Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- N
- NÖ ...
- O
- O ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
NÖ, nöa, nöbedd, nöbeen, nöda, nöd-gök, nödiger,
nöeld, nökörd, nölärd, nöminnt, nönimmen,
nösmål, nöudu, nöög, s. naud.
NÖA, v. a, knåda. Bhl. Fn. núa, v. a.
gno, krossa.
NÖDA·TAS, nödd, s. nyt.
NÖDD, nöddekräj, nöddekyd, nökka, nöta.
nötkofä, nötse, nötug, s. niota.
NÖDJA, s. nydja.
NÖFFE, s. nyffe.
NÖFFSA, s. näve.
NÖGEL, nögla, s. nagel 1.
NÖGJEN, s. näken.
NÖJ, nöjstäuä, s. nyr.
NÖJA, s. nog.
NÖKKEN. n. nykkig.
NÖLA 1, v. n. 1 söla mod något, som skall
göras; dröja, vara senfärdig. "Han ha gått hela
dagen å nöla mä’et. Nöla å söla". Hs.—sk.
Nööl (ipf. ä) id. Vb. Gnöla, id. "Han gnölar
ti(d)en hän". S. Sk. D. nøle; ns. nölen: nfris.
nöle (Outz. 228); holl. neutelen, id. Jfr fn.
nölta· v. n. frigere et torpere; fin. nolo· lätting,
nolotan· v. n. slå dank.
NÖLA 2, v. n. 1 gnola. Sk. (N. Åsbo). Fn.
nöldra, knota: lapp. nullet, id.
Nöl, n. klynk. "Nöl å jämmer". S. Sk.
Fn. nöldran, f. knot; nöldr, n. id.
Nölere, m. en som klynkar, gnölar, är
snål. S. Sk.
NÖRE, n. småhuggen torrved; torra stickor
och näfver hvarmed eld upptändes. Bhl., dls.
Nöra, v. a. tända torrved, göra upp eld
dermed. Bhl., dls. N. nøra, v. a. nära,
underhålla (eld).
NÖR-FIL, m. örfil. Sdm.—bl.
NÖRNA, nörning, s. norna.
NÖRPA, v. n. 2 hushålla snålt, vara nidsk.
Äfven nyrpa, norpa, närpa. Sm.
Nörpa, nyrpa, f. snålt fruntimmer. Sm.
NÖSLA. v. a. gnaga, rota smått. "Svinen
nössla på rågen.". Hl.,sk. (N. Åsbo). Nasslä.
id. G. Fn. nasla, gnaga; holl. neusseln, rota
såsom svin; ns. nussein, id. (B. W. B. 3, 252).
Jfr nyssla.
NÖSLA, nössel, s. nysla 3.
NÖSLA SEJ FRAM, nössel-hjelp, nösle-brännsle,
nös-mål, s. naud.
NÖSS el. nöös (ipf o. sup. nössä), v. a. helt
lätt vidröra, stöta till helt litet. ″Ji nössä bara
ti ä, å ändå sä fåll ä″. Nössäl (ipf. o. sup.
nösslä), v. a. id. Vb.
NÖST, nöstbain, s. nysta 1.
NÖT, nöt-ale, nötalig, nöte, nötse, s.
niota.
NÖTER, nööt, s. not l.
NÖT-SKRIKA, s. nyt.
NÖTT, nötta-ravn, nötte-gammal, s. nat 1.
NÖUDU, növed, nöög, s. naud.
NÖV, n. nitning, sammanfogning. N. Hl. N.
nov, f. hörnfoga; fn. nöf.
NÖVE, növestor, s. näve.
O.
O 1, f. stor fisknot. Bl. Ou, f. id. Sk. Fn.
vod, f.; d. d. o (Bornholm), o.
O-väder, n. lugnt och vackert väder så att
fisknot kan begagnas. Bl. (Östra h.).
O 2, pron. förkortadt: 1) för ho, hon. Ö. Dl.;
2) för henne, ″Ja stupp o dit″, jag stoppade
henne dit. V. Dl. On, id. "Giv åt on", gif
åt henne. Fl. (Pargas).
O 3, sammansättningspartikel med nekande eller
försämrande betydelse. U, id., t. ex. ofråj, oår.
Fsv. ó, ú; fht.,nht.,fe.,moes. un.
O (ov, uf, uv el. u), förstärkningspartikel:
mycket, högeligen, ganska. Deraf obarbarisk, obart,
obeskedlig, obetydlig, obokklot, obótten-rik,
oförfaselet, oförförli, oförfärän, oförsumlig,
oförsummelhejt, ogalen, ogammal, ogavli, ogod,
ogårlig, ogóskli, okavliger, okavligt, omykkä,
ovmykjyt, omiss-nöjd, omägtiger, osynliger, otera,
oterig, ovanskaplig, oävligt, ufklent, ufstur, ufstursk,
ufstutt, umikjit, uvbra, uvdyr, uvgaliđ, uvwarmt,
m. fl. Fsv. of el. off, förstärkningspartikel: a)
mycket, högeligen, ganska, alltför, t. ex.
ofhardher, ofharþlika, ofhögher, ofilla, m. fl.; b) satt före
substantiver och verber utmärker of stundom en
brist, t. ex. offhald, offhalda, ofsinne; fn. of, n.
en stor mängd af något: "of fjär": ofva, gen.
plur., framför adjektiver, brukas såsom ett
förstärkande adv. "ofa mikill", mycket stor; of,
adv. alltför: "of mjöt", alltför mycket; fe. ofer,
mycket, högeligen: n. ov; bay. un el. u, id. t.
ex. un grôss, un-lang, m. fl.; kärnt. un, id.,
t. ex. un-ochse, m. stor oxe (Lexer, 247).
OA, v. a. frukta, vara rädd. S. Hl. Fn. oa,
frukta; ir. oban (uttal, ovan), fruktan; skr. u,
fruktan.
O·AR, n. hårdt missväxt-år, missväxt. G.
O-ar el. o·år, n. id. "Vi fing oårä i år å", vi
fingo missväxt i år äfven. Vb. Oår. n. id. Allm.
Fsv. oar, oaran, n. S.S. 2, 133. Sv. Järt. Post.
s.68. S. F. S. 6, 238, 256. Kg. St. IV, 5.
14; fn. óár, óáran, uáran; d. uår; n. oår.
O-BAITÄ el. o-bett, adj. icke afbetad; om
betesmark, der kreatur ej betat. Vb.
O·BANTURLTG, adj. öfvermåttan. "Han ä o.
snäll, kvikk, rask". Sm.
O·BARBARISK, adj. mycket barbarisk. "En
obarbarisk menniska, stórm". Fl. (Nl.). O intens.
O-BARKÄ, s. barka 2.
O·BART, adv. mycket, ofantligt, hiskligt.
"Obart grann, vakker". Ul.,vm.,sdm.,nk.,vg.
"Tu je obart välkumi", du är oändligen
välkommen. Fl. (Öb.). "Obart manga", ganska många.
Fl. (Pargas i Nl.). Ubar, adv. mycket. Sm.
(Vestbo). Fn. afar, oskiljaktig partikel: altför,
särdeles. S. <i>o<i>, ov, uf.
O BEDRÖGJÄ, adj, ej bedragen. "Få du
häddänä, sä val du visst obedrögjä". Vb.
O-BEGRÖVÄ, adj. obegrafven. Vb.
O BELEVAD, adj. oerfaren, okunnig,
obevandrad. "Ja ä obelevad i lagen". Kl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 20:02:05 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/dialektl/0509.html
