Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RECENSIONER 147
Molae chartariae svecanae. Svenska pappersbruksföreningens
tjugufemårs-skrift, I—IL Stockh.: Ivar Häggströms boktr.-a.-b., 1923. 4°. 198,
388 s., CXV1 pl.
Till hugfästandet av sin 25-åriga tillvaro har Svenska
Pappersbruksföreningen utgivit en ståtlig festskrift i två band och tre avdelningar. Den
första avdelningen, författad av fil. kand. H. Anstrin, skildrar »Svenska
Pappersbruksföreningens uppkomst och utveckling», den andra, vars
författare är fil. dr S. Ambrosiani, »Papperstillverkningen i Sverige intill
1800-talets mitt», den tredje slutligen, skriven av civilingenjör E. Bosaeus,
innehåller »Anteckningar om nutidens svenska pappersindustri», från 1860—
1922. Den sista avdelningen, verkets vidlyftigaste, bildar hela andra bandet.
Ur bokhistorisk synpunkt är naturligtvis dr Ambrosianis framställning
om papperstillverkningens historia i vårt land den del av den omfångsrika
festskriften, som bör kunna påräkna det största intresset. I en av Föreningen
för svensk kulturhistoria utgiven bokserie har förf. som förberedelse till
denna historik publicerat en vidlyftig materialsamling »Dokument rörande
de äldre pappersbruken i Sverige», 1—5 (1919—23), som förut varit föremål
för omnämnande i denna tidskrift. Dessa dokument hade med fördel kunnat
suppleras med vissa delvis förut kända notiser ur räntekammarböckerna i
Kammararkivet. I Stockholms stads tullräkenskaper kunde förf. även ha
erhållit uppgifter om pappersimporten till Sverige under 1500-talet, som i
detta sammanhang borde ha varit av intresse. Den rätt knappa
framställningen om den äldsta papperstillverkningen i vårt land borde med anlitande
av de nämnda källorna ha kunnat göras fylligare och ur bokhistorisk
synpunkt värdefullare. När förf. s. 69 rörande den äldsta papperstillverkningen
i Stockholm endast nämner, att uppgifter finnas från 1560-talet om ett
pappersbruk i Norrström, som säkert varit i verksamhet något årtionde, så
är en sådan upplysning icke tillfyllest. Redan i ett brev 6/«j 1544 ger konung
Gustav I uttryck åt sin önskan att inkalla en »paperemaker» i riket och i
1546 års räntekammarbok förekommer en sådan för första gången nämnd,
»Casper papirmakare», som i betalning erhåller 18 mark. År 1548 får
»Torbiör Tidemansonn enn papiir maker» i skänkepenningar 20 mark; det
är samme Torbjörn clockare (i Storkyrkan), som 21/e 1565 erhöll 200 daler
»for then bekostningh han haf f uer haf f t på papperquernen i Norreström»
och som under åren 1576-78 förestod det kungl, tryckeriet. Man torde
härutav kunna sluta, att papperskvarnen i Norrström var i verksamhet
redan på slutet av 1540-talet.
Festskriften är tryckt i en upplaga om 1,000 exemplar på särskilt för
densamma av Grycksbo bruk tillverkat papper och försett med talrika i
rotogravyr utförda illustrationer. Det är ett ur typografisk synpunkt
synnerligen gediget verk, med vilket den Svenska Pappersbruksföreningen firat
sitt tjugufemårsminne.
Isak Collijn,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
