Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RECENSIONER 35 S
träffats i Slottsarkivet och Flottans arkiv — har en förberedande
redogörelse lämnats i Kungl. Bibliotekets Handlingar, 34, s. 60 ff. Äfven om
Gödel icke anser de här framdragna skälen tillräckligt afgörande för en
identifiering af de funna fragmenten med Matthias’ bibelkonkordans, en åsikt, till
hvilken dock vår främste litteraturhistoriker1 utan tvekan anslutit sig, torde
någon anledning att i detta sammanhang förbigå nämnda fynd icke hafva
förelegat för någon annan forskare än Gödel. Icke heller de i samma
redogörelse omnämnda fragmenten af fornsvenska handskrifter bland omslagen i
Kammararkivet, däribland en viktig redaktion af det fsv. legen däri et, ha af
förf. ansetts förtjäna beaktande.
I andra kapitlet följer en s. k. »genetisk undersökning» af de nyss
uppräknade handskrifterna, rörande deras ålder,2 frågan om original och
utskrifter, de litterära medeltidsuppteckningarnas härkomst, hvarvid särskildt
Vadstena klosters stora betydelse för vår medeltidslitteratur belyses, skrifvare
och den därmed sammanhängande kostnadsfrågan vid handskrifternas
framställande m. m. Detta kapitel stöder sig hufvudsakligen på de af Klemming
och Geete (man jämföre t. ex. Gödel, s. 60 f., med Geetes inledning till
Spéculum virginum, 1897—98, s. XXIV f.) författade efterskrifterna och
inledningarna till Svenska fornskriftssällskapets texteditioner. S. 52 nämner förf.
på tal om Cod. Ups. C 62, som innehåller en redaktion af förenade gamla
och nya rimkrönikorna, att denna codex på grund af bandet sannolikt tillhört
något klosterbibliotek. Så är också förhållandet, ty nedtill bl. 15a finnes
Stockholms franciskanerklosters för hand målade exlibris.
I de två följande kapitlen, som på ett alldeles särskildt sätt falla inom
denna tidskrifts intressesfär och därför skola göras till föremål för en mera
ingående granskning, har Gödel gripit sig an med en uppgift, som för en
svensk bibliograf måste anses vara en af de viktigaste och intressantaste, men
på samma gång mest maktpåliggande, nämligen en skildring af de svenska
medeltidsbibliotekens historia. Hittills har ingen forskare försökt sig på ett
fullständigt genomförande af denna uppgift, Aurivillius’ lärda afhandling är
ju långt ifrån uttömmande, och icke heller Gödel vågar detta, ty han
inskränker sig till att »söka lämna en sammanfattande framställning af vår
medeltids biblioteksförhållanden på grundvalen af kända eller eljest i
handlingar och handskrifter funna meddelanden». Den tryckta källa han
särskildt använder är »Svenska kyrkans historia» af Reuterdahl, hvilken för
sin framställning excerperat de då utkomna delarna af Svenskt diplomatarium ;
det är ju särskildt i testamenten och donationsurkunder, som notiser om
böcker från medeltiden skola sökas. Men Gödel har för sin framställning
äfven användt annan hithörande, särskildt bibliografisk litteratur. Jag
erkänner villigt, att förf. med denna sammanställning af notiser från vidt
skilda håll i hög grad gagnat forskningen på detta speciella område, men
1 H. SCHÜCK, Huvuddragen av Sveriges Utteratur, Avd. 1 (1917), s. 31.
2 Grundläggande framställning i Ad. Noreen, Altschwedische Grammatik (1904),,
s. 8 ff.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
