- Project Runeberg -  Bibeln / Nya testamentet. Ny öfversättning med förklarande anmärkningar af P. Waldenström, 1894. Andra delen /
364

(1917) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Pauli första bref till tessalonikerna - 2 Kapitlet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Kap. 3: 3 —13. ’Pauli första bref till tessalonikerna.

det predikade Guds ord,
motto-gen ff det icke såsom menniskors
ord utan, såsom det i sanning är,
såsom Guds ord, hvilket ock är
verksamt i eder, som tron.

Matt. 10: 4 0. Gal. 4: 14.

* Äpoatelen utvecklar närmare i v. 13—
16, hvad han i kap. 1: 9 sagt om deras
omvändelse.

** Emedan apostelen varit så angelägen
om deras helgande, så var han ock
tacksam derför, att de hade i trons lydnad
mottagit det af honom predikade ordet.

t likasom andra troende, som hört om
eder omvändelse (kap. 1: 8 f.). Jemför
Ef. 1: 15.

tt De hade fått ordet genom hans
predikan, de hade mottagit det genom tron.

14. Ty* I hafven blifvit
ef-terliknare, bröder, till de Guds
församlingar, som äro i Judeen
i Kristus Jesus, emedan I liafven
lidit det samma äfven I af edra
egna landsmän,** såsom ock dessaf
(hafva lidit) af judarna,

Ebr. 10: 34.

* Apostelen anför här bevis på, huru
Guds ord varit verksamt i dem.

** hedniska landsmän.

t nämligen de troende i Judeen. De
kristna församlingarnas lidanden i
Palestina samt deras mod och ståndaktighet
kände alla hedningkristna till.
Tessalonikerna hade i likartade lidanden visat
samma mod.

15. hvilka* ock hafva dödat
Jesus och profeterna och
förföljt** oss t och behaga icke
Gudtf och äro fiendtliga mot alla
menniskor, f*

Matt. 23: 3 4 f. Luk. 13: 3 3 f. Ap
G. 2: 22 f., 3: 15, 7: 52.

* De skarpa orden om judarna i v.
15—16 torde vara föranledda deraf, att
det var judar, som både i Tessalonika och
i Berea hade tillställt de upplopp, genom
hvilka Paulus blef fördrifven från dessa
städer (Ap. G. 17).

Ordagrant: ^itförföljt, om sådant
kunde sägas på svenska. Grundtextens
ord betecknar en häftig och svår
förföljelse. Det kan ock betyda: genom
förföljelse drifva bort (Luk. 11: 4 9).

t som predikade evangelium. Paulus
tänker dervid närmast på sina egna
erfarenheter.

tt Guds misshag hvilar öfver dem (Joh.

3: 36).

t* i det de resa sig upp mot
evangelium samt sålunda söka hindra alla
menniskor från att komma till Jesus och blifva
frälsta. Att detta är apostelens mening,
synes af v. 16. Den som söker hindra en
menniska från tron, är hennes värste fiende.

16. hindrande* oss att tala till
hedningarna, att de må frälsas,
på det de må fylla** sina
synders mått*** alltid, t Men
vreden har kommit öfver demff till
ett slut. t*

Ap. G. 13: 45, 14: 2, 19, 17: 5, 13.
Matt. 23: 3 2 f.

* i det de hindra.

Det som blir följden, framställes här
(och ofta annars) såsom afsigten. Så säga
äfven vi t. ex. om en, som lefver
oförståndigt: »Han arbetar på att förderfva
sig sjelf.» Se anm. till Matt. 23: 35.
Jemför Rom. 11: 19 f., 2 Kor. 1: 11.

Genom att hopa synd på synd fyller
hvarje gudlös menniska och hvarje
gudlöst folk så småningom sina synders mått.
Och när det är fullt, bryter domen lös.
Se Matt. 23: 32 och anm. dertill.

t före Kristi tid dödade de profeterna;
när Kristus kom, dråpo de honom; efter
hans bortgång hafva de förföljt oss.
Sålunda hafva de i alla tider hållit på att
fylla sina synders mått. Och nu är det
snart fullt.

tt Grundtextens uttryck betyder hinna
fram till (Rom. 9: 31), komma inpå någon
(Matt. 12: 2 8). Guds vrede, d. v. s. hans
vredesdom (se kap. 1: 10), hade under
hela tiden närmat sig i samma mån, som
de fyllde sina synders mått. Nu var måttet
snart fullt, och nu stod domen för dörren.

till fullbordan. Nu skulle domen gå
i verkställighet. Det skedde ock i
Jerusalems förstöring.

17. Men vi,* bröder, skilda **
från eder för en liten stund***
till ansigtet, icke till hjertat, f
hafva blifvit i mycket högre
gradtt ifriga att få se edert
an-sigtef* med mycken längtan.

* jag och mina medhjelpare Silvanus
och Timoteus (kap. 1: 1).

— 364 –

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:08:50 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bibeln/wald1894/0372.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free