Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Pauli bref till romarena - 6 Kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kap. 8: 28 — 32.
Pauli bref till romarena.
för alla,* men livad han lefver,
det lefver lian för Gud.**
Ebr. 9: 2 7 f.
* Den död, han dog, var en död från
synden. Synden i verlden har icke vidare
någon makt öfver honom; han står icke
vidare under något hennes inflytande. Detta
förutsätter, att hon under haus jordiska
lif haft makt öfver honom, dock icke så,
att hon på något sätt kunnat göra
honom syndig, men så, att hon vållat honom
döden. Döden var äfven hos honom en följd
af synd, icke någon hans egen synd utan
verldens. Såsom en utifrån kommande
våldsam död träffade han den icke syndige
till följd af en annans synd. I
sammanhang härmed må anmärkas, att menniskan
icke skapades odödlig utan dödlig (jfr 1
Kor. 15: 47), d. v. s., i hennes natur
förefans en möjlighet att dö, och denna
möjlighet blef en verklighet genom synden.
Om Adam icke hade syndat, så skulle han
hafva blifvit odödlig, dock icke till följd af
sin syndfrihet utan genom att äta af
lif-vets träd, från hvilket han nu till följd
af sin synd utstängdes genom förvisningen
ur paradiset. Se derom de tydliga orden
i 1 Mos. 3: 22. Derför fans äfven hos
Kristus, ehuru han var syndfri, en
möjlighet att döj och denna möjlighet vardt en
verklighet genom den i verlden rådande
synden.
** Hans lif tillhör Gud, är i alla
afse-enden bestämdt af Gud. Dermed vill
apo-stelen naturligtvis icke förneka, att äfven
Kristi jordelif var ett lif för Gud. Men
skilnaden är, att Kristus i sitt jordiska lif
var underkastad en svaghet, som gjorde,
att han kunde träffas af den i verlden till
följd af synden herskande döden; nu
der-emot är han upphöjd öfver denna
möjlighet.
11. På samma sätt hållen
äfven I eder sjelfva för att vara*
döda från synden, ** men lefvande
för Gndf i Kristus Jesus, ff
Gal. 2: 20.
* Låten det vara afgjordt för edra
hjer-tan, att I ären o. s. v.
** Ordagrant: döda för synden, döda i
förhållande till synden. Se anm. till v. 2.
t Att sålunda räkna sig vara död från
synden och lefvande för Gud har till följd,
att man också låter sig i sitt lefverne
bestämmas deraf.
tt Genom den lifsgemenskap med Kristus
Jesus, till hvilken de voro döpta (v. 3),
skulle de anse sig vara döda från synden
och lefvande för Gud.
12. Må derför synden icke
hafva konungavälde* i eder dödliga
kropp,** så att I lydenf hans
begärelser, f f
* Ordagrant: vara konung.
** Kroppen och dess lemmar äro det
område, inom hvilket synden söker göra
sig gällande. Apostelen framhåller särskildt
kroppens dödlighet för att betona
motsatsen mellan denna och det oförgängliga lif,
som de troende lefva i Kristus. När I nu
lefven i Kristus ett oforgängligt lif för
Gud, så låten icke synden råda i den ännu
förgängliga delen af eder varelse, nämligen
eder dödliga kropp. Jemför kap. 8: 10.
t Ordagrant: till att lyda.
tt De onda lustarna kallas kroppens
lustar derför, att de förnimmas och
framträda i kroppen. Jemför 1 Joh. 2: I6,
der det talas om »ögonens begärelse»,
hvar-med visserligen icke förstås en begärelse,
som sitter i ögonen såsom någon deras
egenskap, utan en begärelse, som
framträder genom förmedling af ögonen. — Märk
för öfrigt, huru dessa ord förutsätta, att
äfven i den troende bo onda begärelser,
hvilka försöka taga välde i hans kropp.
13. och öfverlemnen icke edra
lemmar* såsom orättfärdighets
vapen** åt synden, utan
öfverlemnen eder sjelfva*** åt Gud,
såsom lefvande från de döda,f och
edra lemmar såsom rättfärdighets
vapen åt Gud.ff
Rom. 12: 1. 1 Petr. 4: 1 f.
* eder kropps lemmar. Det ord, som
vi öfversatt med »öfverlemna», betyder
egentligen ställa bredvid, ställa fram.
Samma ord i Ap. G. 23: 8 3.
Synden betraktas såsom en makt,
som vill använda den troendes lemmar till
vapen fÖr att kämpa emot Gud och
åstadkomma orättfärdighet, d. v. s. lagstridiga
handlingar. — Det ord, som vi öfversatt
med »vapen», kan ock betyda »verktyg» i
allmänhet. Men att Paulus här tänker på
en strid mellan Gud och synden, i hvilken
strid lemmarna tjena såsom vapen, synes
af v. 23. Jemför kap. 7: 2 3.
*** edra personer.
t såsom de der dött från synden och
stått upp för att lefva i lifs nyhet. Att
detta är apostelens mening, synes af
sammanhanget med det föregående (v. 2—11).
— 38 __
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
