Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
146 RECENSIONER
Man skulle till sist kunna göra sig den frågan: Kan det överhuvud
anses riktigt, att författaren som ett moment i förlagsbokhandelns historia
upptagit former av förlagsverksamhet, som ej varit bestämda av affärsmotiv, såsom
t. ex. historien om statens s. k. förlagsverksamhet? Därpå torde kunna svaras,
att en modern betydelse av förlagsbokhandel fastställts först genom
förläggarnas sammanslutning och organisation vid 1800-talets mitt samt de
förhållanden, som blevo en följd därav. Använt på tidigare förhållanden måste
ordet tilläggas en allmännare betydelse och beteckna förlagsbokhandelns
historiska förutsättningar med en mera obestämd gräns för undersökningsområdet.
Från den allmänna bokhandelns sida är den organiserade förlagsbokhandeln
det uppodlade området. Men allmänhetens krav på bokanskaffning sträcker
sig vida utöver detta område till bokutgivningar och förlag, som ha
oordnade och okända distributions- och försäljningsförhållanden, i fråga om vilka
bokhandeln måste gå så att säga på jakt i vildmarken. Tyvärr tillhör staten
såsom förläggare ännu till stor del vildmarken. Men ett genomgående
ordnat statsförlag eller en organisation av flera sådana är väl tänkbar och kanske
att förutse. Detta blir då en sådan särskild typ av fprlag, där affärssyftet
ej är bestämmande för uppläggningen, men vid vilket försäljning kan äga
rum såsom en form av distribution och hushållning med statsmedel. Enstaka
exempel av sådan typ finnas för övrigt redan, t. ex. en inrättning, som
benämnes »Marinens bokdetalj». I den mån att dylik organisation blir
allmännare genomförd för statens utgivning av tryck, i förening med en för
bokhandeln vägledande förteckning, torde staten kunna göra anspråk på att
få återkomma i ett senare skede av förlagsbokhandelns historia, även om
historiken har den begränsning, som nutidens förhållanden nödvändiggöra.
Den sista anmärkning, som jag har att framställa, är, att boken tyvärr
ej är försedd med sakregister, en kännbar brist för den, som ur de av
vetande fyllda gömmorna vill hämta fram en enstaka uppgift.
Min studieresa under författarens ledning är till ända, och då jag nu
vänder blicken tillbaka, finner jag med otillfredsställelse, att jag i mycket
ringa mån kunnat ge uttryck åt vad jag sett och lärt under vägen, men
däremot berett rum åt en och annan invändning mot min ledares synpunkter.
Men det jag haft att komma med av kritik kan i ingen mån förringa
arbetets höga värde och vägbrytande betydelse. Det i mångfalden av fack
finfördelade innehållet är så rikt, att det skulle bli till en hel bok, om man
mera ingående försökte ge en föreställning om allt, vad det rymmer. Ur det
förrådshus av vetande, som författarens forskning här uppbyggt, kommer
förvisso mycken god näring att tagas både till böcker åt lärda män och till
böcker åt folket. För dem, till vilkas dagliga gärning det hör att syssla med
böcker, skall verket bliva en god vän och följeslagare i arbetet.
L. Linder.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
