Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- D
- DOL ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
DOL, s. dål.
DOL, döl, adj. hvit. Vg. Jfr däl, däll 4), som
troligen är samma ord.
DOLK, m. spjut. Vb.
DOLKED, adj. ojemn; om garn. ”Garnet ä så
dolked”. S. Sk.
DOLMA, s. dorma.
DOLR, adj. med bleka infallna anletsdrag. V.
Nk. Jfr dulen.
DOLÖGDR, adj. i. q. dolr. V. Nk.
DOLMAN, m. vadmalströja, fodrad med
fårskinn. Sk. (Ox.). Ung. dolmány; böhm. doloman;
frans. doliman.
DOM 1, m. l) smula, bit. ”Ja fikk inte en
dom”. ”Dä ä ikke en dom gutt åt”, det duger
allsintet. Sm.; 2) alldri i verldsens dom: alldrig
någonsin i verlden. G.
DOM 2, pron. pers., nom., dat., acc., abl. de,
dem. Sthm. m. fl. orter. Dom, tom, id. Fl. (Ing.).
DOMDERA, dumdera, v. n. 1 1) uppföra sig
stolt. Sm. (Östbo); 2) träta och svärja, ryta. Mp.,
ul.,sdm.,nk. Dumdera. G. Dómdér. Fl. (Öb.),
vb. Dómedera, v. n. a) vilja vara öfversittare.
Vg.; b) föra oljud. Dls. Damdera. Hs. Dominera,
skrika och svärja. Sk. (Ox.). Af lat. dominari;
frans. dominer.
DOMDIKKA, v. n. 1 prata hams, prata en hop
smörja. S. Sk.
DOMHARRE, m. domherre, ledamot af
domkapitlet. Sm. Fsv. domherra, m. id. St. Rimkr.
65. S.S. 2, l43; d. domherre, id.; nht. domherr,
canonicus.
DOMMA, s. damba.
DOMMERNIKKS, m. klöfverknekt; ett kortspel.
Sk. (Frosta, N. Åsbo).
DOMMERSÅ, derföre att; sättes vanligen efter
orsakssatser. ”Han var sjuker dommerså”,
derföre att han var sjuk. Ul.
DOMMÄN (ipf. domnä), v. n. domna. Vb.
Domnä, v. n. blifva dufvet. ”Ölä ä domnä”. Mp.
Domnä, m. domning, svimning. Vb.
DOMPA 1, s. dimba.
DOMPA 2, s. dimpa.
DOMT, s. dimba.
DON, dona ihop, dona mä, dona sej sta, doning,
dont, s. do 1.
DONA (pl. -nor), f. fogelsnara. Allm. N. dona,
f.; nht. dohne, done, f. id.; fht. done, f. nervus.
(Graff 5, 146); mht. don, f. spänning. (Ben. 1, 380);
nht. dohnen, donen, v. n. vara spänd, utsträckt;
fht. donjan, donên, id. (Graff 5, 146); mht. donen,
id. (Ben. 1, 381); moes. þanjan, utsträcka. Jemte sv.
tänja, v. a.; fht. denjan m. fl. härstamma dessa
ord från ett försvunnet starkt verbum din (dan,
dânen, gedonen). Grimm, gramm. 2, 56. Jfr lat.
tendicula, f. snara; skr. tan, att utsträcka, utspänna.
DONADER, donadre, m. nattamat; så kallas
den mat, som gifves till tjenstefolket vid vissa
tillfällen, t. ex. om julen, efter qvällsmaten, sedan
man ”forat krägjen” och innan man går till sängs;
eller också till pigorna (”töserna”) när de suttit
länge uppe om vinterqvällarne och arbetat. Sk.
(Ox., Skytts). Nattabid, nöttabid, m. id. Sk.
Anm. Nader, nadre = nattvard, nattmåltid: den
första stafvelsen do är måhända = to, två.
DONG, dónge, m. 1) hög, hop. ”Kóldónge,
sädesdónge”. Vl.; 2) hög af spånor eller dylikt. Mp.;
3) dynga, spillning; strö som legat under boskap;
brunnen fårgödsel. Vb.,hj. Dunge, m. gödselhög
efter får och getter. Hs. (Bj.), hj. Dynga har
ursprungligen ej betydt spillning, utan hög, kulIe.
