Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Miscellanea - Isak Collijn: En Axel Oxenstierna tillhörig bok i universitetsbiblioteket i Prag - Isak Collijn: Det äldsta trycket på estniska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
174 _______________ MISCELLANEA________________________________
Austri I aca | N° ÏO, i fjärde fältet signaturen ËÏ och i femte fältet
Pragbibliotekets signum B 231 (nu XXII B 231 2°).~~~
Nämnda bok återfinnes icke i de Oxenstiernska auktionskatalogerna.
/. Collijn.
Det äldsta trycket på estniska. Ett synnerligen värdefullt fynd har
bibliotekarien H. Weiss vid Estländische literarische Gesellschaft i Reval
nyligen gjort i det bibliotek, som äges av detta sällskap. I pärmarna till
ett här befintligt samlingsband, innehållande skrifter av bl. a. Melanchton,
Erasmus, Eobanus Hessus m. fi., tryckta åren 1530—41, fann han fragment
av en på lågtyska och estniska hos Hans Luff t i Wittenberg år 1535 tryckt,
hittills fullständigt okänd katekesupplaga. Bandet, i vilket fyndet gjordes,
är ett tyskt blindpressat renässansband av brunt skinn, som tydligen härrör
från Reval, ty samma blindstämplar återfinnas på revalska
rådsräkenskapsböcker från mitten av 1500-talet. Endast av 11 blad hava fragment
bevarats, däribland också det sista med den så viktiga slutskriften : [©e]t>ru<fet
tl>o XOit || [t]emberd> t>ord> || *Sans iLufft / <xm || 3££t> tage t>eø || UTanteø Tluft. ||
ïîî*2X36;£;6t>* Av de bevarade fragmenten att döma har katekesen
omfattat 72 blad i litet oktavformat signerade A—I; den lågtyska texten är
tryckt på den vänstra sidan, den estniska parallelt med denna på den högra*
Av själva katekestexten ha blott bevarats fragment av de två första
trosartiklarna, Fader vår, döpelsens och altarets sakrament. Boken slutar med en
exkurs av utgivaren rörande några karakteristiska kännetecken hos det
estniska språket. I den bevarade texten finnes ingen upplysning om utgivare
eller översättare, men en samtidigt påträffad urkundsnotis ger härom full
klarhet. I rådets dombok för åren 1515-54 (Stadtarchiv Reval A. a. 16)
är ett 17/7 1537 fällt utslag offentliggjort rörande en tvist mellan en
bokförare Giessebertus och pastorn vid Helgeandskyrkan i Reval Johann Koll
angående en katekes, som magister Simon Wanradt, pastor vid S.
Nicolaikyrkan i Reval, författat på tyska och som nämnde pastor Koll översatt till
»undudesch», d. v. s. estniska. Av denna urkund framgår också, att när
upplagan anlände till Reval förbjöds den av rådet, på grund av att man
»ahn denn keine geringe errata befundenn», men säkerligen av andra orsaker.
Wanradts bearbetning var avsedd för de lägre folkklasserna, och möjligen
har rådet ansett det olämpligt att vid sidan av Luthers katekes, som redan
vunnit kanonisk giltighet, hava en annan upplaga. Huru som helst,
katekesen kunde icke spridas i Reval, och upplagan har säkerligen makulerats.
Dock fanns hos en onämnd bokförare i Reval ännu år 1549 »1 bundt undeutsch
catechismen». Det viktiga fyndet har beskrivits av H. Weiss i Beiträge
zur Kunde Estlands, Bd XV: H. 4 (1929/30), s. 95-133: »Bruchstücke eines
niederdeutsch-estnischen Katechismus vom Jahre 1535», varjämte dr P.
Johansen här utgivit de även ur språklig synpunkt viktiga fragmenten. Åtta
faksimil illustrera texteditionen. Cn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
