Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
52 O. WALDE
nära tio år, innan denna publikation såg ljuset, sedan han ändtligen lyckats
få ett kungligt understöd till verkets publicerande, framför allt till inköp af
den mängd papper, som behöfdes för ett så stort arbete. Under åren 1644
och 1645 blef verket färdigtryckt i två delar innehållande, den första den
egentliga editionen, den andra Stephanii anmärkningar, Notæ uberiores,
hvilka röja en synnerlig lärdom och beläsenhet.
Under mellantiden hade Stephanius varit sysselsatt med planläggandet
och utförandet af flera andra filosofiska och historiska verk, af hvilka dock
endast ett fåtal kommo i tryck. År 1641 publicerade han en samling
sentenser ur Quintiliani skrifter,1 som blef det enda resultatet af en större
planerad upplaga af samme författares Institutiones oratoriæ. Därjämte var
han under hela tiden ifrigt sysselsatt med att samla och afskrifva källor till
Danmarks medeltidshistoria, hvilka samlingar med hans öfriga bibliotek
kommo till Sverige och nu intaga ett viktigt rum bland Upsala
universitetsbiblioteks och Kungl, bibliotekets historiska handskrifter. Sedan Stephanius
efter Johannes Meursii död 1639 intagit dennes plats både som
professor i historien och som kunglig historiograf, kom hans verksamhet
alltmera att koncentrera sig på utforskandet af fäderneslandets häfder, icke
blott medeltiden utan äfven nyare tiden, där han direkt fortsatte Meursii
arbete på Kristian IILs historia. På dessa platser verkade Stephanius till
sin död 1650. Hans sista arbete, Historiæ Danicæ 1550—59, var just då
under tryckning och utkom fullständigt först några månader efter
författarens död.
Vi må icke tro, att Stephanii boksamlareintresse under allt detta trägna
arbete legat nere, tvärtom. Både af hans korrespondens och af innehållet
i hans bibliotek se vi, att han ständigt hade sin uppmärksamhet riktad på
samlingarnas oaflåtliga ökande och kompletterande. Särskildt
korrespondensen med Gerard Voss, som var hans litteräre homme d’affaire i Holland,
ger icke så få bidrag till bibliotekets historia. I september 1637 sänder
Stephanius en lista på böcker, som han ber Voss till hvad pris som helst
köpa åt sig genom sina söner antingen på någon bokauktion eller direkt hos
bokhandlare.2 Tyvärr är det ej bekant, hvilka böcker han vid detta tillfälle
önskade förvärfva, enär förteckningen däröfver ej bevarats. Vid ett annat
tillfälle ber Stephanius Voss anskaffa ett exemplar af Henrik Canisii Antiquæ
1 M. Fabii Quintiliani Similia et sententiose dicta aliaque notata digna, selecta et
ordinata per Stephanum Johannem Stephanium. — Stephanii eget handexemplar af detta arbete
finnes i Upsala.
Gerardi loan. Vossii et clarorum ad eum virorum epistolœ, Augsburg 1691, P. 2, s. 185.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
