- Project Runeberg -  Svenskt dialektlexikon : ordbok öfver svenska allmogespråket /
416

(1862-1867) [MARC] Author: Johan Ernst Rietz - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - L - LUR ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


LURA 1, v. n. 1 sofva en liten lur. Allm. Af
lur, m. kort stunds sömn.

Luruger, adj. tung, oredig i hufvudet. Vm.
(Herv., Id.). Luri(g), sömnig, trög. Ög.

LURA 2, v. a. 1 inveckla, insvepa, linda
omkring. ”Lura hop”. Hs. (Bj.). Luur (ipf.-ä),
id. Vb.

Lur, m. 1) något hoprulladt, t. ox. af näfver.
Brö-lur, näv-lur, skav-lur, m. (af aspbark). Vb.;
2) strut. Pappers-lur, Nb.,vb., hs. Jfr ns.
luren, f. barniinda, barnsvep (B. W. B. 3, 100);
holl. luur, f. id.; deraf luurkind, n. svepebaru.

LURA 3, s. lora 1 & 2.

LURA HAR·IS, vänta eller lura på tillfälle att
på något sätt hämnas. Sdm. (Björkvik, Ornö).

LURGEL, m. liten stackare. Vg. S. lurker.

LURING, s. luder.

LURJA, v. a. 1 lura, bedraga. ”Lurja sej
fram”, med list draga sig fram. Sm.,kl. Af sv.
lura, v. n.; d. lure; nut. lauren.

Lurant, m. som ligger på lur; försåtlig, falsk
menniska. Vb.

Lurantér (ipf.-ä), v. a. o, n. 1) ligga på
lur; vara försåtlig; 2) bedraga. Vb.

Lurjant, m. bedragare. Sm.,kl.

Lurjus, m. lymmel. Fl. (Pargas).

LURKA 1, f. lomflaska, liten flaska att bära i
fickan. Bl. D. d. lurk, id. (Slesvik).

LURKA 2, s. lora 1.

LURKER el. lurk, m. 1) stackare, trög, duglös
menniska. Allm. Deraf gubba-lurk, m. Sk.,hl.,bl.;
2) tiggare. Ög.; 3) skälm, slyngel, oborstad
tölper. Vb. Fsv. lurk, m. a) eg. påk, stör. (Fn.
lurkr; n. lurk, id.); b) duglös menniska. Lurker
landafæghir, tiggare som stryker omkring i
landet. ÖGL. Jfr lt. stipes, caudex ɔ: homo obtusi
ingenii.

LUR-STÅNG, s. lur 3.

LURV, m. 1) lurfvigt hår. Sm. Lórr, m. id.
UI.; 2) en som har okammadt, yfvigt hår.
Lurve-tuss, m. id. Sm.; 3) en i sina förrättningar tölpig
och oskicklig person. Ög.

LURVED, s. larv 1.

LUS 1 (pl. löss), f. 1) eg. (såsom i riksspråk.)
lus: pediculus. Lus (def. lusa, pl. lesse, def.
lessan), f. Hs. (Db.); lus (pl. lyss), f. Vb.; laus (pl.
-är), f. Dl. (Elfd.); låis (pl.-är), f. (Mora); läus
(pl. läus), id. G.; 2) senfärdig, oduglig menniska;
3) gnidare. Allm. Fsv. lus (pl. lys) f. lus.
S.F.S. 1, 3 h.; fn. lús (pl. lýss); fe. lus (pl. lys); fht.,
d. lus; nht. laus; holl. luis; e. lows.

Lausun, adj. lusig, full med löss. Dl.(Elfd.).
Låisum, Mora; läusugur, id. G.

Lusa, luska, v. n. 1 gå sakta. Sm.

Lusa-bet, n. lussjuka. BL

Lus·kong, lus-kung, m. lushund, trasvarg.
Ailm. Lus-pung, m. id. Hs. (Db.). Ns.
luus-hund B. W. B. 3, 104).

Lus-fälld, adj. utsatt för löss. Ög.,sm.

Lus·gräs, lusa-gräs, n. Lycopodium Selago.
Vb.-nk. Lus-lummer, m. id. Vg.,Ög.
Användes mot loss på husdjur.