Fsv. dyngja, f. a) hög; b) dynghög. HL. S. Bern.
f. 179: ”jak skal visselica sithia a mins hughx
dyngio oc skal jak mz skælinne skrapa
orenlighetena”; fn. dyngja, f. hög, stack; d. dynge; n.
dungje; e. dung, dynga: ffris. dung, m.; nyfris. dong.
(Richthofen, 696), id.; fe. dincg, dyncg, id.; nht.
dünge; finn. tungio, dynghög, sophög; jfr gr. ϑίν,
m. hög. S. dyngja.
Ding-grep, m. dynggrep (till gödselhög). Hs.
(Bj.). Nht. dunggabel, f.; e dungfork, id.
Mödding, m. gödselhög. Sk. (Ox., Skytts,
Järestads). Medding. Sk. (Onsjö, N. Åsbo).
Midding. Sk. (Ox.). D. mødding, møgdynge;
n. moting, metting, mokdunge, id. Mödding
är således mök, mög, n. spillning, gödsel och
ding (= fsv., fn. dyngja, f. hög). S. mök, mög.
DONS, duns 1, m. det öfre rummet af den i två
våningar byggda sängen. Vb.
DONS, duns 2, s. dunt.
DOP, dopa, dopp, doppa, doppe, doppekopp,
s. dippa.
DORG, dörj, f. fisksnöre med krok. ”Torsken
ä tagen på dörj”, Bhl.,hl.,bl. Fn. och n. dorg, f.
id.; d. dial. dorg, dorre, id.; gael. dorgh, handlina
till fiske; nht. dial. (Brandenburg) darge, f. krok
af messing med vidfästad röd lapp till gäddfångst.
Dörja, v. n. & a. 1 fiska med dorg. Bhl. Isl.
o. n. dorga; d. dial. dorge (Jylland); dörja,
(Färöarne); nht. dargen, fånga gäddor på krok.
DORMA 1, v. n. 1 1) ligga i halfsömn,
halfslumra, hålla på att insomna. Vl.,sm.,bl. Dormä
åv. Mp. Dólma, dölma. Sk.,hl.,bl. Dömla. Sk.
(Ingelst.); 2) dåna, svimma. Vl. Dörma å, id.
Hs. (Ljusdal). Dormä åv. Mp.; 3) dö. Vl. Fn.
dorma, sofva; n. dorma, halfslumra; d. dial.
dolme, dulme; schwab. durmen, durmeln; e. dial.
dorm; nfris. duhlme, id. (Outzen, 51); af lat.
dormire, sofva.
Dormeter, adj. sömnaktig, trög. Vg.,sm.,hl.
Dormig. Vm.
Dorsk, (dâursk), adj. sömnig. Hs. (Bj).
Dölm, m. halfslummer. Sk. (Ox.). D. dial.
dolm, dulm; nfris. dulme. (Outzen, 51).
DORMA 2, v. n. 1 föra oljud, väsnas. Ul.
Dórrmä, id. S. G. S. durrä.
DORR, s. durrä.
DORRÄ, v. n. svira, gå i sus och dus. Mp.
Jfr dudra, durrä.
DORT-ÖVER, s. durt.
DORV, dorva, dorving, s. torva te.
DOS, doss, s. dös.
DOSMER, s. dase.
DOSSMA, v. n. 1 aftyna; om eld. Sm. Jfr fn.
dá, n. vanmagt; das, dos, n. utmattning, trötthet,
dasaz, utmattas, tröttas.
DOSTA 1 v. n. 1 sprida lukt, dofta.
”Blommera (el. blumera) dostä”. Sm. (Östbo). Jfr nht.
doste, m. blomsterqvast. (Ben. 1, 386).
DOSTA 2, f. Origanum vulgare. Nk. Fht.
dosta, dost, dosto. (Graff 5, 232); mht. doste, m.
(Ben. 1, 386); nht. dost, doste, dosten, m,; d.
dost, id.
DOSTERA, v. n. 1 rida och svänga med en
häst. Sm. Prompera, komstera, id. Sm. Fsv.
dostera, v. n. tornera: prælium equestre inire. Fr.
af N. 1677, 1699. Fl. o. Bl. 1837; fn. dustera,
v. n. id. Af fsv. och fn. dyst, n. tornering:
equestre certamen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 20:02:05 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/dialektl/0123.html
