Apostlagärningarna, 18 Kapitlet
Avslutningen av Paulus' andra
missionsresa: han förkunnar evangelium i
Korint, återvänder över Efesus och
Cesarea (möjligen också över Jerusalem)
till Antiokia. Början av Paulus' tredje
missionsresa: han färdas genom Mindre
Asien. -- Apollos kommer till Efesus och
far därifrån till Akaja.
1. Därefter lämnade Paulus Aten och kom till Korint.
2. Där träffade han en jude vid namn Akvila, bördig från Pontus,
vilken nyligen hade kommit från Italien med sin hustru
Priscilla. (Klaudius hade nämligen påbjudit att alla judar
skulle lämna Rom.) Till dessa båda slöt han sig nu,
>Rom. 16,3. 1 Kor. 16,19. 2 Tim. 4,19.
3. och eftersom han hade samma hantverk som de, stannade han kvar
hos dem, och de arbetade tillsammans; de voro nämligen till
yrket tältmakare.
>Apg. 20,34. 1 Kor. 4,12. 1 Tess. 2,9. 2 Tess. 3,8.
4. Och i synagogan höll han var sabbat samtal och övertygade både
judar och greker.
>Apg. 17,17.
5. När sedan Silas och Timoteus kommo ditned från Macedonien, var
Paulus helt upptagen av att förkunna ordet, i det att han
betygade för judarna att Jesus var Messias.
>Apg. 9,22. 17,14 f.
6. Men när dessa stodo emot honom och foro ut i smädelser, skakade
han stoftet av sina kläder och sade till dem: »Edert blod komme
över edra egna huvuden. Jag är utan skuld och går nu till
hedningarna.»
>Matt. 10,14. Apg. 13,46, 51. 20,26.
7. Och han gick därifrån och tog in hos en man vid namn Titius
Justus, som »fruktade Gud»[1]; denne hade sitt hus invid
synagogan.
8. Men Krispus, synagogföreståndaren, kom med hela sitt hus till
tro på Herren; också många andra korintier som hörde honom
trodde och läto döpa sig.
>1 Kor. 1,14.
9. Och i en syn om natten sade Herren till Paulus: »Frukta icke,
utan tala och tig icke;
>Jes. 41,10. Apg. 16,9. 23,11. 1 Kor. 2,3.
10. ty jag är med dig, och ingen skall komma vid dig och göra dig
skada. Jag har ock mycket folk i denna stad.»
>Jos 1,5 f. Jer. 1,8. Joh. 10,16.
11. Så uppehöll han sig där bland dem ett år och sex månader och
undervisade i Guds ord.
12. Men när Gallio var landshövding i Akaja, reste sig judarna, alla
tillhopa, upp mot Paulus och förde honom inför domstolen
13. och sade: »Denne man förleder människorna att dyrka Gud på ett
sätt som är emot lagen.»
14. När då Paulus ville öppna sin mun och tala, sade Gallio till
judarna: »Vore något brott eller något ont och arglistigt dåd
begånget, då kunde väl vara skäligt att jag tålmodigt hörde på
eder, I judar.
>Apg. 25,18 f.
15. Men är det någon tvistefråga om ord och namn eller om eder egen
lag, så mån I själva avgöra saken; i sådana mål vill jag icke
vara domare.»
16. Och så visade han bort dem från domstolen.
17. Då grepo de alla gemensamt Sostenes, synagogföreståndaren, och
slogo honom inför domstolen; och Gallio frågade alls icke
därefter.
18. Men Paulus stannade där ännu ganska länge. Därpå tog han avsked
av bröderna och avseglade till Syrien, åtföljd av Priscilla och
Akvila, sedan han i Kenkrea hade låtit raka sitt huvud; han hade
nämligen bundit sig genom ett löfte.
>4 Mos. 6,2 f. Apg. 21,23 f.
19. Så kommo de till Efesus, och där lämnade Paulus dem. Själv gick
han in i synagogan och gav sig i samtal med judarna.
20. Och de bådo honom att han skulle stanna där något längre; men
han samtyckte icke därtill,
21. utan tog avsked av dem med de orden: »Om Gud vill, skall jag
vända tillbaka till eder.» Och så lämnade han Efesus.
22. Och när han hade kommit till Cesarea, begav han sig upp och
hälsade på hos församlingen och for därefter ned till Antiokia.
23. Sedan han hade uppehållit sig där någon tid, for han vidare, och
färdades först genom det galatiska landet och därefter genom
Frygien och styrkte alla lärjungarna.
24. Men till Efesus kom en jude vid namn Apollos, bördig från
Alexandria, en lärd man, mycket förfaren i skrifterna.
25. Denne sade blivit undervisad om »Herrens väg»[2] och talade,
brinnande i anden, och undervisade grundligt om Jesus, fastän
han allenast hade kunskap om Johannes' döpelse.
>Apg. 19,3 f.
26. Han begynte ock att frimodigt tala i synagogan. När Priscilla
och Akvila hörde honom, togo de honom till sig och undervisade
honom grundligare om »Guds väg».
27. Och då han sedan ville fara till Akaja, skrevo bröderna till
lärjungarna där och uppmanade dem att taga vänligt emot
honom. Och när han hade kommit fram, blev han dem som trodde
till mycken hjälp, genom den nåd han hade undfått.
>1 Kor. 3,6.
28. Ty med stor kraft vederlade han judarna offentligen och bevisade
genom skrifterna att Jesus var Messias.
[1] Se Frukta Gud i Ordförkl.
[2] Se Väg i Ordförkl.
Project Runeberg, Tue Aug 14 17:15:10 2018
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/bibeln/44_18.html
