Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tolfte kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
En pessimistisk och lyhörd åhörare
skulle i hennes röst förnummit varsel
för många äktenskapliga oväder. Den
egendomliga förbindelsen, som
åstadkommits genom tre fatala missgrepp,
föreföll inte lyckobådande.
Det första missgreppet begicks ren den
dagen, då Lotten Brenner var prinsessa.
En hög ställning kan vara lätt att
usurpera, svår att behålla. Morgonen efter
flykten lämnade prinsessan Lotten med
uppvaktning Hamburg. Markurell sa:
Jag skulle ha lust att resa till fjälls
på en vecka eller två. Följer du med?
Hon kunde ha följt honom till Yokohama
eller Frisco men hon kunde inte göra
det utan lämpliga invändningar. Hon
svarade: Hur skulle det se ut? Vi
båda tillsammans? Folk kunde prata.
Den olycklige brast i skratt, han sa:
Är du tokig! Skulle folk prata om dig,
lilla Lotten? Otänkbart! – Egendomligt!
Detta absoluta »otänkbart» skulle en
gång i tiden och i kära pappas mun ha
kommit hans duktiga flicka att rodna
av stolthet. Även nu kom det henne
att rodna men icke av stolthet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
