Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STEPHANII BIBLIOTEK OCH DESS HISTORIA 51
hvartill hans grundliga filologiska bildning och säkra smak gjorde honom
särskildt skickad, utarbetandet af nya läroböcker för skolundervisningen i
Danmark. Första resultatet af hans verksamhet på detta område är en
ok-ta vvolym på 413 sidor, som utkom 1634 från Melchior Martzans tryckeri i
Köpenhamn under titeln Colloquiorum familiarium libri IV.1 Boken
innehåller tillsamman 74 stycken dialoger, i hvilka genom frågor och svar
redogöres för det viktigaste som en dansk skolgosse på den tiden behöfde veta.
Flera af dessa colloquier gifva en icke oäfven inblick i tidens kulturhistoria.
Af ett alldeles speciellt intresse för oss är samtalet nummer 19 i tredje
boken, »De re libraria», hvari Stephanius på ett åskådligt och målande sätt
beskrifver hur ett kungligt bibliotek ser ut.2 Vi få här veta, att böckerna
äro placerade i skåp med glasdörrar för att vara skyddade mot damm och
likväl synliga, att biblioteksrummet är helt och hållet måladt i grönt, icke
blott bokskåpen, utan äfven väggar och golf, bord och bänkar. Den gröna
färgen verkar så lugnande för ögonen. Salen är prydd med konstverk,
såväl målningar som statyer i brons och gips af forntidens stora andar. Hur
vackert och upplyftande är det icke för ögon och sinne, säger Stephanius,
att vid läsningen af Homeri, Hippocratis, Aristotelis, Pindari, Virgilii och
Ciceros skrifter jämväl kunna få skåda författarnes drag.
I företalet till sitt arbete nämner Stephanius en mängd klassiska och
moderna författares skrifter, som tjänat honom till förebild och från hvilka
han hämtat stoff till de olika kapitlen i sin bok. Flertalet af dessa arbeten
har han säkerligen själf ägt, och många återfinna vi bland
Upsalabibliotekets bokskatter.
I direkt sammanhang med dessa colloquier utgaf Stephanius samma år
en latinsk-dansk ordbok,3 ordnad efter kapitel och upptagande samma
vo-kabler som de i colloquierna använda. Äfven detta arbete blef en länge
använd och värderad skolbok.
Jämsides med arbetet på skolböckerna fortsatte Stephanius alltjämt de
i Leiden påbörjade Saxostudierna, hvarom hans brefväxling med Worm
lämnar vittnesbörd. I november 1635 skrifver han till Worm, att han har
sina anmärkningar till Saxo färdiga. Det gällde nu endast att få dem tryckta,
men detta visade sig vara betydligt svårare än han tänkt. Hvarken i
Danmark eller Holland, där han genom vännen Gerard Voss försökte sin lycka,
kunde han finna någon förläggare till sin Saxoupplaga. Det dröjde också
1 Detta arbete blef en mycket populär skolbok och användes långt fram i tiden både
i Danmark och annorstädes. En upplaga däraf är tryckt i Åbo 1687.
2 Sidd. 246-252.
3 Nomenclator latino-danicus. — En andra del utkom 1638.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
