Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Pauli bref till romarena - 14 Kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kap. 15: 25 — 31.
Pauli bref till romarena.
det som utgör fridens väsen, och som
tjenar till att befordra frid.
t Den kristna församlingen äfvensom
den enskilde troende liknas i skriften vid
en Guds byggnad (1 Kor. 3: g), på hvilken
byggandet fortgår, till dess Kristus
kommer igen. Med uppbyggandet betecknas
alltså den troendes eller församlingens
fortgående tillväxt i tro, i kunskap, i kraft,
i kärlek och alla kristliga dygder,
korte-ligen hans tillväxt till Kristi likhet.
Jem-för 2 Kor. 10: 8, 13: lo, 1 Kor. 14: 4,
Ef. 4:15 f,
20. Eif icke för mats skull
ned Guds verk.* Allting är väl
rent men ondt för den menniska,
som äter med anstöt.**
Tit. 1: 15.
Med detta verk menar apostelen den
troende såsom sådan, hans kristliga
personlighet (2 Kor. 5: 17, Ef. 2: lo), eller
m. a. o. det nya andliga lif, som är
grund-lagdt i honom. Den, som är mer fri, kan
hos den, som är svag, rifva ned Guds
verk derigenom, att han med ett
hänsynslöst bruk af sin frihet förleder honom att
handla mot sitt samvete.
med samvetets kränkande. Se för
öfrigt v. 14 f.
21. Det är godt att icke äta
kött ej heller dricka vin ej heller
(göra något), kvarpå din broder
stöter sig.*
1 Kor. 8: 13.
* d. v. 8. hvarigenom han förledes att
göra något mot sitt samvete. I sådant
fall blir nämligen din gerning likasom en
sten eller annat hinder i hans väg, som
han stöter sin fot emot och faller. — I
somliga gamla handskrifter af nya
testamentets grundtext har denna vers följande
lydelse: Bet är godt att hvarJcen äta Icött
ej heller dricka vin ej heller (göra något),
hvarpå din broder stöter sig eller
bringas pä fall, eller (hvari han) är svag.
Att »stöta sig» och »bringas pä fall» är
då två olika uttryck för samma sak. Och
apostelen vill säga: Det är godt, att du,
som är fri, undviker allt, som kan blifva
din broder till fall, eller som han är svag
uti, d. v. s. som han till följd af sin tros
svaghet (v. 1) anser vara oheligt och orätt,
fastän det icke så är.
22. Tro,* som du** har, haf
för dig sjelf*** inför Guds åsyn.f
Salig den, f f som icke dömer sig
sjelf i det, som lian pröfvai (vara
rätt).ttt
^ Äfven här menas tron på Kristus (se
anm. till v. 1).
Det ligger i grundtexten starkt
eftertryck på ordet du: tro, som du har, men
som din broder saknar. Din tro är
stark-nog att höja dig öfver alla skrupler
angående mat och dryck o. d. En sådan
tro har icke din broder.
Låt den icke framträda i handling,
der sådant skulle kunna bringa din broder
på fall. Må man här beundra apostelens
ömma omsorg om de svaga.
t Det är nog, att han ser din starka
tro, han som pröfvar hjertan. Den starka
tron visar sin styrka icke blott deri, att
hon gör den troende fri från alla
fördomar, utan ock — och ännu mer — deri,
att hon gifver honom kraft att för
kärlekens skull försaka att bruka sin frihet,
der detta skulle vara den svage till skada.
Se 1 Kor. 9: 20 f. och anm. till Rom. 15: 2.
11 Han befinner sig i ett lyckligt
tillstånd.
ttt som är så fri i bruket af det, som
han vet vara rätt, att han icke häller
någon dom öfver sig sjelf, när han brukar
det. Trosvisshet i det, som man gör, är
ett saligt tillstånd.
23. Men den som tviflar —
om lian äter, så är han fördömd,*
emedan han icke (gör det) af
tro;** men allt, hvad som icke
är af tro, är synd.f
* hemfallen under fördömelsen. Han
gör det, ehuru han tänker, att det kan
vara orätt. Och dermed gör han synd.
Men synd leder till fördömelse. Att detta
är apostelens mening synes alldeles tydligt
af v. 15, 20.
** Han gör det icke derför, att hans
tro på Kristus varit stark nog att höja
honom öfver alla skrupler rörande mat
och dryck, utan derför att han förledes
att göra det i strid mot sin egen
öfverty-gelse om Guds vilja. — Tydligt är, att
Paulus härmed icke vill lära, att allt, hvad en
troende gör, är rätt, blott han sjelf är viss
pä, att det är rätt. Om han gör något i
strid mot Guds bud, så gör han alltid synd,
äfven om han sjelf tror sig göra rätt.
Men derom är här icke fråga. Hvad
apostelen talar om, det är, att om den
troende gör något, som i och för sig icke
strider mot Guds bud, men han gör det
— 90 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
