- Project Runeberg -  Bibeln / Nya testamentet. Ny öfversättning med förklarande anmärkningar af P. Waldenström, 1894. Andra delen /
554

(1917) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Johannes första bref - 2 Kapitlet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Kap. 4: 18—5: 2.

Johannes första bref.

** Med detta uttryck syftar apostelen
icke på judarnas förnekelse, hvilka sade,
^tt Jesus icke var den i gamla
testamentet utlofvade Messias; utan han menar en
iuom de kristna församlingarna uppkommen
villfarelse, som lärde, att Jesus icke var
<juds son Kristus utan ecfdast en vanlig
menniska, i hvilken Guds son för en tid
haft boning. Om denna lära se anm. till
kap. 5: 6.

t den som sådant lär.

tt Af denna vers synes åter, att
apostelen med antikrist icke menar en viss,
bestämd person utan i allmänhet hvar och
€n, som uppträder med den förnekelse,
hvarom här är fråga. Se anm. till v. 18.

f* Se anm. till nästa vers.

23. Hvar ocb. en, som förnekar
sonen,* har icke heller fadern;**
den, som bekänner sonen, f har
äfven fadern.

Joh. 15: 23. 1 Joh. 4: 15.

• d. v. s. förnekar, att Jesus från
Na-zaret verkligen är Guds son, Kristus.

** I sonen är Guds sanna väsende
up-penbaradt. Den som förnekar sonen, kan
fiåledes icke bafva den rätta kännedomen
om Gud. Men den som icke har denna
kännedom, han har icke Gud. Ty Gud
kan man icke hafva annorlunda än
deri-genom, att man känner honom. Häraf
följer alltså, att när antikristerna förneka
Kristus, så förneka de på samma gång
fadern. Hvad antikristerna för öfrigt må
tro om Gud, det gör alldeles det samma.
Den gud, de hafva, kan icke vara den
lätte Guden, icke den himmelske fadern.

f bekänner, att Jesus från Nazaret
verkligen är Guds son.

24. Hvad I* hafven hört**
från begynnelsen, t må det
för-blifva i eder.ft Om det förblifver
i eder, som I hafven hört ifrån
begynnelsen, så skolen äfven I
för-blifva i sonen och i fadern, f*

* Det ligger i grundtexten starkt
eftertryck på ordet L

** genom den apostoliska predikan,
nämligen att Jesus är Kristus, Guds son (v. 22).

f från den stund, då I blefven troende.

tt Jemför Joh. 15: 7. Detta
förblif-vande sker derigenom, att de troende
bevara det hörda ordet. Joh. 12: 4 7, Luk.
11: 28.

t* Dermed framställes den högsta och
innerligaste lifsgemenskap mellan
menni-skan och Gud genom Kristus.

25. Och detta är det löfte, som
han sjelf* har lofvat oss,
(nämligen) det eviga lifvet.**

* Uttrycket han sjélf kan syfta
antingen på Gud eller Kristus. Det senare är
sannolikast.

** Denna vers kan uppfattas på två
sätt. Antingen syftar apostelen med ordet
detta tillbaka på det föregående. Meningen
blir då följande: Detta, nämligen
förblif-vandet i fadern och sonen, är det löfte,
som Kristus har gifvit oss, och deruti
består det eviga lifvet. Eller ock kan ordet
detta syfta framåt på det följande. I
sådant fall blir meningen: Det löfte, som
han har gifvit oss, är detta, nämligen det
eviga lifvet. Denna uppfattning är
sannolikare. I sak går dock den ena på ett ut
med den andra.

26. Detta* har jag skrifvit
till eder med af seende på dem,
som förvilla eder.**

* Ordet detta omfattar det, som
apostelen skrifvit i det föregående fr. o. m.
v. 18.

** Apostelen kan icke vara likgiltig
gent emot den villfarelse, som vill intränga
i församlingarna. Både Paulus, Petrus,
Jakob, Judas och Johannes, af hvilka vi
hafva bref i nya testamentet, uppträda
med stor kraft och ifver mot villolärare.

27. Och I* — den
smörjelse-olja, som I hafven mottagit af
honom,** förblifver i eder,*** och I
hafven icke behof, att någon f
undervisar eder, utan såsom hansft
smörjelseolja undervisar eder om
allt, så är det ock sant och är icke
lögn;ttt och såsom denf* har
undervisat eder,t** så förblifven
deri.*t*

Jer. 31: 34. Joh. 14: 26, 16: 13.

* Det ligger i grundtexten starkt
eftertryck på ordet I. Apostelen sätter de
troende, som han skrifver till, i motsats mot
dem, som arbeta på att förvilla dem. Märk
för öfrigt, att apostelen icke fullbordar
meningen så, som han börjat den, utan

— 554 —

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:08:50 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bibeln/wald1894/0562.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free