Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Pauli bref till romarena - 7 Kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kcap. 7: 2 2—2 5.
Pauli bref till romarena.
en menniska finnes en inre och en yttre
menniska. Men hon är icke lika beskaffad
hos alla. Hos Paulus var hon så beskaffad,
som han i denna vers säger.
23. men Jag ser en annan lag*
i mina lemmar, som förer krig**
mot mitt sinnes lag*** och
tager mig fången f i syndens lag,ff
som är i mina lemmar.
Gal. 5: 17. 1 Petr. 2: ii.
* en lag af annan art. Detta är den
lag, som han talat om i v. 21.
Jemför kap. 6: 13.
Det är Guds lag, som är Pauli
sinnes lag. Sinnet är nämligen ingenting
annat än, hvad han i v. 22 kallat den
in-vertes menniskan; och hon är alldeles
öf-verens med Guds lag.
f Han säger icke: häller mig, utan:
tager mig fången. Se anm. till v. 15.
ff Apostelen betraktar synden såsom en
laggifvare, hvars lag bjuder motsatsen mot
Guds lag. Guds lag säger: Gör det goda!
Och apostelens inre menniska har sin glädje
i det goda, som han bjuder. Syndens lag
säger: Ger det onda! Och denna lag
erfar apostelen i sina lemmar, hvilka den
retar till att göra det onda.
24. Jag arma menniska,’^ hvem
skall rädda mig från denna
dödens kropp?**
* När Paulus betraktar, huru synden
bor i hans kött och krigar mot Guds lag
samt hindrar honom att göra det goda, då
suckar ’han djupt. Detta hindrar honom
dock icke alls att triumfera, när han ser
på den andra sidan af saken (v. 25).
** d. v. s. denna kropp, som är
underkastad döden (se kap. 6: 12). Med döden
menar han den lekamliga. Den andliga
döden kan det icke vara, då ju denna icke
har med kroppen att göra; den eviga
döden kan det icke heller vara, då ju denna
träffar hela menniskan och ej endast (eller
ens närmast) hennes kropp. Paulus
känner med djupaste smärta, huru syndens
lag söker göra sig gällande i hans dödliga
kropp och dess lemmar, och derför suckar
han efter befrielse från kroppen. Denna
suckan innebär ovedersägligen den tanken,
att befrielsen från kroppen äfven skall
medföra befrielse från den strid, som syndens
lag nu för emot hans sinnes lag. Men
sådant kunde Paulus icke tänka om sig
såsom opånyttfödd. För den opånyttfödde
innebär den lekamliga döden icke någon
— 46
befrielse. När Paulus säger: Hvem skall
frälsa mig, så är det ett hebreiskt talesätt i
stället för: O att jag vore frälst! Detta
talesätt är mycket vanligt. I Ps. 55: 7
säger David ordagrant: Hvem skall gifva
mig vingar såsom dufvan? d. v. s. O att
jag hade vingar såsom dufvan! — Att
Paulus för öfrigt i denna vers talar om
kroppen i egentlig bemärkelse,^ det synes af
sammanhanget med v. 23.
25. Tack* (vare) Gud genom
Jesus Kristus, vår herre!**
Alltså är jag således sjelf*** träl åt
Guds lagt ^öd sinnet, men med
köttet åt synds lag.ff
Joh. 8: 36. 1 Kor. 15: 57.
® Från den bedröfliga sidan af saken^.
som afpressat honom suckar, ser han nu
bort till den andra sidan, och då vändes^
hans suckan i triumf trots det, att synden
ännu bor i hans kött. Det är vissheten
om den stundande fullkomliga
förlossningen från dödens kropp och dermed äfven
från syndens lag, som sålunda väcker
honom till Guds lof.
^^^^ Att han tackar Gud genom Jesus,,
det vill säga, att det är genom Jesus han
har fått eller har visshet om att få det^
som han tackar för. Se anm. till kap.
1: 8. Att Paulus här talar såsom
pånytt-född, är klart.
Dessa ord böra fattas alldeles
egentligt: jag Paulus sjelf (se kap. 9: 3); icke:
jag Paulus, lemnad åt mig sjelf. Att fatta
orden på det senare sättet är i strid mot
den näst foregående tacksägelsen, i hvilken
han känner sig förenad med Jesus och
icke lemnad åt sig sjelf.
f Detta starka uttryck bör ej försvagas.
Se anm. till kap. 6: 22. Med sinnet
tillhör Paulus Guds lag så fullkomligt, som
en träl tillhör sin herre. Huru skulle
sådant vara möjligt att säga om en
opånyttfödd? Se anm. till kap. 8: 5.
ft Märk att apostelen icke säger: med
kroppen eller med lemmarna., utan med
köttet är jag en träl åt synds lag. Köttet
är den förderfvade adamitiska naturen, som
äfven hos den troende förblir syndig, tills
han befrias från »denna dödens kropp». Se
anm. till kap. 8: 7. Om köttet gäller det
alltså, att det är träl åt syndens lag. Om
lemmarna deremot kan Paulus visserligen
säga, att syndens lag förer krig i dem emot
sinnets lag och stundom tager honom
fajvi-gen, men icke att han med dem är träl åt
syndens lag. Med synds lag menas sådant,
som synden bjuder (se anm. till v. 23).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
