Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Johannes första bref - 2 Kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Johannes första bref.
Kap. 5: 12 — 17.
också Kristus den, som å Guds vägnar,
såsom den af Gud förordnade frälsaren
och hjelparen, renar de sina ifrån deras
synder. Detta böra de troende komma ihåg,
säger apostelen här, ifall de syndat, på det
de genast må stå upp och vända sig till
honom, att han må försona dem. Se för
Öfrigt tilläggsanm. vid kapitlets slut.
Jem-ior ock anm. till Rom. 3: 25, Ebr. 2: 17.
f d. v. s. för de synder, som vi
troende hafva. Märk, huru apostelen äfven
här lärer, att de troende hafva synder;
och han innesluter sig sjelf bland deras
tal, då han säger våra.
It Grundtextens ord kunna äfven
öf-versättas: hela verldens (synder). Det ena
går till meningen på ett ut med det
andra. I gamla testamentet säges det
ömsom försona synder, ömsom försona
men-niskor. Kristi försonande verksamhet är
riktad på hela verlden och på all hennes
synd. Han är Guds lam, som tager bort
verldens synd (Joh. 1: 29).
3. Och. på detta veta vi, att
vi kännahonom,** om vi hålla
hans bud.f
* Grundtextens uttryck betecknar att
hafva lärt känna och fortfarande känna.
** nämligen Gud. Den Guds
kännedom, som Johannes här och annorstädes
talar om, är icke allenast en förståndets
kunskap om Gud utan en lefvande, på
innerlig personlig gemenskap beroende
kännedom. Jemför Joh. 17: 3.
t Den som lärt att känna Gud rätt,
han har också blifvit förvandlad till Guds
likhet, så att Guds vilja är den makt, som
nu herskar i honom. Derför är lydnaden
för hans bud ett bevis derpå, att man
känner honom.
4. Den, som säger: Jag känner
honom, och icke håller hans bud,
är en lögnare, och i honom är
icke sanningen.*
1 Joh. 1: 6.
* Jemför kap. 1: 8. Han har icke
upptagit den guddomliga sanningen i sig; ty
hade han det gjort, så skulle hans tal
och hans gerningar öfverensstämma med
hvarandra. Nu göra de icke sä, derför
har han icke sanningen boende i sig.
5. Men den som håller hans
ord,* i honom är sannerligen Guds
kärlek** fullkomnad.*** På det-
ta f veta vi, att vi är o i
honom, ff
Joh. 14: 21, 28.
* hans bud.
** Uttrycket Guds Mrleh kan beteckna
antingen den kärlek, som Gud har till oss,
eller den kärlek, som vi hafva till Gud.
Det är sammanhanget, som i hvarje
sär-skildt fall måste afgöra, hvilketdera som
menas. Här menas naturligtvis vår
kärlek till Gud.
Ett fullkomligt hållande af Guds
bud är ett bevis på en fullkomlig kärlek
till Gud. I samma mån som kärleken fuU
komnas, fullkomnas derför också hållandet
af hans bud. Detta är en allmän regel,
med hvilken apostelen alls icke vill säga,
att den troende redan är fullkomnad i
kärleken eller i hållandet af Guds bud.
t d. v. s. derpå att vi hålla hans bud.
ft Äfven det ännu ofullkomliga
hållandet af Guds bud är ett bevis på, att vi
äro i honom. Ju mer lifsgemenskapen med
Gud får genomtränga den troende, desto
mer fullkomnas kärleken, och desto mer
fullkomlig blir han i att hålla Guds bud.
Ett ofullkomligt hållande af Guds bud är
derför ett bevis på, att kärleken ännu
är ofullkomlig, och en ofullkomlig kärlek
är bevis på, att lifsgemenskapen med Gud
ännu icke är fullkomlig. Men den
bevisar icke, att ingen lifsgemenskap alls eger
rum.
6. Den som säger sig förblifva
i honom, är pligtig att äfven sjelf
vandra på samma sätt, som denne*
vandrade.
Matt.i 11: 29. Joh. 18: 15. 15: 4 f.
Fil. 2: 5. 1 Petr. 2: 21.
* nämligen Kristus.
7. Älskade, icke ett nytt bud
skrifver jag till eder utan ett
gammalt bud,* som I haden från
begynnelsen; t det gamla budet
är det ord, som I hafven hört. ff
1 Joh. 3: 11. 2 Joh. v. 5 f.
• * Johannes syftar här på det, som han
i det föregående skrifvit om de troendes
pligt att vandra i ljuset. Detta, säger han,
är för eder intet nytt bud utan ett
gammalt.
t från början af edert lif i tron.
— 549 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