Lus-gök, m. den yngste och sist komne
bland pojkar, den de andre äldre gå illa åt och
gäcka. Ul.,vm.,sdm.

Lusing (pl.-ar), m. örfil. Götal. N. lusing.

Luska 1, v. a. 1 1) löska; 2) piska, slå.
Sm., m. fl. Lyska, v. a. 1 1) rifva, slå. ”Di
lyskär hvarann”; 2) bitas, slås; om djur,
enkannerligen svin. Sdm. D. lyske, löska.

Luska 2, f. lusigt, sluskigt fruntimmer. Nk.

Lus-klyvare, lusa-klyvare, m. ytterligt snål
menniska, stor gnidare. Vl.,nk.,vm.,sm.

Lus·knäkkjare (lus-knättjare), m. tumme;
skämtsamt S. Sk. Ns. lüsken-knikker, m. id.
(B. W. B. 3, 104).

Lus-knäppar, m. trasig och sluskig karl
Sdm.

Lus·kusk, m. lusig och osnygg pojke
Vg.,nk.

Lus·órre, m. liten lusig, osnygg pojke. Vg.
(DD.).

Lus-räfsa, f. 1)luskam. Kl.,sm.; 2)osnygg,
oduglig menniska. Vm. (Herv., Id.), sm.

Lus·varg, m. lushund; föraktlig stackare. Ög.

Lus·vaska, f. fruntimmer, som är fullt med
löss. Sm. Lus·väska, f. id. Vm.

Lus·vasker, m. 1) lusig, sluskig pojke, karl.
Allm. Lus·vask, m. Hs. (Db.); 2) stackare,
eländig menniska. Sdm.—sm. Jfr vasker.

LUS 2 (pl.-ar), m. 1) träskarf, iskarfvad träbit.
Sm.,kl.; 2) en ”trä-klant”, som lägges på
bakvagn eller kälke och urhålkas för timmerstocken
att han under körning ej må fara fram och
tillbaka. Sdm.

LUSKA 1, v. n. 1 smyga sig omkring för att
lyssna på något. ”Han luskar sej omkring”.
S.Sk. D. luske, id.; nht. lauschen, lyssna. Jfr lyas.

LUSKA 2, s. lus 1.

LUSTA SIG el. lust’ se, v. r. 1 förlusta sig, roa
sig. Fl. (Öb.). Fsv. losta el. lusta, v. a. förnöja.
S.S. 1, 2, 39. S. Bern. f. 149 v. Cod. A. 29:
”O hærra gudh jusænt j vara siæla thz som thik
lusta”; fn. lýsta, v. imp.; fe. lustan, v. imp.
begära, åstunda; fht. lustôn; moes. luston, id.

List·mat, m. sådan föda som efterlängtas, i
synnerhet af hafvande qvinnor. Hs. (Bj.).

List·mätta, f. lystmäte; mat förtärd så att
matlusten stillats. Hs. (Bj.). Fsv. lustmæti, n.

Lostälä (n.-t), adj. lustig, munter, liflig. Vb.
(Burträsk, Löfånger). Lystig, id. Sk. Fn.
lystugr.

Lustbar, adj. lustig, rolig. Kl.

LUSTIKKE, s. liv.

LUT, luten, s. liauta.

LUTA, luten, lutur, s. lauta.

LUTTER, adj. indecl. (i riksspr.) ren, blott,
bara. Brukas i munarterna adverbielt i
betydelsen: rentaf (omöjligt). ”Ja ba’n att han skulle
skjussä mej te sta’n, men dä va lutter”. Sdm.
Fht. hlutar, hluter, hluttar, luttar, lütter, lûter,
ren, klar; fsax. hluttar; mht. lûter; nht. lauter;
ffris. hlutter; fe. hluttor, hlûtor; holl. louter;
ns. luter; moes. hlutrs.

LUV 1 (pl.-ar), m. framhåret på en menniskas
hufvud. Kiksspr.

Luffs (·a ·a), v. a. lugga, hårrycka. Fl.
(Nerpes).

Luffsa, v. a. med luggande straffa, Fl..
(Nl.).

Luuffs (ipf.-ä), v. n. kamma till, eller med
fingrarne städa till håret i hast. Vb.

Luffsi, adj. ostädad i håret. Vb. N.
lufsen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 20:02:05 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/dialektl/0446.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free