Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - B - BJA ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
bedrift; ironiskt. Jtl. Jfr fn. björg, f. hjelp,
bistånd.
BJAUDA, biauda (ipf. baud, pl. budu, sup. budi)
v. a. 1) bjuda. G. Biođa (ipf. bođ, pl. buđum,
sup. buđi el. bodi). Dl. Bju (ipf. bo el. baud,
sup. böä, p.p., boen). Vb. Bju (ipf. bö, conj. böe,
sup. butt). Ög. Bjo. Jtl. Bjua se, v. r. erbjuda
sin tjenst, bjuda till. Sm. By, v. a. bjuda. ”By
kaffe”. Bhl.,sk.,bl. By sej te, by te, försöka;
item de vacca lasciva, Sk.,bl. Böen, p.p.
bjuden. S.Sk. (Ox.); 2) biaudä av, bjuda ut någon
till täfling. G. Fsv. biauþa, bjuda (GL.); fn. bjóda
(pr. byđ, ipf. bauđ, pl. buđu, sup. bođit); n. bjoa
(pr. byd, ipf. baud, sup. bode), id.; moes. biudan
(ipf. baud el. bauþ); fht. piotan (ipf. pot); mht.,
nht. bieten (ipf. bot); fe. beodan (ipf. beád); holl.
bieden (ipf. bood).
BJAUR, m. bakstam, bakflake i en fiskarbåt.
”Kambä pa bjauren”, komma på efterkälken. G.
Jfr fn. bjór, m.; 1) en trekantig afskärning; 2)
det öfversta af husgafveln, som i en trekant går
upp till ryggåsen.
Bjaurä, adv. sist, nederst. G.
Billä, n. tunnt svagdricka. Standa-billä,
svagbillä. )( starkbillä. G. Demin.; eg. birla,
ljudsämdt billa. Jfr nht. bierchen, n. (demin.)
cerevisiola.
Skänkjebjor, m. svagdricka. Dl. Skänkebör,
m. id. Sm.(Vestbo), hl.(Breared, Fagerred,
Veddige). Skänkebór. Hl. (Värö). Fn. skénkr,
m. dryck.
Svagbir, m. svagdricka. Standbir, m. id.
G. Af förestående synes att Grimms påstående
(wb. 1, 1821) att det gamla nordiska ordet
bjor, bir skulle vara utdödt i Skandinavien, är
ogrundadt.
Bjur-tänd, björtändt, adj. 1) som har långt
emellan tänderna; 2) bredtänd, som har hårda,
breda, bruna tänder; om hästar. ”Ästin ir
björtändt”. Dl.(Våmh.). Bjurtänd, bredtänd. Kl.
Swz. biberzand, m. bronchus, cui dentes
prominent. (StalderI,168). Anm. Af bjur, bäfver, ha vi
flera ortnamn i åtskilliga landskaper t. ex.
Bjurviken, Bjurhem, Bjurkärn, Bjurholm,
Bjursbäkken, Bjursätter.
Be-agnar, pl. kornagnar. Dl.(Färnäs,
Nusnäs,Garsås byar i Mora s:n).
Bebröd, n. kornbröd. Dl. (Mora). Bygbrö.
Sk. (Ingo). Fsv. biugbröd.
Bjuggbit, m. ängsnärpa: Rallus crex. Vg.
(Vadsbo).
Bjuhalm, m. kornhalm. Hl. Byhalm. Sk.
Bjusäd, f. korn. Hl.
By-boss, n. kornhalm. S.Sk.
Bygryn, n. korngryn. S.Sk.
Bygmel, bymel, n. kornmjöl. S.Sk.
Bägg-ann, f. skördetid. Dl. Bägganns-tid.
skördetid. I bäggannäs, i höstas (förfluten tid).
I bäggann, till hösten. Dl. (Mora, Elfd.).
Bäggannsklit, adj. n. höstligt ”Äd ir så
bäggannsklit nu”. Dl. (Mora, Våmh.).
Bjäbb, n. 1) eg. tätt och fint skällande.
Allm.; 2) gensvarighet, motsägelse med
ihärdighet, men utan kraft. Ög.,bl.
Bjäbba, f. qvinna som är fallen för att
bjäbba emot. Ög.m.fl.
Bjäbbel, n. motsägelse. Vb.
Bjäbbl (ipf. bjäbblä), v. n. prata, bjäbba
emot. Vb.
Bjäbbellånnom, adj. trätgirig, fallen för
motsägelser, grälaktig. Vb.
Bjäffa, v. n. 1 småskälla; om små hundar.
Nk.,ög.,vg.,sm.,bl. Jfr d. bjæffe.
Bjäffs, n. tätt och fint skällande. Ög.m.fl.
Bjäffsa, v. n. 2 1) småskälla. Nk.,ög.,bl.:
2) tala utan sammanhang. Ög.
Bjäla, v. n. 1 taga, bruka läppsnus. Sdm.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
