Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
264 BENGT HILDEBRAND
Köpenhamnstryck till tidigare än 1506, då han använde den i sin upplaga
av Peder Laales samling av ordspråk.1 Avlatsbrevet, som icke blott är tryckt
1502, utan även utfärdat den 7 dec. samma år, ställer utom allt tvivel, att
Gotfred redan 1502 innehaft och använt även sin typ 2 jämte typ 1. Det av
Lange offentliggjorda, av Antoniterklostret i Præstø utställda
confraternitetsbrevet, som helt är tryckt med Gotfreds typ 2 (utom en xylograferad rad),
har tryckt årtalet UÎ-2X och därtill fogat med bläck xi. Att detta brev nu
bestämts till omkr. 1510 har berott på, att Gotfreds verksamhet upphörde
nämnda år; som terminus a quo har man satt 1506, då typ 2 användes i
Peder Laales Ordsprog. Ehuru utfärdaråret 1511 i detta fall snarast leder
tanken till något av de närmast föregående åren, finns emellertid numera
tydligen intet teoretiskt hinder för att detta confraternitetsformulär med typ
2 kan ha förelegat redan 1502. I än högre grad gäller nu anförda
resonemang om det av Collijn publicerade franciskanska confraternitetsbrevet, som
ävenledes har tryckt årtalet Uî*&. Detta brev har nämligen aldrig tagits i
praktiskt bruk och dess terminus a quo förskjutes ävenledes till 1502.
Tydligen kan man under dessa förhållanden ifrågasätta, om icke såväl
Præstebrevet som än mer franciskanerbrevet måhända kunnat föreligga redan det
år, 1500, som åtryckts vardera. Avlatsbrevet från 1502 användes ju samma
år det trycktes, ehuru där icke ens satts slutpunkt efter årtalet îlî*ccccc*tt,
utan t. ex. ännu ett i kunnat tillskrivas.
Till belysning av avlatsbrevets innehåll må några erinringar göras om
dess historiska bakgrund och de förhållanden, under vilka det tillkommit.
Raimundus Peraudi (1435—1505), i vars namn brevet utfärdats, var till
härkomsten sydfransman av enkel börd. Han blev före augusti 1476 teol.
dr i Paris och visste att småningom göra sig bemärkt.2 Under Sixtus IV:s
1 Lange, a. a., s. 43; Collijn i NTBB, 1916, s. 167; Nielsen, Dansk Bibliografi, nr
120, s. 57, jfr s. xxv.
2 Rörande Peraudi se L. von Pastor, Geschichte der Päpste, Bd III (uppl. 7, 1924),
med bibliografier s. 262, not 5, och särskilt s. 556, not 2. De äldre icke-skandinaviska
huvudarbetena äro: J. Schneider, Die kirchliche und politische Wirksamkeit des Legaten
Raimund Peraudi (1486—1505). Halle 1882. — Nikolaus Paulus, Raimund Peraudi als
Ablass-kommissar; i: Historisches Jahrbuch, Bd XXI, 1900, s. 645-682. — G. Mehring, Kardinal
Raimund Peraudi als Ablasskommissar in Deutschland 1500—1504 und sein Verhältnis zu
Maximilian L; i: festskriften till Dietrich Schäfer 1915, s. 334—409. Till Pastors
bibliografier kunna läggas: H. F. Rørdam, Kardinal Raimond Peraults Sendelse til Norden; i:
Kirke-Kalender for Slesvig Stift, Aarg. 2, 1864, s. 103—120. — C. F. Allen, De tre nordiske
Rigers Historie, Bd 1 (1864). — I. Collijn, Ettbladstryck från femtonde århundradet, 1- 2,
med 2 planschbil. 1905. 1912. — Johs. Lindbæk, Pavernes Forhold til Danmark under
Kongerne Kristiern I og Hans. 1907. — Gottfrid Carlsson, Hemming Gadh. 1915. — G.
Rudbeck, Skrifter till Sveriges historia, tryckta före dr 1600 (1919), jfr G. CARLSSON i NTBB,
1920, s. 42 f., samt I. Collijn, Det äldsta svenska politiska trycket; i: NTBB, 1921, s. 1—14.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
