Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - M - MAT ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
2) underordnad medhjelpare på skepp, t. ex.
kókks-mat, m. medhjelpare åt kocken,
styrmans-mat, m. medhjelpare at styrmannen. Sjömanspr.
Fsv; mæt; m. i sammans. diskamæt, m.
bordskamrat, bordsgäst; Stads L. G. B. kap. 7 § 2;
fn. máti, m. kamrat; holl. maat, m. kamrat,
medhjelpare; mht. mæt; ns. mäat, m.; e. mate,
id.; fht. ga-mazi, m. sodalis, conviva. Deraf sv.
maskopi.
MATRÅ, f. Matricaria Parthenium. S. G.
MATT, s. mjäta.
MATTARA, f. Galium boreale. Fl. (Öb., enl.
Linné). More·gräs, n. S. Dls. Fn. maðra.
MAUK, s. mjuk.
MAUR, m. myra; formica. Hj. Maur, möur,
(def. maura el. möura, pl.-möuren) 1) f. myra.
Vb. (Åsele). Maur, m. & f. (def. maurn el. maura),
id. Vb. Möger el. måger, m. & f. (def. mögern,
mågern el. mågra) , id. Vb. (Ume). Mor, m.
Vb. (Nordmal.); mäur, m. id. Nb.,jtl.,fl.
(Öb.); 2) arbetsam menniska. Vb. Maurä,
(pl.-maurar) f. myra. G.; mära (pl.-märur), f.
id. Dl. Fsv. myra, f. myra. Horol. f. 162; fn.
maurr; n. maur, mor; d. myre; fe. mŷre; e.
(pis-)mire; ir. moirb: wal. myr, mor; krim.
miera, (enl. Busbeck); pers. mur; holl. mier;
mns. miere gr. μύρμος, μύρμηξ; serb., illyr,
mrav; fslav. mravii; ryss. muravéi, m.; kurd.
merù.
Arbaits-möur, f. arbetsam menniska. Vb.
Bre-mòr, m. myra. Hs. (Db.).
Klor-möur, f. menniska som gör allting
långsamt. Vb.
Maura-hallsugur, adj. eg. myrhalsig;
ojämn, knutig; om träd. N. G. Bullked, adj.
id. S. Sk.
Maur-krank, el. myrs-krank, myss-krank,
m. långbent mygga. Vb. År-krånk, m. Mora.
Mauro-saud, m. myrstack: (massan deraf).
G. (F.). Maur-söd, m. id. G. (Atlingbo).
Myr-kast, n. myrstack. Ög. S. kast 1.
Måger, f. 1) myra; 2) liten stackare. Vb.
Mär-stakk, m. myrstack. Dl. (Mora).
Mör-tuva, f. myrstack. Mp. N. maurtuva.
Piss-maur, m. pissmyra, ettermyra:
Formica rubra. Vb. Piss-mäur, m. Nb. (Cal.).
N. migemaur; e. pismire.
Mäkkas, pron. poss. vår. Jtl.
Me-full, adj. vidskepelig, skrockfull.
Meog. Åm.
Me-botten, m. brädbotten i en
dyngvagn. Vg.
Med-drag, n. otäthet i medningen,
hvarigenom drag uppkommer. Vg.,ög.,sm.
Med, f.? rummet mellan timmerstockarne i
väggen af ett trähus eller sjelfva fogningen af
dem. ”Meen är inte tätt”. Sm. (Vestbo.).
Me-häl, m. skarfstång på en vagn,
förenande fram- och bakvagnen. Ul. (Värmdö). S. häl.
Med el, meda, v. a. 1 sammanfoga syllarne
vid timring, derigenom att den öfra urhålkas,
så att hon jämnt passar efter, den andra. ”Mea
i hop”. Vg.,sm.
Meare, m. redskapet eller passaren,
hvarmed riktningen och djupet af urgröpningen i
en stock bestämmes, allt efter näst undre
stockens ojämna kant. Vg. Me(d)e, n. Sm.
Me(d)-faLe, m. springan emellan tvenne
stockar i ett trähus, hvilka äro meade. Denna
springa stoppas med dref eller mosse. Vg.
Medinska, f. prydnad på den öfversta hus
knuten, som skjuter något längre fram än de
öfriga. Hs (Ljusdal.,Db.). Jfr fn. skaga,
skjuta fram, stå ut.
Me-grindar, m. pl. bräder vid sidan af en
gödselvagn. Vg. (Vartofta).
Me-simma, f. sammanvriden björkvidja, som
håller tillhopa de lösa käpparne eller
stakarne på kälkar. Nk. S. simme 1.
Me-sul, m. stolpe i ladan. Vg. S. sul, m. stolpe.
Me-järn, n. järnet under en slädmed. Ög.
Me-rann, f. spår i snön efter släd- och
kälkmedar. ”Håll (el. rada) ätt meranna, sä går
ä ljettenä!” Vb. Me-spår, n. id. Mp. N.
meidafar, n.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
