Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - L - LUV ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Luva, f. mössa, liten rund mössa. Allm. Lua,
f. Sk.,hl.,bl.; luvva, f. Hs. (Db.); läuä, f. G.
Lugga, f. liten mössa. Stólp-lu$ga, f. liten
mnd mössa öller kalott med rutvis påsydda
rund, liknande stolpar. Hs. Fsv. lufva, f. M.
Rimkr.; n. luva; d. lue.
Luve·tyg, n. rus. N. Bhl.
Luv·leda (ipf.-ledde), v. a. taga någon i
luven och draga honom med sig. ”De luvledde
hvarann”. Vm.,nk.
Luvuger, adj. lAnghårig, lurfvig; om
hundar, Nk. Luvi, adj. luden, hårig. Vb.
Dränga·lu, m. ung dräng. Ög. (Ydre).
Stammp·lur, -n, m. liten tjock gosse. Jtl.
Luuv (ipf. luvä), v. a. bedraga; plundra. Vb.
Luvaktig, adj. bedräglig. Sm. (Vestbo).
Ljonke, m, värme, Sk. (Harjager).
Ljunka el. ljonka, v. a. 1 1) värma,
uppvärma; 2) slå, piska. ”Ja ska ljonka din
bagrea”. Sk.
Ljunka, ljonka el. lynka se, v. r. 1 värma
sig. Sk. Lynka sej, id. ”Lynka dej, tös! eller
valnar du”. Hl.; fn. hlýna, blifva varm.
Ljunken, adj. ljum; om vätskor. Sk.
Lunken, G.,vg., bhl.; lynken, id. Hl. D. lunken; n.
lunka; nfris. lunk, id. (Outz., 193).
Lunka, v. a. 1 1) göra ljum; 2) kylslå; om
vätskor. Bhl., vg. N. lunka, göra ljum.
Ly 1, n. lugn, skydd, ”Här står vi i ly för
oväret”. Sk. (N. Åsbo), bl. ”Ja har inte ly för
hanem”. Hl. Lyn, lun, n. id. ”Der ä gódt
uncer träet. Kör ögen hän te gövlen i lyne”.
Sk. Löi, lè, li, n. skydd, lugn (bakom något).
N. G. Deraf husa-ly, n. Bl.; örna-ly, n. lugn
för örat. ”Man kan inte få örnaly för hanem”.
Sk.,bl. Fsv. ly, n. skydd, tillflygt, Sm. Rimkr.
s. 30; fn. hlij, n. lä, lugn, i synnerhet om
värme, skydd mot köld. (F. 6, 251); fe. hleóv, hleó,
hliv, m. skydd, tillflygt; d. ly; skot, le, lee, lye;
mht. liewe, gelie, f. id.; moes. hlia, m. tält,
hydda.
Ly 2 el. lyyd (ipf. lydde, lyjä el. lyä, sup.
lydt, p.p. lyjä el. lydt), v. a. 1) uppvärma, göra
ljum, upptina. ”Ly vatten”, uppvärma kallt
vatten. ”Ly nalta mjólk åt mäg!” värm upp
litet mjölk åt mig! Vb. Lya, id. Mora;
2)kylslå (hett vatten, så att det blir ljumt eller
lagom varmt). Vb. Lya el. lia, v. a. något
uppvärma ; t. ex. mjölk. Hs. (Bj.). Fn. hlýja
(hjúđa, hlúđ, v. a) uppvärma; b) skydda,
förvara (för vinden); n. lya, v. n. värma, göra
luften mild; om solen; d. d. løie, uppvärma;
kylslå; fe. hleovjan, uppvärma, blifva varm;
ns. lüen, vara mild; om luften; töa (B. W, B.
3, 95); bay. läuen, id. (Sckmeller 2, 405).
Ly-låten, adj. tyst, tystlåten. Hs. (Db.).
Lytt, adv. 1) lugnt, stilla, Vb.; 2) tyst,
sakta. Jtl.
Anm. Med hänseende till ofvan anförda ord
under ly 1 synes det vid första påseendet, som
skulle ly, adj. a) ljum, varm; b) tyst, lugn,
vara af olika ursprung, men fornnordiska verbet
hlýja, hvilket utmarker: a) uppvärma; b)
skydda, försvara (för vinden), fe. hleov, umbraculum,
apricitas, asylum, refugium; hleovjan, calere,
calescere, ådagalägga att det är samma rot,
och har gifvit oss anledning att härunder äfven
upptaga ly, n. lugn, skydd, ehuru detta senare
ord måhända rättare härledes af fn. hlif, f.
beskydd hlifa, skydda.
Lifting, m. en sten om en mansbörda. Hs.
(Db., Bj.).
Lyft, f. tyngd som man kan lyfta. ”Dä va
en bra lyft”. Sm. N. lyfte, n.
Lyfting, m. grytgrepe, handtag för att lyfta
en gryta. Gstr.
Lygni, f. lugnvatten i en elf. Dl. (Elfd.).
Lygnwatt’n, standvatten, n. id. Dl. (Våmb.).
Lygnå, f. lugnt ställe på vattnet. N. G. Fn.
logn. adj. lugn; lygna, f. lugn.
Limer el. lim, m. lömsk person. Hs. (Db.).
Limjas, v. d. 1 vara lömsk. Hs. (Db.).
Limjug, adj. lömsk, bakslug. Hs. (Db.).
Lymsk, lymskar, adj. lömsk. G. Lumsk, Sk.;
ljumsk, Ög.,vl.; lundsk, id. G.; lönsk, id. (eg.
om ilskna hästar). Ög. Fn. lymskr; d. lumsk;
n. lymsk.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
