Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - O - OST ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Ost-ränna, f. ett smalt träkärl, hvari
ostvasslen rinner vid ostberedningen. Hs. (Db.).
Ost-skalk, s. skalk.
Präss-ost, m. halfrund tjock träskifva, mot
hvilken skräddare pressa. Pukkt-ost, m. id.
Ög. (Ydre).
Uste-klunk, m. ölost. Ög. (Gullhergs h.).
Uste·mjölk, f. 1) den söta mjölken hvaraf
ystas. Ög. (Ydre): 2) söt och sur mjölk
sammankokad. Ög. Ust-mjölk, f. id. S. G.
Wóst·krälld, s. kar.
Yste, n. ystning, ostens pressning. Sm.
Yste-möte, oste-möte, n. möte, då mjölk
lemnas af sockenboarne till prest eller klockare. Sm.
Yst·gänge, ust-gänge, n. ystningsgille. Den
tid på sommaren då mjölken är mustigast
bjuda bondgummorna i vissa landskaper hvarandra
på ystgänge. De samlas då hos den bjudande,
och bära hvar sin mjölkbytta, vanligen på
hufvudet, som genom en under byttan liggande
valk är skyddadt mot allför hård tryckning.
Efter skedd samling väljes en uste-mor, f. som
förestår ystningen, kokar välle vasslan och
sötusten, hvilka äro hufvudrätter vid den måltid,
som vankas efter ystningen. R. Dybeck, Runa
1849, s. 36.
Domedags-otta, f. långt aflägsen okänd
framtid. Nk.
Hane·otta, f. den tidiga morgonstunden.
Sk (Färs h.). Fn. hana-ótta, id. Jfr
Gulethingslagen (Cod. membr. univers. havn.). Man
antager att hustuppen vanligen galer första
gången om natten kl. l½. Hane-ottan
motsvarar således lt. gallicinium. Enligt Ælfrics
glossarium inträffar fe. uhtentid tidigast om
morgonen, när hanen gal.
Odig, adj. 1) sommar tidigt uppe om
morgnarne, flitigt och oförtrutet arbetar. Formerna
”odier, ōder och öden höras ock. ”Dä ä en
farli kar te att varre oder å sej”; 2) som är
tidigt ute och söker sin föda; om en höna,
”Nu gör den hönan snart, för hon ä så odi”.
S. Sk. ..
Otta-trälig, adj. morgongirig, som trälar
och arbetar tidigt om morgonen. Bl.
Otte-bid, m. tidig frukost. Sk. (Ox.).
Otte-dags·verke, n. dagsverke, som
börjar tidigt och vid ljus vintertiden. Sm.
Otte-fógel (otte-fóuel), m. 1) tupp. Jfr
hane-otta; 2) som tidigt stiger upp om
morgnarne. Sm.,bl. Otte·föjel, id. Ög. (Ydre).
N. ottefugl.
Otte·kry, adj. morgontidig, morgongirig.
Ög.,hl.,sm.,bl.
Otte-mat, m. tidig frukost. Bhl. D. otte·mad.
Otte-mål, n. 1) arbetstiden före dagningen
om vintern. Vg.,åm.; 2) tidig frukost under
det man arbetar före dagen. ”Tuppen har
galit ottemål”. Götal. N. ottemål.
Otte-tröske, otta·tröske, n. tröskning om
ottan. Sm. Ott-trösk, m. det som tröskas
om ottan. Ul.
Otte-vaL, ott-val, m. måltid vid
uppvaknandet, innan arbetet för dagen börjar eller
en resa företages. Ög.,vg.,sdm.,nk.
Förfrukóst, m. id. Sdm. Fsv. varþer, m. mat.
Svina-ottan, f. def. tiden mellan kl. 2 och
4 om morgonen. Sk.,hl.,bl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
