Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PEDER SVARTS LITTERÄRA ORIGINALHANDSKRIFTER
1!)
Man kan nu visserligen erkänna det berättigade i nämnda synpunkter,
men samtidigt framhålla, att därmed ej uteslutes, att ett annat
originalmanuskript funnits. Först kan man då påpeka, att »den i tryck
föreliggande relationen på många punkter har tillägg — ofta ganska
betydande —, ändringar och omflyttningar i förhållande lill handskriften».1
Men därav framgår ej, att »denna senare sålunda visar sig vara ett icke
slutgiltigt koncept».1 Först och främst observeras, att de flesta större
till-lägg antydas i manuskriptet genom märken.2 Dessa äro i regel så
iögonenfallande, att författaren synes lia haft den kommande uppläsningen av
texten i tankarna, när han nedrislade dem. Det är tydligt, alt tilläggen
antecknats å lösa lappar, som sedan infogats i texten. Men dessutom finnas
flera smärre och ett par större tillägg i trycket, vilka ej på något sätt
antydas i den bevarade texten. Emellertid torde knappast någon kunna
undgå atl vid närmare granskning finna även dessa större rättelser utförda
på ett sätt, som endast med svårighet kan tillskrivas författaren.3 Men
1 Edén, Ini., s. lv.
2 Så är förhållandet med tilläggen å s. 47 (fol. 581v), s. 49 f. (fol. 582v), s. 51 (fol. 583r.
s. 50 (fol. 585v), s. 69 f. (fol. 592v) och s. 86 (fol. 600v).
3 Se t. ex. omnämnandet av Peder Svarts hovtjänst (trycket, s. 44. jfr handskriften, fol.
580r). Den tillkrånglade omkrivningen i trycket av det gamla textstället får tillskrivas
Phrygius, som med rätta funnit orden »sorgelige ihugkommelse» på denna plats opassande.
Den strax därpå följande utvikningen (s. 44) är en typisk retorisk utsmyckning, avsedd atl
taga bort en kantighet i texten. Bättre är ett annat exempel. I trycket (s. 49 f.) har ett
stycke tillagts med uteslutande av den gamla texten. Där talas om betydelsen av det
korstecken, som Gustav Vasa vid födelsen skall lia burit på bröstet. Peder Svart gör en bred
utläggning över detta under och avlägsnar sig därvid väl mycket från tråden i sitt ämne.
I trycket har därför större delen av partiet strukits, och Phrygius övergår direkt till det
i originalkonceptet genom ett märke antydda tillägget. Vore rättelsen gjord av Peder
Svart, varför har han dä ej strukit över det malplacerade partiet, samtidigt som tillägget
gjordes, i ali synnerhet som det förra står ändrat på annan plats i trycket? Men där
finnes ej något tilläggsmärke i handskriften. Än märkligare är, att en å sista stället av
Peder Svart egenhändigt införd rättelse ej upptagits i trycket, där den gamla formuleringen
tydligen på grund av förbiseende influtit. Allt talar sålunda för att mäster Sylvester gjort
de nyssnämnda textförbättringarna och att utgivarens förlaga varit en avskrift. Beträffande
de mindre tilläggen kan jag yttra mig mera kort och kategoriskt. Det är i hög grad
märkligt, att så många dylika saknas i »konceptet». Flera ändringar av såväl reell som
formell art kunna ej tillskrivas Peder Svart. Då dell tryckta texten uppger, att Gustav
Vasa kom till hovet på sitt nittonde år, så är det en rättelse efter ett likaledes »rättat»
exemplar av krönikan. När trycket (s. 45) låter herr Peder nämna om innehållet i sin
äre-predikan, uppräknas bl. a. Gustav Vasas födelse och barndom, så sker ej i konceptet. Bland
Gustav Vasas segerrika »skermytzlar» nämnas (s. 63) även de vid »Duffwenäs» och »Yrffwa».
Peder Svart har med ali sannolikhet ej gjort detta tillägg, som däremot står i samband
med Mårten Heisings och Basmus l.udvigssons bearbetningar av hans krönika. Börande
Gustav Vasas »segerrika» strider mot ryssarna har trycket en liten utvikning. Tillägget
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
