöplogning. Sm.

Plog-hevja, f. plogstyre. Nk. (Kumla).
Jfr fn. hefja (hóf,hafit), v. a. häfva, lyfta upp.

Plog-hövlä, m. hyfvel att uthyfla en djup
fåra i golfbräder för att passa dem tillsammans.
G. Ploy-hövel, m. Sk. D. plovhøvel.

Plog-järns-rókka, f. Roja vomer. Fries.

Plog-lag, n. visst antal personer, som skola
förrätta snöplogning. Sm.

Plog-magt, f. dragare att plöja med. ”Han
har dålig plogmagt”. Vg.

Plog-skuta, f. käpp eller liten stake,
hvarmed plogfjölen vid plöjning renas från mull.
Vm. (Fellingsbro). Af sv. skåta, v. a. detergere.

Plog-släpa (plo släva), f. triangel af trä,
hvarpå årdret släpas på vägen. Hl. (Frillesås).
Ordet är ej gammalt. Jfr årr-dröj.

Plog-stult, m. plogstyre. Vg. (Vartofta).
Troligen samma ord som följande.

Plog-stärt m. handtag på en plog. Sk.
D. plovstjert; ns. ploogsteerd, plaugstërt; nht.
pflugsterze, f.; holl. ploegstaart, m. id. S. stärt.

Plog-vis, m. träkrok i skapnad af en fot
fram i plogåsen, afmätande eller utvisande
huru djupt plogen bör gå. Hs.

Plog-älla, f. sädesärla: Motacilla alba. Vg.
Plog-arla el. ploj-arla, f. Sm.

Plóv-mann, m. karl, som kör plogen. S. Sk.
Fn. plógkarl.

Plöva, v. a. 2 plöja. Sk. (Onsjö), bhl,
Plouva, ploja, id. Sm. Fn. plægja; fsv.
plöghia; d. plöve; d. d. ploue, plove; n. ploja,
pløva; ns. plögen; nht. pjlügen; holl. ploegen.

Plöv-takka, f. handtag på en plog. Sk.
(Onsjö).


PLóKKA, v. a. 1 (såsom i riksspr.) plocka.
Fsv. plokka, ns. plukken. Deraf i munarterna:

Plókka, ost-plokka, f. ny-ystad liten färsk
ost. Sm.

Plókk-fink, n. 1) lungmos. Fl. (GK., K.);
2) allahanda smått, obetydligt. Vb.

Plókk-potater, m. pl. potäter som
upphämtas vid andra plöjningen. Efter-plokk, n.
id. Sm.

Plókk-rede, n. småsaker, skräp. Fl.


PLOMÄ (pl. plomar), f. plommon. G.
Plumma, plomma, f. Vg. m. fl.; blómmen, n. S. Sk. Fsv.
n. ploma, f.; d. blomme; fn. plóma, f.; fe. plûme,
f.; ns. plumme, f.

Blómmena-trä, n. plommonträd. S. Sk.


PLóRR, s. plurr.

PLOTTA, s. prutta.

PLUGG (pl.-ar), m. 1) eg. (såsom i riksspr.)
liten tränagel; 2) stycke, bit (t. ex. af åker, äng).
Ul. Ns. plugge, plugg; s. plagga 1.

PLUGGA, v. a. 1 vedergälla, hämnas. ”Ja ska
plugga’n för’et”. Vm. Troligen af plagga l, slå.

PLUKK-FiSK, m. rätt af sönderbultad kabeljo.
G. Fn. plokksfiskr, m. småhackad fisk; d.
plukkefisk.

PLUMMSA, v. n. 1 falla eller gå i vatten och
snö. Svea, Götal. Plunsä, id. G. Plusa, v. n. 1
1) vandra i djup snö; 2) slaska. Bl. Plånsä.
1 v. n. plumpa ned i vatten. G. D. d. plundse,
plaska, stöta, pulsa i vattnet.

PLUNA, v. n. I hålla på att somna, se
sömnig ut i ögonen. ”Den, han sidder å plunar”.
S. Sk.

PLUNTA 1, v. a. 1 förslösa, pluttra bort. Sm.

Plunter, m. slösare. Sm.


PLUNTA 2, f. flaska, butelj. Brännvinsplunta,
snusplunta. Hs.

PLURA 1, f. en handling, värd att tillräkna
sig, eller deröfver rosa sig. ”Dä skulle va en
plura å stjäla ett får”! Hl. (Breared). Jfr fn.
blórar, m. pl. tillräknandet af ett brott.

PLURA 2, f. liten plugg: a) liten plugg eller
kil, som sättes i ringen vid lieskaftet för att fästa
lien. Sk. (Vemm.). Plure, m. S. Hl.; b) liten
plugg i ett hål eller fogning. Timmermanst. Sk.
(N. Åsbo).

Pluring, (pl.-ar), m. 1) liten träkil. Kl.
(Stranda), sk. (Ox.); 2) korfbit. Sm.


PLURA 3, v. a. 1 pudra, slå blånor i ögonen
på folk. Sk. (N. Åsbo).

PLURA, plurka, s. plira.

PLURR el. plórr (pl.-ar), m. vattenpass.
Sk.,bl.

PLURRA, f, spricka, springa mellan 2:ne
syllar i en vägg. Sm.

PLUSSI(G), adj. pussig; uppsvälld af osund,
slapp fetma, i synnerhet af starka drycker. Bl.,
ög. Plösl(g), id. Ög. Ns. plützig, plüssig; d.
pludset.

PLUT, m. 1) läpp, tjock och fnmstående
hängläpp. ”Hänga pluten. Sätta ut pluten”.
Vb.,åm.,mp.; 2) rynkning på läpparne; om barn,
då de begynna gråta och om äldre då de börja
vara uppstudsiga. Jtl.

Plutas, v. d. 1 hänga läpp, se arg och
tvär ut, vara missbelåten. Åm. Plusä, plösä,
v. n. id. Sdm.

Pluten, adj. trumpen. Jtl.

Plutsker, m. plump karl med stora läppar
och groft ansigte. Sdm.

Plutt, m. 1) tapp i ankare. Hs.; 2) propp.
”Sätta plutt i hålet”. Sm.

Pluttra, v. n. 1 1) tala smått för sig sjelf.
Sm.,bl.; 2) tala emot, käfta emot. Vm.

Plutter, n. oredigt, tyst prat. Ög. Pludder,
n. id. S. Sk.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 20:02:05 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/dialektl/0536.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free