- Project Runeberg -  Bibeln / Nya testamentet. Ny öfversättning med förklarande anmärkningar af P. Waldenström, 1894. Andra delen /
276

(1917) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Pauli bref till galaterna - 5 Kapitlet - 6 Kapitlet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Kap. 2: 12 — 16.

Pauli bref till filipperna.

äro fnikter, när de framgå ur menniskans
verkliga sinnesbeskaffenhet. Annars äro de
endast tillfälliga verk. Andens frukt är
den frukt, som anden verkar, der ban får
råda. Apostelen säger icke frukter utan
fniM. Dermed framhåller ban det af
anden helgade lifvet såsom en enhet i en
mångfald af yttringar.

** kärlek till nästan (se v. 14 och anm.
dertill).

t Anden gör den troende till en glad
menniska genom vissheten om Guds nåd
och eviga frälsning. Se Rom. 14: 17, 1
Tess. 1: 6, 2 Kor. 6: lo.

ff frid med andra menniskor,
synnerligen bröder i tron. Rom. 12: 18, 14: 17,
Ef. 4; 3 m. fl. st. Om friden med Gud
(Rom. 5: 1) talar apostelen icke här.

t* Grundtextens ord betyder både tro
och trohet; här det senare, såsom
sammanhanget visar. Se anm. till Matt. 23: 28.

23. saktmod, återhållsamliet; *
emot sådana ting är icke lag.**

••■• Återhållsamhet är motsatsen mot
vällust och omåttlighet.

Lag är gifven mot synd men icke
mot rättfärdighet. Den som lefver i synd,
är derför under lag, men icke den som
lefver i rättfärdighet. Nu verkar anden
hos den troende rättfärdighet, derför äro
de, som drifvas af anden, icke under Jag
(v. 18). Jemför Rom. 10: 4 och anm.
dertill.

24. Men de, som tillhöra
Kristus Jesus, hafva korsfäst köttet*
tillika med lidelserna** och
begärelser na. t

Rom. 6: 6.

när de genom tron och dopet iklädde
sig Kristus. Se kap. 3: 2 6 f. Rom. 6:
3, 6, 11, 7: 4. Men hafva de korsfäst
köttet, då kunna de icke vidare låta det
råda i deras Hf, utan då döda de alltjemt
dess gerningar genom anden, så att de ej
komma till utförande. , Se Rora. 8: 13 och
anm. dertill, Kol. 3: 5.

Om detta ord se anm. till Rom.

7: 5.

t Ur köttet uppstå lidelser; dessa reta
sinnet till begärelse efter det onda.

25. Om vi lefva genom
ande,* så låtom oss äfven vandra**
i ande. f

Rom. 8: 5.

Om Guds ande verkat ett nytt lif i
oss. Jeraför Rom. 6: 4 följ., 7: 5 f, 8:
9, 2 Kor. 3: 6, Gal. 2: 20, Tit. 3: 5.

Här användes ett annat ord än i v. 16.
Det ord, som der står, betyder egentligen
vandra omkring (promenera); det, som
här användes, betyder att vandra i rad.
i takt och ordning (marschera). Dermed
afbildas den regelbundna ordning, som
utmärker det kristliga lifvet. Se anm. till
kap. 6: 16.

t så att anden får leda vår vandring,
d. v. s. regera värt lif,

26. Låtom oss icke varda*
Ijstna efter fåfäng ära,
utmanande hvarandra, afundandes
hvarandra. **

Apostelen säger här icke vara utan
varda. Faran var för banden. Vid
slitningar och strider inom församlingen är
det ofta den andliga fåfängan, som spelar
hufvudrolen.

Den andliga fafångan visar sig dels
deri, att den, som känner sig öfverlägsen,
öfvermodigt utmanar den andre till strid
dels deri att den underlägsne afundas den
förre.

6 Kapitlet.

Förmaning att hjeipa de fallna (v. 1—5).
livad man sår, det får man skörda (v. 6—10).
Förnyad varning för villolärarena (v. 11—17).
Slutönskan (t. 18).

V. 4 — 40 tillsammans med kap. 5 : 25—-28
episteltext femtonde söndagen efter tref,

Bröder, om ock en menniska*
skulle oförvarandes falla i
någon öfverträdelse, I som ären
andliga,*^’* fören den så
beskaffade till rätta f i saktmods
ande, ff seende på dig sjelf, att icke
äfven du må varda frestad.

Naturligtvis menar apostelen här en
troende menniska. Ty han talar om
förhållandena inom församlingen.

** Ordagrant: förut tagas i någon
öf-verträdelse, d. v. s. öfverrumplas af
öfver-trädelsen, innan han hinner tänka sig för
eller fly, såsom t. ex. Petrus, när hän
förnekade herren. Apostelen vill säga:
De troende böra vandra i ande (kap. 5:
2 5). Men om så olyckligt skulle hända,

— 276 —

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:08:50 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bibeln/wald1894/0284.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free