Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - D - DJU ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
heldst om vilda djur, och förnämligast om hjorten
och renen. (Aas., 74); d. dial. dyr, n. hjort; fht.
tior, teor, dier, djur, villdjur. (Graff 5, 447): fsax.
dier; fe. deór; e. deer; ffris. diar, id.; nht. thier,
djur; hjort; moes. dius, n. djur: ϑηρἰον.
Djur-nummen, adj. rifven af vilddjur. Vg.
Nummen är p.p. af nimma, taga; s. nimma.
Djyrålt, adj. n. fullt af rofdjur; säges när
rofdjur visa sig och göra skada. Dls. Med
afseende på ändelsen ålt, jfr blåsallt, fiskolt, folkalt.
Djäklit, adj. n. djefligt. Mp.
Djäsinge el. jässinge, m. djefvul; (eg. liten
djefvul). Nk., Jässinge, m. Sdm.
Ando, v. a. göra. Sk. Vi hafva redan s. 9
anfört detta ord och nämnt dess fränder i ns.
och nht, och begagna tillfället att tillägga att
det äfven i fht. anatuon (Graff 5, 315) och i
fsax. anduan, v. a. göra, förekommer. Fn. anna.
v. a. fullgöra, verkställa, hörer deremot till en
annan rot.
Don, n. 1) eg. redskap, något att göra med,
tyg, resetyg; hvarjehanda saker. Riksspr. Don
(pl. def. dona), n. id. ”Om du hav dona, no hav
du vona”, om du har verktygen, så kan du nog
hoppas verkan deraf, d. ä. uträtta något Detta
ordspråk har ock ungefär följande tydning: si
pubertate inexhausta et uxore pubere gaudes,
proles quoque in spe est. Vb. Doning, m. Dl.,
dls., vg., hl. Doningar, m. pl. Nk.,sm.,kl.,g.,bl.
”Har du dia doningar i or(d)ning?” Sm. Häraf
i riksspr. flera sammans, såsom elddon, hjuldon,
kördon, svarfdon, åkdon. N. don, n.; doning,
m. id.; 2) art, slag. ”Ett don”, samma slag.
”Dä ä en (el. ens) don”, det är lika, detsamma.
Bhl., bl.; 3) genitalia. Vb., hs. (Bj.), sdm.,nk.,
m. fl.; 4) talesätt: don å väsen. ”Don å väsen
te kar”, dugtig, braf karl. Kl.
Dona i hop, v. a. 1 samla och
iordningställa redskaper m. m. Hs. (Bj.).
Dona mä, v. a. 1 bestyra, syssla med. ”Nu
har grannas mor fått te dona mä”. Ög. (Ydre).
Donas mä, v. d. hushålla med. Sk. (Ox.,
Frosta). N. dona, syssla, uträtta något i hemmet.
Dona sej sta, v. n. 1 reda sig till resa,
göra sig i ordning att färdas. Hs. (Bj.)
Dont, n. verktyg, redskap. S. G. Domt, n.
verktyg. N. G. N. dont, id.
Dådlös, adj, vanmägtig, hjelplös. ”Råd- och
dådlös”, rådlös och hjelplös. Sm. Dålös,
vanmäktig; lat. Hs. Dålaus, dåläus, vanmägtig,
klen; lat. Jtl. Dållés, a) vanmägtig; b)
modlös, modstulen; c) förtrollad. Hs, (Bj.). Dåläus,
a) vanmägtig, matt, svag; b) illamående. Hj.
Fn. dádlauss, utan själs- och kroppsstyrka;
dádleysi, m. mod- och kraftlöshet; dádleysingr,
m. oduglig menniska, odåga; af dáđ f. dåd,
personlig duglighet, styrka, fht. tât, tâtì, f.; fsax.
dâd, f.; nht. that; fe. dæd, f.; e. deed; ffris.
dêde, dethe; holl. daed.
Dokkla, v. a. 1 gifva örfilar. Hl. (Slättåkra).
Jfr fn. þukla, v. a. känna på, handskas med.
Dóktament, dóktement, n. läkemedel. Sk., bl.
Dóklamenter, n. pl. id. Bhl.
Dókterera, v. n. 1 bruka läkemedel. ”D. för
kollan”. S. Sk. Jfr n. doktera, v. a. läka:
dokterskap, läkedom; swz. doktern, v. n. a)
gifva läkemedel; b) bruka läkemedel;
dokterzeug, läkemedel. (Stalder 1, 287).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
