Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Recensioner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RECENSIONER 59
Av intresse för den efterreformatoriska liturgien äro slutligen de
ändringar som man i senare tid gjort i då ännu använda helgonofficier.
Sådana ändringar noterar H. bland annat i nr 125, i två hymner. I en av
dem ersättes Henrik av korrektorn med Kristus.
Toni Schmid.
Heinrich Schreiber, Einführung in die
Ein-bandkunde Leipzig: K. "W. Hiersemann,
1932. ix, 277 s. 8°.
Föreliggande arbete utgör en handledning
för dem, som intressera sig för bokbandet,
och vill underlätta studierna i sådant
avseende ur teknisk, historisk och estetisk
synpunkt. Det huvudsakliga innehållet är
sammanfattat i tre av bokens kapitel, vilka handla
om bokbandets olika delar, olika slag av band
och bandets utsmyckning. Dessa kapitel
utfylla 192 sidor. I det första av dessa kapitel
lämnas en ganska utförlig beskrivning över
tillvägagångssättet vid bokens inbindning,
därvid även förf. gör återblickar på
bokbindningsarbetet under äldre tider, dock
utan att några detaljerade upplysningar
lämnas för bokbindarnas praxis i skilda länder
och vid olika epoker, vilket givetvis hade
varit av stor betydelse för ett arbete av
detta slag. Nästa kapitel redogör för
bok-bänd av siden, sammet, skinn, pergament ete,
förlagsband o. s. v., och det tredje kapitlet
för bandets dekorering allt från äldsta tider
till modern tid, varunder läsaren erhåller en
ganska ingående inblick i förfaringssättet vid
dekorens anbringande å bandet och i de
förnämsta stilar, vari denna blivit utformad.
Som emellertid arbetet saknar avbildningar,
har en nybörjare säkerligen svårt att här
bliva vederbörligen orienterad. På tal om
moderna bokband nämner förf. några
bokbindare i Amerika, England, Frankrike och
Tyskland samt en i Danmark, men ehuru
Sverige i senare tider ägt och äger
framstående mästare i bokbandskonsten har ingen
sådan ansetts värd ett omnämnande. Uti de
övriga kapitlen meddelas bL a. översikter
dels av den viktigare bokbandslitteraturen,
såväl rent tekniska arbeten som historiska,
planschverk, utställnings- och
auktionskataloger m. m., dels ock av bokbandsforskningen;
i detta senare avseende har förf. med rätta
framhållit de båda nyligen avlidna forskarna
Loubier (Berlin) och Gottlieb ("Wien) samt
deras förtjänster på det ifrågavarande
området ; även omnämnas åtskilliga andra mer
eller mindre kända forskare av olika
nationalitet, men även i detta sammanhang har
någon svensk forskare ej blivit medtagen.
Johannes Rudbeck.
Slovanskd Knihoveda.
En ny slavisk bibliotekstidskrift, Slovanskd
Knihoveda, utkom år 1931 med två
dubbelhäften under redaktion av bl. a. de kända
tjeckoslovakiska biblioteksmännen J. Emler och
Zd. Tobolka i Prag. Tidskriftens syfte är
dubbelt: att lämna meddelanden till den icke
slaviska världen om slavisk bibliografi och
slaviskt biblioteksväsen samt att till de
slaviska nationerna förmedla kunskap om de
andra ländernas verksamhet på hithörande
områden. Tidskriften redigeras därför i och
för den förstnämnda uppgiften på engelska,
franska och tyska, för den sistnämnda på
något slaviskt språk. Programförklaringen
i första häftet är avfattad på icke mindre än
14 språk, därav 11 slaviska.
Det är ett glädjande faktum, att den nya
tidskriften tagit särskild hänsyn till nordisk
bibliografisk forskning och till de nordiska
bibliotekens samlingar. Sålunda refereras
såväl "Waldes »Bucher- u.
Bibliotheksgeschicht-liche Forschungen» (NTBB, 1930: h. 2) som
Collijns, »Några sällsynta Birgittaträsnitt»
(ibid., 1927). J. P a ch t a redogör för tjeckiska
tryck i Uppsala universitetsbibliotek (s 46—
56: »Bohemika v Uppsalské knihovné
Carolina rediviva») samt i det Kongel. Bibliotek
i Köpenhamn (s. 115—123: »Bohemika v
Krålovské knihovné Kodanské). En utförlig
redogörelse (s. 69—74) ägnas den
internationella bibliotekariekonferensens arbeten i
Stockholm 20—22 aug. 1930 av J. Emler och
i Cheltenham 29—31 aug. 1931 av Zd.
Tobolka. Dr Flora Kleinschnitzovå
beskriver under titeln »Neznåmy spis Pavia
Bydzovského» ett i Strängnäs
domkyrkobibliotek befintligt unikt exemplar av en tredje
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
