Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Slaffrågans utveckling och tillspetsning (från omkring 1831 till 1861) - 7. John Quincy Adams 1825—29; And. Jackson 1829—37; bildandet af whigpartiet; slafveriet inom distriktet Kolumbia; den stora »petitionsstriden» på 1830—40-talet; Athertonmunkaflen 1838
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
7.
Efter det Florida under presidenten Monroes styrelse inköpts från Spanien hade,
som redan blifvit sagdt, slafTrågan undanskjutits för andra brännande ekonomiska
spörsmål.
Dessa fortforo äfven under John Quincy Adams styrelse och likaså under
And. Jacksons. Då väcktes visserligen statssuveränitetsfrågan genom
Syd-Karo-linas »ogiltighetsförklaring» till nytt lif. Calhoun afsade sig vice presidentskapet,
John Quincy Adams.
och började i senaten kämpa för Södern. Webster förfäktade högsta domstolens
suveränitet, och Henry Clay genomdref ånyo en kompromiss; men allt detta gällde
tullbeskattning.
Med John Quincy Adams, har det blifvit sagdt, upphörde unionens guldålder
— »the era of good feeling»; han var den siste af de verkligt dugande
presidenterna före Lincoln. Efter honom kom en rad af politiska lycksökare, dels kraftiga
och energiska, såsom Jackson, dels rena nollor, Söderns tnannequiner, sådana som
Polk m. fl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
